You him and me - episode 18
Fast jag orkade inte gråta, det gjorde jag verkligen inte. Jag stängde bara av tvn och så gick jag upp på mitt rum, utan att säga ett ord till dem andra.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Kvällen hade varit helt amazing! Mina fans är verkligen bäst! Energin var helt otrolig och jag var fortfarande helt hyper, trots att jag hade uppträtt så mycket. Jag fick lust att ringa Sara och fråga vad hon tyckte om kvällen. Jag tog upp min mobil och ringde. Hennes mobil var avstängd. Typiskt! Jasmine drog med mig till ett avskiljt rum där vi satte oss ner och andades ut.
- Vilken underbar kväll!
- Ja verkligen, svarade jag.
Vi fortsatte prata om hur roligt det hade varit att uppträda tillsammans.
- Åh Justin det var så längesen vi sågs, sa hon och så lutade hon sitt huvud mot min axel.
Jag hade saknat henne också.
- Justin, vad hände egentligen med oss?
Det där var känsligt för mig, det visste hon.
- Det vet du..
- Jag vet att det var dumt av mig, men jag har faktiskt sagt förlåt tusen gånger, jag fattar inte varför du inte kommer över det.
Hon såg på mig nu.
- Jasmine, mina fans betyder jättemycket för mig. Jag måste själv få bestämma när jag är beredd att gå ut med ett förhållande.
- Men jag har ju sagt förlåt, och jag lovar att det aldrig ska hända igen.
Hennes ansikte kom närmare mitt.
- Gjort är gjort, dessutom känner jag inte likadant för dig längre.
- Så synd, sa hon och såg sexigt på mig.
- Låt mig då få en sista kyss
Hon såg sorgsen ut.
- Jag kan inte Jasmine, jag har flickvän.
- Hon får aldrig veta. En enda oskyldig kyss, du menar ju inte ens det. För min skull?
Hon var så nära mig nu. Innan jag hann tänka efter så kysste jag henne. Jag skulle precis sluta när hon började kyssa mig allt mer passionerat. Jag hade saknat hennes närhet, det gick inte att förneka. Hon smekte mig försiktigt i nacken och jag rös. Vi la oss ner i soffan och jag började bli allt mer upphetsad. Hon kysste mig på halsen och jag stönade lågt. Hon smekte av mig min tröja och jag började få stånd. Shit! Vad höll jag på med egentligen. Hon stack ner sin hand och tog tag i den. Åhh! Varför skulle alla göra så. Jag slet plötsligt bort hennes hand och hoppade av henne. Jag sprang mot första toalett och låste in mig. Jag försökte lugna ner mig men det var omöjligt. Jag var så upphetsad. Jag var tvungen att själv avsluta där hon hade börjat. Först då kunde jag tänka normalt igen. Helvete! Varför jag? Jag la mitt ansikte i händerna och grät. Hon skulle hata mig för all evighet. Jag hade lovat att det aldrig skulle hända igen. Så varför gjorde jag det?
Jasmine knackade oroligt på toalettdörren.
- Stick! Allt är ditt fel! grät jag.
- Snälla Justin, kom ut så vi kan prata om det.
Jag var så förvirrad. Alla dessa vackra tjejer gjorde mig så jävla förvirrad. Jag skämdes. Jag om någon borde kunna kontrollera mig själv runt alla tjejer, men det hade faktiskt blivit svårare och svårare. Just nu kändes det som om alla stod och drog i mig. Alla ville ha något från mig. Jag var så trött på allt. Det är svårt, hur jag än gör kommer jag såra någon. Jag älskade Sara mer än något annat. Men nu hade jag förstört det. Jag hade förstört allt.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Det var meningen att Sanna och Markus skulle sova över hos mig så knackade försiktigt på min dörr innan dem gick in på mitt rum. Jag satt i sängen med en kudde i famnen och grät. Jag hade inte lyckats hålla tillbaka tårarna. Sanna satte sig bredvid mig och kramade om mig.
- Så, gumman. Han menade ingenting med det. De var bara teater.
Hennes ord hjälpte faktiskt lite men jag var fortfarande sårad och upprörd. Markus satte sig på min andra sida och la en tröstande hand på min axel.
Jag lugnade ner mig lite och fick för mig att jag ville ringa till Justin. Sanna bad mig vänta tills imorgon eftersom det var så sent. Jag kunde inte vänta en sekund till. Jag gick och hämtade min mobil. Fuck! Den hade inget batteri. Jag sprang upp på mitt rum och satte i laddaren. Mobilen startade segare än någonsin förut och jag svor gång på gång. Markus och Sanna såg oroligt på mig.
Äntligen startade mobilen. Jag slog snabbt in Justins mobilnummer. Japp, jag kunde det utantill. En signal hördes, två signaler hördes. När han svarade kunde jag höra hur han andades ansträngt.
- Justin? sa jag oroligt.
- Förlåt.. sa en ynklig röst, jag förstod att han grät.
- Nej, Justin du behöver inte be om förlåtelse, det var ju bara en puss. Det jag gjorde mot dig med Jonte är mycket värre.
Han snyftade till.
- Nej! Det här är mycket värre, jag fattar inte hur jag kan vara så dum!
- Jag gjorde det igen grät han.
- Jasmine kysste mig och jag försökte sluta.. men jag kunde inte. Hon stoppade ner handen men jag... Sara snälla säg något.
Mitt blod frös till is. Jag stod som förstelnad, kunde inte röra mig ur fläcken. Jag ville inte tro honom.
- Det hände ingenting mer, jag lyckades sluta innan något hände, jag svär! snälla du måste tro på mig.
- Du lovade, sa jag kallt.
- Snälla.. förlåt! Du vet inte hur svårt det är!
Jag började också gråta.
- Hur kan du göra såhär mot mig Justin? Hur svårt är det att vara trogen va!? Jag väntar här hemma. Litar på att du ska hålla dig till bara mig. Det hinner inte ens gå en dag innan du ligger och strular med någon annan!'
Min röst lät konstig och ynklig
- Men jag... det var ju inte meningen.. jag älskar ju dig!
- Hur många tjejer har du inte sagt det till innan Justin? Va?! Jag orkar inte längre! Jag orkar inte bli sårad gång på gång.
- Snälla, vi kan prata om det när jag kommer hem.
- Nej, Justin. Det behövs inte. Du behöver inte göra dig besvär för mig. Du är fri att göra som du vill nu. Ha det så kul med Jasmine.
- Vad menar du?
- Det är slut Justin! Jag vill aldrig se dig mer..
Han skulle precis säga någonting, men jag hörde inte eftersom jag la på. Jag drämde mobilen hårt i marken och föll ihop till en hopplös pöl. Jag gömde huvudet i knäna och bölade som en liten bebis. Sanna kom snabbt fram till mig och kramade om mig. Jag hörde hur Markus svor i bakgrunden.
- Vilken jävla skitstövel! sa han.
Dem försökte trösta mig båda två men det kvittade. För hur mycket jag än torkade mina tårar föll det hela tiden nya.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
- HELVETEE!! skrek jag när hon la på mobilen. Jag gämde ansiktet i händerna och grät. Jag hade förstört allt! Hela mitt liv var förstört! Jag reste mig upp och gick ilsket omkring i badrummet. Jag slog till väggen ett antal gånger och svor gång på gång. Jag såg mig själv i speglen. Det var ingen vacker syn. Mitt så välkända ansikte stirrade tillbaka på mig. Tårarna rann längs mina kinder och jag hade ett hemskt ansiktsuttryck. Jag slog med knytnäven mot speglen och kraset som den gav efter sig fick mig att hoppa baklänges. Jag drog snabbt till mig min hand och stirrade på den. Helvete! Blodet rann längs min arm och jag började komma tillbaka till verkligheten. Toalettdörren öppnades plötsligt. Jag snurrade runt och möttes av Jasmine och en livvakt. Hon skrek till när hon såg min hand och livvakten skyndade sig fram till mig.
- Vad fan håller du på med, sa han och såg oroligt på mig.
Jag snyftade bara och såg ner på min hand. Jag harklade mig.
- Är det allvarligt? frågade jag och syftade på handen.
- Nej, men det kunde gått jävligt illa! Vad sysslar du med egentligen?
Jag såg inte på honom. Jag kollade bara surt ner i marken. Han tog min arm och drog med mig bort till Usher och mamma. När mamma fick se mig blev hon genast orolig.
- Herregud! Vad är det som har hänt!?
Hon kollade förfärat på min hand.
- Kan någon hämta en sköterska eller något, sa livvakten.
Två killar sprang iväg och efter en stund kom dem tillbaka med en kvinna som bar på en liten låda. Vi tvättade såren som hade rivits upp vid knogarna och några lite längre upp på armen. Sedan la hon ett bandage runt min arm så att det skulle sluta blöda. Hon sa att det inte var någon fara med armen så jag kunde fortfarande uppträda. Jag tackade henne. Mamma ville ha reda på vad som hade hänt.
- Det är slut mellan mig och Sara, sa jag och blängde på Jasmine.
Hon såg skamset ner i marken. Mamma kramade om mig och sedan sa hon till dem andra att det räckte för ikväll. Jag och mamma hoppade in i en bil och sen var vi på väg mot hotellet igen.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
På något konstigt sätt hade jag fått tårarna att sluta rinna. Jag hade roligt faktiskt. Det var tur att Sanna och Markus var där. Annars hade jag nog inte klarat mig, det hade gjort för ont. Nu satt vi på mitt golv oh spelade monopol och käkade chips. Fast vi orkade aldrig spela färdigt så vi plockade undan spelet och så satte vi oss i min säng.
- Kan vi inte köra sanning eller konsekvens? frågade Markus plötsligt.
- Jo visst, sa jag och Sanna i kör.
- Okej, jag börjar, sa Markus och flinade.
- Sara, vad väljer du?
- Sanning
- hmm okej.. är det sant att jag är söt, sa han och log charmigt.
Jag skrattade åt honom.
- Haha! Klart du är!
- Sanna, vad väljer du?
- Sanning
- Okej.. Vem är du kär i?
- Oscar
- Okej
- Markus, vad väljer du?
- Man ska väl inte va feg heller, Konsekvens!
- hm..
Sannas blick for först på mig sedan på Markus och sedan tillbaka på mig igen.
- Ge Sara en puss, sa hon och log fånigt.
Markus såg lite generad ut men sedan böjde han sig fram och pussade mig på munnen. Jag log mot honom.
- Nej nu är jag trött, sa Markus.
-Ja ska vi inte sova, stämde Sanna in.
Eftersom min säng är ganska bred så fick vi plats alla tre i den. Sanna låg längst in mot väggen, jag i mitten och då Markus längst ut.
- Godnatt, sa vi alla gång på gång och skrattade åt varandra. Plötsligt la Markus sina armar runt mig.
- Wha! Jag ramlar ju nästan ner, sa han, mest som en ursäkt.
Jag flyttade inte på hans armar, det gjorde han inte själv heller. Så somnade jag. I hans armar. Jag drömde mig bort. Till en trygg famn. Till Justins famn.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
kommentera ;)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Kvällen hade varit helt amazing! Mina fans är verkligen bäst! Energin var helt otrolig och jag var fortfarande helt hyper, trots att jag hade uppträtt så mycket. Jag fick lust att ringa Sara och fråga vad hon tyckte om kvällen. Jag tog upp min mobil och ringde. Hennes mobil var avstängd. Typiskt! Jasmine drog med mig till ett avskiljt rum där vi satte oss ner och andades ut.
- Vilken underbar kväll!
- Ja verkligen, svarade jag.
Vi fortsatte prata om hur roligt det hade varit att uppträda tillsammans.
- Åh Justin det var så längesen vi sågs, sa hon och så lutade hon sitt huvud mot min axel.
Jag hade saknat henne också.
- Justin, vad hände egentligen med oss?
Det där var känsligt för mig, det visste hon.
- Det vet du..
- Jag vet att det var dumt av mig, men jag har faktiskt sagt förlåt tusen gånger, jag fattar inte varför du inte kommer över det.
Hon såg på mig nu.
- Jasmine, mina fans betyder jättemycket för mig. Jag måste själv få bestämma när jag är beredd att gå ut med ett förhållande.
- Men jag har ju sagt förlåt, och jag lovar att det aldrig ska hända igen.
Hennes ansikte kom närmare mitt.
- Gjort är gjort, dessutom känner jag inte likadant för dig längre.
- Så synd, sa hon och såg sexigt på mig.
- Låt mig då få en sista kyss
Hon såg sorgsen ut.
- Jag kan inte Jasmine, jag har flickvän.
- Hon får aldrig veta. En enda oskyldig kyss, du menar ju inte ens det. För min skull?
Hon var så nära mig nu. Innan jag hann tänka efter så kysste jag henne. Jag skulle precis sluta när hon började kyssa mig allt mer passionerat. Jag hade saknat hennes närhet, det gick inte att förneka. Hon smekte mig försiktigt i nacken och jag rös. Vi la oss ner i soffan och jag började bli allt mer upphetsad. Hon kysste mig på halsen och jag stönade lågt. Hon smekte av mig min tröja och jag började få stånd. Shit! Vad höll jag på med egentligen. Hon stack ner sin hand och tog tag i den. Åhh! Varför skulle alla göra så. Jag slet plötsligt bort hennes hand och hoppade av henne. Jag sprang mot första toalett och låste in mig. Jag försökte lugna ner mig men det var omöjligt. Jag var så upphetsad. Jag var tvungen att själv avsluta där hon hade börjat. Först då kunde jag tänka normalt igen. Helvete! Varför jag? Jag la mitt ansikte i händerna och grät. Hon skulle hata mig för all evighet. Jag hade lovat att det aldrig skulle hända igen. Så varför gjorde jag det?
Jasmine knackade oroligt på toalettdörren.
- Stick! Allt är ditt fel! grät jag.
- Snälla Justin, kom ut så vi kan prata om det.
Jag var så förvirrad. Alla dessa vackra tjejer gjorde mig så jävla förvirrad. Jag skämdes. Jag om någon borde kunna kontrollera mig själv runt alla tjejer, men det hade faktiskt blivit svårare och svårare. Just nu kändes det som om alla stod och drog i mig. Alla ville ha något från mig. Jag var så trött på allt. Det är svårt, hur jag än gör kommer jag såra någon. Jag älskade Sara mer än något annat. Men nu hade jag förstört det. Jag hade förstört allt.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Det var meningen att Sanna och Markus skulle sova över hos mig så knackade försiktigt på min dörr innan dem gick in på mitt rum. Jag satt i sängen med en kudde i famnen och grät. Jag hade inte lyckats hålla tillbaka tårarna. Sanna satte sig bredvid mig och kramade om mig.
- Så, gumman. Han menade ingenting med det. De var bara teater.
Hennes ord hjälpte faktiskt lite men jag var fortfarande sårad och upprörd. Markus satte sig på min andra sida och la en tröstande hand på min axel.
Jag lugnade ner mig lite och fick för mig att jag ville ringa till Justin. Sanna bad mig vänta tills imorgon eftersom det var så sent. Jag kunde inte vänta en sekund till. Jag gick och hämtade min mobil. Fuck! Den hade inget batteri. Jag sprang upp på mitt rum och satte i laddaren. Mobilen startade segare än någonsin förut och jag svor gång på gång. Markus och Sanna såg oroligt på mig.
Äntligen startade mobilen. Jag slog snabbt in Justins mobilnummer. Japp, jag kunde det utantill. En signal hördes, två signaler hördes. När han svarade kunde jag höra hur han andades ansträngt.
- Justin? sa jag oroligt.
- Förlåt.. sa en ynklig röst, jag förstod att han grät.
- Nej, Justin du behöver inte be om förlåtelse, det var ju bara en puss. Det jag gjorde mot dig med Jonte är mycket värre.
Han snyftade till.
- Nej! Det här är mycket värre, jag fattar inte hur jag kan vara så dum!
- Jag gjorde det igen grät han.
- Jasmine kysste mig och jag försökte sluta.. men jag kunde inte. Hon stoppade ner handen men jag... Sara snälla säg något.
Mitt blod frös till is. Jag stod som förstelnad, kunde inte röra mig ur fläcken. Jag ville inte tro honom.
- Det hände ingenting mer, jag lyckades sluta innan något hände, jag svär! snälla du måste tro på mig.
- Du lovade, sa jag kallt.
- Snälla.. förlåt! Du vet inte hur svårt det är!
Jag började också gråta.
- Hur kan du göra såhär mot mig Justin? Hur svårt är det att vara trogen va!? Jag väntar här hemma. Litar på att du ska hålla dig till bara mig. Det hinner inte ens gå en dag innan du ligger och strular med någon annan!'
Min röst lät konstig och ynklig
- Men jag... det var ju inte meningen.. jag älskar ju dig!
- Hur många tjejer har du inte sagt det till innan Justin? Va?! Jag orkar inte längre! Jag orkar inte bli sårad gång på gång.
- Snälla, vi kan prata om det när jag kommer hem.
- Nej, Justin. Det behövs inte. Du behöver inte göra dig besvär för mig. Du är fri att göra som du vill nu. Ha det så kul med Jasmine.
- Vad menar du?
- Det är slut Justin! Jag vill aldrig se dig mer..
Han skulle precis säga någonting, men jag hörde inte eftersom jag la på. Jag drämde mobilen hårt i marken och föll ihop till en hopplös pöl. Jag gömde huvudet i knäna och bölade som en liten bebis. Sanna kom snabbt fram till mig och kramade om mig. Jag hörde hur Markus svor i bakgrunden.
- Vilken jävla skitstövel! sa han.
Dem försökte trösta mig båda två men det kvittade. För hur mycket jag än torkade mina tårar föll det hela tiden nya.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
- HELVETEE!! skrek jag när hon la på mobilen. Jag gämde ansiktet i händerna och grät. Jag hade förstört allt! Hela mitt liv var förstört! Jag reste mig upp och gick ilsket omkring i badrummet. Jag slog till väggen ett antal gånger och svor gång på gång. Jag såg mig själv i speglen. Det var ingen vacker syn. Mitt så välkända ansikte stirrade tillbaka på mig. Tårarna rann längs mina kinder och jag hade ett hemskt ansiktsuttryck. Jag slog med knytnäven mot speglen och kraset som den gav efter sig fick mig att hoppa baklänges. Jag drog snabbt till mig min hand och stirrade på den. Helvete! Blodet rann längs min arm och jag började komma tillbaka till verkligheten. Toalettdörren öppnades plötsligt. Jag snurrade runt och möttes av Jasmine och en livvakt. Hon skrek till när hon såg min hand och livvakten skyndade sig fram till mig.
- Vad fan håller du på med, sa han och såg oroligt på mig.
Jag snyftade bara och såg ner på min hand. Jag harklade mig.
- Är det allvarligt? frågade jag och syftade på handen.
- Nej, men det kunde gått jävligt illa! Vad sysslar du med egentligen?
Jag såg inte på honom. Jag kollade bara surt ner i marken. Han tog min arm och drog med mig bort till Usher och mamma. När mamma fick se mig blev hon genast orolig.
- Herregud! Vad är det som har hänt!?
Hon kollade förfärat på min hand.
- Kan någon hämta en sköterska eller något, sa livvakten.
Två killar sprang iväg och efter en stund kom dem tillbaka med en kvinna som bar på en liten låda. Vi tvättade såren som hade rivits upp vid knogarna och några lite längre upp på armen. Sedan la hon ett bandage runt min arm så att det skulle sluta blöda. Hon sa att det inte var någon fara med armen så jag kunde fortfarande uppträda. Jag tackade henne. Mamma ville ha reda på vad som hade hänt.
- Det är slut mellan mig och Sara, sa jag och blängde på Jasmine.
Hon såg skamset ner i marken. Mamma kramade om mig och sedan sa hon till dem andra att det räckte för ikväll. Jag och mamma hoppade in i en bil och sen var vi på väg mot hotellet igen.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
På något konstigt sätt hade jag fått tårarna att sluta rinna. Jag hade roligt faktiskt. Det var tur att Sanna och Markus var där. Annars hade jag nog inte klarat mig, det hade gjort för ont. Nu satt vi på mitt golv oh spelade monopol och käkade chips. Fast vi orkade aldrig spela färdigt så vi plockade undan spelet och så satte vi oss i min säng.
- Kan vi inte köra sanning eller konsekvens? frågade Markus plötsligt.
- Jo visst, sa jag och Sanna i kör.
- Okej, jag börjar, sa Markus och flinade.
- Sara, vad väljer du?
- Sanning
- hmm okej.. är det sant att jag är söt, sa han och log charmigt.
Jag skrattade åt honom.
- Haha! Klart du är!
- Sanna, vad väljer du?
- Sanning
- Okej.. Vem är du kär i?
- Oscar
- Okej
- Markus, vad väljer du?
- Man ska väl inte va feg heller, Konsekvens!
- hm..
Sannas blick for först på mig sedan på Markus och sedan tillbaka på mig igen.
- Ge Sara en puss, sa hon och log fånigt.
Markus såg lite generad ut men sedan böjde han sig fram och pussade mig på munnen. Jag log mot honom.
- Nej nu är jag trött, sa Markus.
-Ja ska vi inte sova, stämde Sanna in.
Eftersom min säng är ganska bred så fick vi plats alla tre i den. Sanna låg längst in mot väggen, jag i mitten och då Markus längst ut.
- Godnatt, sa vi alla gång på gång och skrattade åt varandra. Plötsligt la Markus sina armar runt mig.
- Wha! Jag ramlar ju nästan ner, sa han, mest som en ursäkt.
Jag flyttade inte på hans armar, det gjorde han inte själv heller. Så somnade jag. I hans armar. Jag drömde mig bort. Till en trygg famn. Till Justins famn.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
kommentera ;)
You him and me - episode 17
Justin bad alla att gå hem när vi gick in igen. Caitlin hade redan stuckit. Hon skämdes väl antagligen...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Resten av veckan flöt på. Vi hittade på en massa roliga saker att göra tillsammans. En dag tog han med mig på bio, en annan gick vi och bowlade - och vissa dagar stannade vi bara hemma och tog det lugnt. Minst sagt, dagarna med Justin var underbara, och nätterna var ännu bättre.
Dagen som vi båda hade sett mellan fingrarna hade kommit. Justin skulle iväg och uppträda. Han hade trott att han bara skulle vara borta i en vecka, men han var tydligen tvungen att stanna i två veckor. Två veckor?! Två veckor utan Justin? Hur skulle jag överleva? Vi skulle i och för sig ringa varandra varje dag och det mesta skulle sändas på tv. Det var ändå inte samma sak. Inte alls samma sak. Nu stog vi där på flygplatsen tätt intill och såg varandra djupt i ögonen.
- Jag lovar att ringa varje dag, sa han och såg sorgset på mig.
- Och jag lovar att svara, jag log lite smått. Det var svårt att skämta. Luften hade redan fyllts med sorg och längtan. Trots att vi var så nära varandra. Justin drog mig ännu lite närmare och kramade mig hårt. Vi kramades länge.
- Jag älskar dig, viskade han
- Jag älskar dig med
Vi kysstes, men sen var han tvungen att gå. Jag såg på honom länge där han försvann bort till sitt plan. Han vände sig om och gav mig en slängkyss, sedan log han ett stort vackert leende innan han försvann runt hörnet.
Folk började resa sig upp. Dem släppte nu in folk på planet som skulle gå till Sverige. Jag vände mig om och suckade. Jag ville verkligen inte hem.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Det var verkligen jobbigt att lämna henne. När jag gick runt det där hörnet, som skiljde våra blickar från varandra, någon kunde lika gärna stuckit en kniv i mitt bröst. För så ont gjorde det. Jag drog huvtröjan längre ner över ansiktet. Jag ville inte att någon skulle känna igen mig. Jag orkade inte det just nu. Jag mötte Usher vid min gate och kramade honom hårt. Det var längesen vi sågs. Vi gick på planet och satte oss ner, jag suckade tungt och lutade huvudet mot fönstret. Jag ville verkligen inte vara här just nu. Jag saknade henne redan, men samtidigt visste jag att jag själv hade valt detta. Att stå på scen, det var det som jag älskade. Att stå där och plötsligt glömma alla problem. När jag stog där så var det bara roligt, inget annat.
Jag måste ha somnat på planet för plötsligt skakade Usher liv i mig. Jag blinkade nyvaket mot honom och gäspade.
- Vi är framme nu Justin
Han reste sig upp och gick ut ur planet. Jag följde efter. Där ute väntade en massa paparazzis som vanligt på oss. Jag log smått mot kamerorna som blixtrade gång på gång. Vi gick ut till flygplatsens parkering där en bil väntade på oss. Vi hoppade in i den allihop. Någon berättade för mig vad vi skulle göra de kommande veckorna. Jag försökte se intresserad ut och hummade då och då så dem skulle tro att jag lyssnade på dem. Men egentligen var jag långt bota från verkligheten. Jag dagdrömde mig bort till henne. Undrade vad hon gjorde just nu och om hon saknade mig. Det var kanske inte så smart att åka utan henne i alla fall.
Bilen stannade utanför hotellet som jag skulle stanna på. Utanför väntade mina fans. Dem blev helt till sig när dem såg mig. Dem var helt fantastiska, de visste vart jag skulle redan innan jag själv visste det. Jag log och vinkade åt dem. Jag tog några foton med vissa och kramade några. Jag gav dem alla en slängkyss innan jag gick in i hotellet. Där inne väntade mamma och Jasmine på oss. Jag kramade dem båda. Det var längesen jag såg Jasmine, hon skulle va med på några av mina uppträdanden framöver. Vi pratade i mun på varandra, vi hade inte setts på så länge. Vi skulle direkt till en radio station i närheten, så det var bara att slänga in sina väskor i rummet och sedan bar det av.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Det var skittråkigt att åka flygplan själv. Bakom mig satt en irriterande unge som skrek och sparkade i min flygplansstol. Jag suckade högt och surade för mig själv. Jag ville inte åka hem, fast än att jag saknade alla mina vänner och min familj. Bredvid mig satt en sur tant och bläddrade i en tidning. Hon vände blad, jag kikade ner i hennes tidning och såg en bild på Justin. Jag blev helt plötsligt varm och glad
Äntligen landade planet. Det tog tid innan jag fick komma av eftersom alla människorna på planet såklart skulle av samtidigt. Det blev kö på planet. Men när jag väl kommit ut ur planet och in i flygplatsen såg jag att det stod folk och väntade på mig. Jag sprang fram till dem och kramade dem allihop. Det var mamma, pappa, Sanna och Markus som hade väntat på mig. Markus var den där nya killen ni vet, som jag blev så bra kompis med efter det att jag hade lämnat Justin. Vi gick ut til bilen och hoppade in. Hela tiden pratade vi i mun på varandra. Ska jag vara ärlig var det faktiskt ganska skönt att få prata svenska igen. Inte för att det var något problem för mig att prata engelska, men jag är ju van vid svenska så.
Det vibrerade i fickan och jag tog upp mobilen. Det var Justin.
- Hej handsome!
- Hej honey, hur är det?
Jag blev alldeles varm av att få höra hans röst igen.
- Det är super, har precis träffat mamma,pappa och ett par gamla kompisar. Hur är det själv då?
- Det är bra, fast det hade varit bättre om du hade varit här
- Skyll dig själv, det var du som sa att jag inte fick följa med din dumbom, sa jag och skrattade.
- mm, men jag saknar dig.
- Jag saknar dig med... Har du gjort ngt spännande än så länge då?
- Tja, har blivit intervjuad på en radio station men de va som vanligt, fast det var roligt att träffa mina fans igen.
- Okej
- Jag ska uppträda ikväll så var beredd framför tv.n
- Det ska vi vara, vilken tid är det?
- nio tror jag
- Okej, men då ringer du mig imorgon va?
- Klart honey, nu ska jag gå och öva med killarna
- Okej, älskar dig
- Älskar dig mer! puss hejdå.
- Hejdå..
Jag satt länge och bara stirrade på mobilen, Markus väckte mig plötsligt ur mina tankar.
- Vem var det?
Han såg på mig med en konstig min, han undrade väl varför jag pratat på engelska.
- Min pojkvän
- Aha, kommer han från utlandet eller?
- Aa, typ
Sanna kunde inte hålla sig för skratt, hon började asarva åt Markus. Jag kunde inte heller hålla mig så jag stämmde in i Sannas skratt. Jag tyckte lite synd om Markus. Han kunde ju inte veta att jag var ihop med Justin Bieber. Han hade börjat på skolan efter det att alla hade fått se den där bilden på oss, så han visste ingenting.
- Vad är det? sa han och såg sorgset på oss.
- Haha, nej det är bara.. asså.. du får se ikväll, sa jag.
När vi kom hem orkade jag inte pack upp mina saker, jag slängde bara in väskorna på rummet. Jag stannade till i dörröppningen när jag såg en liten blommbukett som stog på mitt skrivbord. Jag tände min taklampa och så gick jag in i rummet. Det var en fin blomma och den luktade riktigt gott. Jag gick fram till blomman och kollade på kortet som satt i krukan.
Välkommen hem Sara!
Vi har saknat dig så mycket!
Den här hålan är ingenting utan dig!
// Markus & Sanna <3
Jag log, tog upp blomman och luktade på den. Den doftade ljuvligt. Jag gick ner i vardagsrummet igen. Markus satt i soffan och proppade i sig popcorn. Sanna hämtade tre glas och en stor Coca Cola till oss. Jag satte min bredvid Markus i soffan och sedan damp även Sanna ner. Jag tog en handfull popcorn och började knapra i mig. Jag kollade på klockan. Halv nio. Vi hade en halvtimme på oss. Sanna satte igång tvn och slog över till kanal 6. Vi kollade lite på nya avsnitt av the simpsons innan vi bytte över till kanalen där Justin skulle visas. Det hade precis börjat. Tusentals tjejer stod bakom scenen och hoppade upp och ner och skrek som galningar. Musiken till baby började spela och tjejerna skrek om möjligt ännu högre. Justins röst fyllde högtalarna och jag rös av välbehag. Plötsligt lyste scenen upp och där stod han. Tjejerna blev galnare än någonsin och dem filmade några tjejer som grät. Jusins uppträde var fantastiskt. Hans rörelser var perfekta och rösten var underbar. Plötsligt kom det en tjej in på scenen. Jag kände igen henne från baby videon som mina kompisar visat mig, långt innan jag träffade Justin. Hon gick förbi Justin med självsäkra steg och när Justin fick syn på henne följde han efter och jagade henne precis som på baby, videon. När sången var slut tog Justin hennes hand och så bugade dem sig för publiken.
- Jasmine Villegas everybody!
Justin sträckte ut sina händer mot Jasmine och tjejerna började applådera. Jasmine log och tackade allihop, sedan gick hon in bakom scenen igen och Justin fortsatte sitt uppträdande.
- Måste vi titta på det här, sa Markus som satt uttråkad i soffan bredvid mig.
Oj! Tänkte jag, han visste ju ingenting fortfarande.
- Ehm , jo Markus du vet när jag pratade i telefon i bilen och du undrade vem det var?
- Ja
- Jo det var Justin, alltså Justin Bieber.
- Ja visst!
Han trodde mig verkligen inte.
- Det är sant! sa Sanna till mitt försvar.
- Bevisa det! sa han.
- Okej , men du måste lova att inte säga något till någon!
Han nickade. Sanna gick iväg och hämtade bilden på mig och Justin. Jag stoppade henne.
- Måste du verkligen visa den bilden?
- Ja tyvärr, för du har väl ingen annan?
När jag tänkte efter så hade jag ingen annan bild med Justin där man såg att det verkligen var jag. Så jag lät henne visa honom den bilden. Markus kollade med stora ögon på bilden. Sedan kollade han på mig. Jag skämdes och såg ner i marken.
- Shit! Det e verkligen sant.
Han stirrade på bilden ett tag till innan han gav den till Sanna. Det kändes riktigt pinsamt. Fast han var min kompis så han försökte att inte bry sig så värst mycket, trots att jag såg att han var svartsjuk. Jag låtsades inte om det. Jag älskade Justin, inte honom.
Nu var det sista sången på hela kvällen. Sean Kingston kom ut på scenen och började sjunga på Eenie Meenie. Även Jasmine kom ut på scenen. Dem uppträde flitigt och det såg fantastiskt ut. Justin såg fantastisk ut. Jag ville vara där med honom nu. Stå där på scenen och kyssa honom framför hela världen och skrika ut att han var min. Bara min. När sången var slut la Justin sin arm om Jasmine och tackade alla fansen för att dem hade kommit dit ikväll. Jasmine fick också säga några ord. När dem var klara hördes endast publikens skrik. Då hände det. Justin skulle pussa Jasmine på kinden, men hon vände snabbt på huvudet och pussade honom på munnen. Justin gjorde ingenting. Han bara skrattade åt henne, sedan gick dem hand i hand ut från scenen.
Jag sa inget. Ingen av oss sa någonting. Jag försökte att inte bry mig men det gick inte. Jag kände mig lurad. Han kunde inte berätta för sina fans att jag var hans flickvän. Men han kunde pussa Jasmine mitt framför ögonen på dem. Jag kunde inte tro det. Först blev jag arg men sedan blev jag riktigt ledsen. Fast jag orkade inte gråta, det gjorde jag verkligen inte. Jag stängde bara av tvn och så gick jag upp på mitt rum, utan att säga ett ord till dem andra.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Resten av veckan flöt på. Vi hittade på en massa roliga saker att göra tillsammans. En dag tog han med mig på bio, en annan gick vi och bowlade - och vissa dagar stannade vi bara hemma och tog det lugnt. Minst sagt, dagarna med Justin var underbara, och nätterna var ännu bättre.
Dagen som vi båda hade sett mellan fingrarna hade kommit. Justin skulle iväg och uppträda. Han hade trott att han bara skulle vara borta i en vecka, men han var tydligen tvungen att stanna i två veckor. Två veckor?! Två veckor utan Justin? Hur skulle jag överleva? Vi skulle i och för sig ringa varandra varje dag och det mesta skulle sändas på tv. Det var ändå inte samma sak. Inte alls samma sak. Nu stog vi där på flygplatsen tätt intill och såg varandra djupt i ögonen.
- Jag lovar att ringa varje dag, sa han och såg sorgset på mig.
- Och jag lovar att svara, jag log lite smått. Det var svårt att skämta. Luften hade redan fyllts med sorg och längtan. Trots att vi var så nära varandra. Justin drog mig ännu lite närmare och kramade mig hårt. Vi kramades länge.
- Jag älskar dig, viskade han
- Jag älskar dig med
Vi kysstes, men sen var han tvungen att gå. Jag såg på honom länge där han försvann bort till sitt plan. Han vände sig om och gav mig en slängkyss, sedan log han ett stort vackert leende innan han försvann runt hörnet.
Folk började resa sig upp. Dem släppte nu in folk på planet som skulle gå till Sverige. Jag vände mig om och suckade. Jag ville verkligen inte hem.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Det var verkligen jobbigt att lämna henne. När jag gick runt det där hörnet, som skiljde våra blickar från varandra, någon kunde lika gärna stuckit en kniv i mitt bröst. För så ont gjorde det. Jag drog huvtröjan längre ner över ansiktet. Jag ville inte att någon skulle känna igen mig. Jag orkade inte det just nu. Jag mötte Usher vid min gate och kramade honom hårt. Det var längesen vi sågs. Vi gick på planet och satte oss ner, jag suckade tungt och lutade huvudet mot fönstret. Jag ville verkligen inte vara här just nu. Jag saknade henne redan, men samtidigt visste jag att jag själv hade valt detta. Att stå på scen, det var det som jag älskade. Att stå där och plötsligt glömma alla problem. När jag stog där så var det bara roligt, inget annat.
Jag måste ha somnat på planet för plötsligt skakade Usher liv i mig. Jag blinkade nyvaket mot honom och gäspade.
- Vi är framme nu Justin
Han reste sig upp och gick ut ur planet. Jag följde efter. Där ute väntade en massa paparazzis som vanligt på oss. Jag log smått mot kamerorna som blixtrade gång på gång. Vi gick ut till flygplatsens parkering där en bil väntade på oss. Vi hoppade in i den allihop. Någon berättade för mig vad vi skulle göra de kommande veckorna. Jag försökte se intresserad ut och hummade då och då så dem skulle tro att jag lyssnade på dem. Men egentligen var jag långt bota från verkligheten. Jag dagdrömde mig bort till henne. Undrade vad hon gjorde just nu och om hon saknade mig. Det var kanske inte så smart att åka utan henne i alla fall.
Bilen stannade utanför hotellet som jag skulle stanna på. Utanför väntade mina fans. Dem blev helt till sig när dem såg mig. Dem var helt fantastiska, de visste vart jag skulle redan innan jag själv visste det. Jag log och vinkade åt dem. Jag tog några foton med vissa och kramade några. Jag gav dem alla en slängkyss innan jag gick in i hotellet. Där inne väntade mamma och Jasmine på oss. Jag kramade dem båda. Det var längesen jag såg Jasmine, hon skulle va med på några av mina uppträdanden framöver. Vi pratade i mun på varandra, vi hade inte setts på så länge. Vi skulle direkt till en radio station i närheten, så det var bara att slänga in sina väskor i rummet och sedan bar det av.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Det var skittråkigt att åka flygplan själv. Bakom mig satt en irriterande unge som skrek och sparkade i min flygplansstol. Jag suckade högt och surade för mig själv. Jag ville inte åka hem, fast än att jag saknade alla mina vänner och min familj. Bredvid mig satt en sur tant och bläddrade i en tidning. Hon vände blad, jag kikade ner i hennes tidning och såg en bild på Justin. Jag blev helt plötsligt varm och glad
Äntligen landade planet. Det tog tid innan jag fick komma av eftersom alla människorna på planet såklart skulle av samtidigt. Det blev kö på planet. Men när jag väl kommit ut ur planet och in i flygplatsen såg jag att det stod folk och väntade på mig. Jag sprang fram till dem och kramade dem allihop. Det var mamma, pappa, Sanna och Markus som hade väntat på mig. Markus var den där nya killen ni vet, som jag blev så bra kompis med efter det att jag hade lämnat Justin. Vi gick ut til bilen och hoppade in. Hela tiden pratade vi i mun på varandra. Ska jag vara ärlig var det faktiskt ganska skönt att få prata svenska igen. Inte för att det var något problem för mig att prata engelska, men jag är ju van vid svenska så.
Det vibrerade i fickan och jag tog upp mobilen. Det var Justin.
- Hej handsome!
- Hej honey, hur är det?
Jag blev alldeles varm av att få höra hans röst igen.
- Det är super, har precis träffat mamma,pappa och ett par gamla kompisar. Hur är det själv då?
- Det är bra, fast det hade varit bättre om du hade varit här
- Skyll dig själv, det var du som sa att jag inte fick följa med din dumbom, sa jag och skrattade.
- mm, men jag saknar dig.
- Jag saknar dig med... Har du gjort ngt spännande än så länge då?
- Tja, har blivit intervjuad på en radio station men de va som vanligt, fast det var roligt att träffa mina fans igen.
- Okej
- Jag ska uppträda ikväll så var beredd framför tv.n
- Det ska vi vara, vilken tid är det?
- nio tror jag
- Okej, men då ringer du mig imorgon va?
- Klart honey, nu ska jag gå och öva med killarna
- Okej, älskar dig
- Älskar dig mer! puss hejdå.
- Hejdå..
Jag satt länge och bara stirrade på mobilen, Markus väckte mig plötsligt ur mina tankar.
- Vem var det?
Han såg på mig med en konstig min, han undrade väl varför jag pratat på engelska.
- Min pojkvän
- Aha, kommer han från utlandet eller?
- Aa, typ
Sanna kunde inte hålla sig för skratt, hon började asarva åt Markus. Jag kunde inte heller hålla mig så jag stämmde in i Sannas skratt. Jag tyckte lite synd om Markus. Han kunde ju inte veta att jag var ihop med Justin Bieber. Han hade börjat på skolan efter det att alla hade fått se den där bilden på oss, så han visste ingenting.
- Vad är det? sa han och såg sorgset på oss.
- Haha, nej det är bara.. asså.. du får se ikväll, sa jag.
När vi kom hem orkade jag inte pack upp mina saker, jag slängde bara in väskorna på rummet. Jag stannade till i dörröppningen när jag såg en liten blommbukett som stog på mitt skrivbord. Jag tände min taklampa och så gick jag in i rummet. Det var en fin blomma och den luktade riktigt gott. Jag gick fram till blomman och kollade på kortet som satt i krukan.
Välkommen hem Sara!
Vi har saknat dig så mycket!
Den här hålan är ingenting utan dig!
// Markus & Sanna <3
Jag log, tog upp blomman och luktade på den. Den doftade ljuvligt. Jag gick ner i vardagsrummet igen. Markus satt i soffan och proppade i sig popcorn. Sanna hämtade tre glas och en stor Coca Cola till oss. Jag satte min bredvid Markus i soffan och sedan damp även Sanna ner. Jag tog en handfull popcorn och började knapra i mig. Jag kollade på klockan. Halv nio. Vi hade en halvtimme på oss. Sanna satte igång tvn och slog över till kanal 6. Vi kollade lite på nya avsnitt av the simpsons innan vi bytte över till kanalen där Justin skulle visas. Det hade precis börjat. Tusentals tjejer stod bakom scenen och hoppade upp och ner och skrek som galningar. Musiken till baby började spela och tjejerna skrek om möjligt ännu högre. Justins röst fyllde högtalarna och jag rös av välbehag. Plötsligt lyste scenen upp och där stod han. Tjejerna blev galnare än någonsin och dem filmade några tjejer som grät. Jusins uppträde var fantastiskt. Hans rörelser var perfekta och rösten var underbar. Plötsligt kom det en tjej in på scenen. Jag kände igen henne från baby videon som mina kompisar visat mig, långt innan jag träffade Justin. Hon gick förbi Justin med självsäkra steg och när Justin fick syn på henne följde han efter och jagade henne precis som på baby, videon. När sången var slut tog Justin hennes hand och så bugade dem sig för publiken.
- Jasmine Villegas everybody!
Justin sträckte ut sina händer mot Jasmine och tjejerna började applådera. Jasmine log och tackade allihop, sedan gick hon in bakom scenen igen och Justin fortsatte sitt uppträdande.
- Måste vi titta på det här, sa Markus som satt uttråkad i soffan bredvid mig.
Oj! Tänkte jag, han visste ju ingenting fortfarande.
- Ehm , jo Markus du vet när jag pratade i telefon i bilen och du undrade vem det var?
- Ja
- Jo det var Justin, alltså Justin Bieber.
- Ja visst!
Han trodde mig verkligen inte.
- Det är sant! sa Sanna till mitt försvar.
- Bevisa det! sa han.
- Okej , men du måste lova att inte säga något till någon!
Han nickade. Sanna gick iväg och hämtade bilden på mig och Justin. Jag stoppade henne.
- Måste du verkligen visa den bilden?
- Ja tyvärr, för du har väl ingen annan?
När jag tänkte efter så hade jag ingen annan bild med Justin där man såg att det verkligen var jag. Så jag lät henne visa honom den bilden. Markus kollade med stora ögon på bilden. Sedan kollade han på mig. Jag skämdes och såg ner i marken.
- Shit! Det e verkligen sant.
Han stirrade på bilden ett tag till innan han gav den till Sanna. Det kändes riktigt pinsamt. Fast han var min kompis så han försökte att inte bry sig så värst mycket, trots att jag såg att han var svartsjuk. Jag låtsades inte om det. Jag älskade Justin, inte honom.
Nu var det sista sången på hela kvällen. Sean Kingston kom ut på scenen och började sjunga på Eenie Meenie. Även Jasmine kom ut på scenen. Dem uppträde flitigt och det såg fantastiskt ut. Justin såg fantastisk ut. Jag ville vara där med honom nu. Stå där på scenen och kyssa honom framför hela världen och skrika ut att han var min. Bara min. När sången var slut la Justin sin arm om Jasmine och tackade alla fansen för att dem hade kommit dit ikväll. Jasmine fick också säga några ord. När dem var klara hördes endast publikens skrik. Då hände det. Justin skulle pussa Jasmine på kinden, men hon vände snabbt på huvudet och pussade honom på munnen. Justin gjorde ingenting. Han bara skrattade åt henne, sedan gick dem hand i hand ut från scenen.
Jag sa inget. Ingen av oss sa någonting. Jag försökte att inte bry mig men det gick inte. Jag kände mig lurad. Han kunde inte berätta för sina fans att jag var hans flickvän. Men han kunde pussa Jasmine mitt framför ögonen på dem. Jag kunde inte tro det. Först blev jag arg men sedan blev jag riktigt ledsen. Fast jag orkade inte gråta, det gjorde jag verkligen inte. Jag stängde bara av tvn och så gick jag upp på mitt rum, utan att säga ett ord till dem andra.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
You him and me - episode 16
Jag somnade i Justins trygga famn. Jag var så lycklig.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade nästa morgon av att Justin var borta. Först blev jag orolig men sedan hörde jag hans steg i trappan. Han kom in genom dörren med blicken fäst på brickan som han bar. Han log när han såg att jag var vaken.
- Godmorgon babe!
- Godmorgon hottie, vad har du nu hittat på? sa jag och såg nyfiket på brickan han hade i händerna.
- Tja, lite frukost på sängen är väl aldrig fel, sa han och log stort.
- Åh Justin! Du är alldeles för romantisk! Hur ska jag någonsin kunna gottgöra detta?
- Du behöver bara älska mig, mer begär jag inte.
Han böjde sig ner och gav mig en kyss på munnen. Vi tuggade i oss frukosten och babblade på om en massa olika saker.
- Jo, jag ska uppräda hela nästa vecka.. sa Justin väldigt försiktigt och tyst.
Jag märkte att han inte tittade på mig.
- Vad menar du? sa jag och tittade osäkert på honom.
- Jag menar att vi inte kommer träffas på en vecka
Han såg fortfarande ner i marken och jag började bli riktigt orolig.
- Vadå? Kan inte jag följa med då?
- Sara, jag kan inte. Jag är inte redo att berätta för mina fans ännu. Inte riktigt än.
Han såg allvarligt men endå sorgset på mig. Jag tog hans hand.
- Jag förstår, sa jag tyst.
Jag hade klätt på mig och gått nerför trappan när Justin ropade på mig. Jag sprang till honom i köket där han stod med en lapp i handen.
- Förstår du något av det här? sa han och kollade oförstående på lappen.
Jag tog den och såg på den. Sedan skrattade jag lite. Lappen var skriven på svenka.
Hej!
Jag förstår att ni hellre vill vara ensamma än att ha mig springandes i hälarna.
Jag sitter väl antagligen på ett plan på väg till Sverie när ni läser detta.
Ni kom hem ganska sent igår verkade det som, hoppas ni hade det trevligt, och skyddade er, haha!
Sara ring mig när du känner för det. Jag vill gärna höra hur det går för dig och Justin ;)
Finns här alltid om du vill prata!
Puss, Sanna
Jag översatte till Justin, fast jag skippade den där delen med att skydda oss. Justin log och så kysste han mig på munnen. Det ringde helt plötsligt på dörren och vi såg förvånat på varandra. Justin gick och öppnade. Det var Justins kompisar som stog utanför dörren. Justin sken upp och kramade om dem allihopa. Han bad dem stiga på och då såg dem mig med. De såg lite förvånade ut över att se mig och Caitlin blängde ilsket på mig. Jag kände mig riktigt obekväm där jag stog framför dem..
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Jag hade blivit jätteglad när Caitlin och killarna kom förbi. men så fort dem fick syn på Sara blev jag orolig. Caitlin visste hur mycket Sara hade sårat mig när hon lämnade mig. Caitlin hatade henne för det. Jag hade pratat med Caitlin när jag var nere. Hon var verkligen en sån fin kompis. Fast en sak som jag inte hade berättat för Sara, var att jag hade kysst Caitlin. Jag hade kysst henne många gånger efter det att Sara lämnat mig. Jag hade inte trott att det var så viktigt, men det slog mig nu att det var viktigt, riktigt viktigt. Nu stog hon där och hatade Sara över allt annat. Tänk om hon trodde att kyssarna hade betydigt något. Tänk om hon trodde att vi var tillsammans, hon och jag. Helvete! Vad hade jag nu ställt till med? Jag älskade ju Caitlin, men jag älskade Sara mer!
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
En pinsamtystnad fyllde rummet och det fanns en stor spänning mellan oss. Justin bröt äntligen tystnaden.
- Tja, ni känner ju alla Sara, och eh.. ja vi är ihop igen typ.
Han var väldigt osäker och det märktes att han var nervös. Jag tog hans hand och han kramade min hårt. Caitlin gav honom en sårad blick. Jag märkte det, trots att jag inte ville.
- Jaha, sa Christian sedan.
- Tja, vi tänkte att vi kunde kolla på en film eller något om ni inte har något emot det, fortsatte han.
Jag såg osäkert på Justin men han såg inte på mig.
- Visst! sa han.
Han släppte min hand och så gick han och satte sig i soffan. Jag märkte att han var chockad och nervös. Det var självklart. Men blev ändå besviken när han gjorde sådär. Jag satte mig ner i soffan bredvid Justin och tittade stelt på tvn. Christian satte i skivan och sedan startade dem filmen. Efter ett tag märkte jag att Caitlin reste sig ur soffan och försvann upp till övervåningen.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Det vibrerade i fickan. Jag plockade upp mobilen. Ett sms ifrån Caitlin, "Kom upp, vi behöver prata!".
Jag reste mig försiktigt och märkte hur Saras ögon tittade på mig hjälplöst. Jag vände mig inte om, jag gick bara upp för trappan och in i mitt rum. Där satt hon. På min säng. Hon såg sårat ner i marken och vägrade titta på mig. Jag satte mig bredvid henne och suckade djupt.
- Jag älskar henne Caitlin..
Jag såg på henne och märkte att hon grät.
- Älskar du inte mig då?! Va? Var det inte det du sa för ca 3 dagar sedan?
Hon såg på mig med en kall och sårad blick. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag skämdes.
- Jag älskar dig så mycket Justin! Det gör jag.
Hon satt närmare mig nu och såg mig djupt i ögonen. Hennes vackra ansiktet var bara någon centimeter från mitt. Caitlin, som jag hade älskat så länge jag kunde minnas. Allt med henne var precis som förut. Det var tryggt liksom.
Hon lutade sig fram och kysste mig. Jag kysste henne tillbaka och smekte henne försiktigt i sidan. Hon stönade lågt och la sig ner i min säng. Jag la mig över henne och kysste henne på halsen. Hon smekte min rumpa och jag kände hur jag började få stånd. Hon smög försiktigt ner handen innanför mina byxor och kalsonger, och så började hon runka av mig. Det var så skönt. Jag ville inte svika Sara men jag blev bara allt mer upphetsad. Jag kunde inte kontrollera mig själv. Hon gjorde det snabbare och jag stönade. Det var så härligt. Jag kände att jag var nära att komma och jag började jucka lite smått. Åhhhh! så skönt det var! Då öppnades plötsligt min dörr.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Jag hade blivit orolig när dem var borta så länge. Även jag reste mig ifrån soffan och så gick jag upp på åvanvåningen. Jag hörde ljud ifrån Justins rum så jag öppnade dörren försiktikgt och såg mig omkring. Jag såg dem liggandes på sängen. Justin hade slutit sina ögon och såg ut att njuta ordentligt. Caitlin hade sin hand innanför Justins byxor och precis när jag stog där så kom han. Justin darrade till och stönade högt. Han kollade på mig men jag kunde knappt se honom för alla tårar. Jag skakade äcklat på huvudet.
- Fyfaan! sa jag högt.
Justin fick plötsligt brottom. Han slet bort Caitlins hand och så var han på väg mot mig.
- Snälla Sara, jag kan förklara!
Det kunde han ju glömma!
Jag sprang så fort jag bara kunde nerför trappan. Killarna i soffan kollade konstigt på mig. Justin kom efter mig i full fart. Jag drog snabbt på mig skorna sedan slängde jag upp dörren. Jag kastade en blick på Justin. Han grät. Rätt åt honom! Jag sprang längs med gatan så fort jag kunde. Justin var såklart mycket snabbare än mig och hann ikapp mig. Han sprang framför mig och blockerade min väg.
- FLYTTA PÅ DIG DITT ÄCKEL!! skrek jag på honom.
- Snälla, låt mig förklara! Jag vet att det var skitdumt gjort! Snälla lyssna på mig! grät han.
Fine.
Han skulle få en chans på sig att förklara.
- Okej!
-Okej?
- Ja, säg då? Vad hände!?
- Sara, jag.. Du vet när du tog det där planet och lämnade USA?
Jag nickade.
- En vecka senare, blev jag och Caitlin ihop, typ. Eller inte ihop! Jag kysste henne. men jag menade ingenting med det!
- Nähä! Men det där inne det menade du som in i helvete! Jag var förbannad på honom och sårad.
- Sara, snälla tro mig. Hon stoppade ner sin hand.. och du vet att jag inte kan sluta, när det väl har börjat.
Jag såg på honom. Han hade rätt. Jag visste hur otålig han var när det kom till den saken.
- Jag blev så rädd, Justin.
- Jag blev rädd att du älskade henne mer än mig.
Jag såg ner i marken.
- Det är klart att jag inte gör. Jag älskar dig mer än något annat.
Han kysste mig mjukt.
- Lova att det aldrig händer igen? Jag såg oroligt på honom.
- Jag lovar, sa han.
- Justin? Hade du ingen kondom?
Hans kinder blev rosa och han såg skamset ner på sina byxor. Jag skrattade åt honom och pussade honom på kinden.
Justin bad alla att gå hem när vi gick in igen. Caitlin hade redan stuckit. Hon skämdes väl antagligen...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade nästa morgon av att Justin var borta. Först blev jag orolig men sedan hörde jag hans steg i trappan. Han kom in genom dörren med blicken fäst på brickan som han bar. Han log när han såg att jag var vaken.
- Godmorgon babe!
- Godmorgon hottie, vad har du nu hittat på? sa jag och såg nyfiket på brickan han hade i händerna.
- Tja, lite frukost på sängen är väl aldrig fel, sa han och log stort.
- Åh Justin! Du är alldeles för romantisk! Hur ska jag någonsin kunna gottgöra detta?
- Du behöver bara älska mig, mer begär jag inte.
Han böjde sig ner och gav mig en kyss på munnen. Vi tuggade i oss frukosten och babblade på om en massa olika saker.
- Jo, jag ska uppräda hela nästa vecka.. sa Justin väldigt försiktigt och tyst.
Jag märkte att han inte tittade på mig.
- Vad menar du? sa jag och tittade osäkert på honom.
- Jag menar att vi inte kommer träffas på en vecka
Han såg fortfarande ner i marken och jag började bli riktigt orolig.
- Vadå? Kan inte jag följa med då?
- Sara, jag kan inte. Jag är inte redo att berätta för mina fans ännu. Inte riktigt än.
Han såg allvarligt men endå sorgset på mig. Jag tog hans hand.
- Jag förstår, sa jag tyst.
Jag hade klätt på mig och gått nerför trappan när Justin ropade på mig. Jag sprang till honom i köket där han stod med en lapp i handen.
- Förstår du något av det här? sa han och kollade oförstående på lappen.
Jag tog den och såg på den. Sedan skrattade jag lite. Lappen var skriven på svenka.
Hej!
Jag förstår att ni hellre vill vara ensamma än att ha mig springandes i hälarna.
Jag sitter väl antagligen på ett plan på väg till Sverie när ni läser detta.
Ni kom hem ganska sent igår verkade det som, hoppas ni hade det trevligt, och skyddade er, haha!
Sara ring mig när du känner för det. Jag vill gärna höra hur det går för dig och Justin ;)
Finns här alltid om du vill prata!
Puss, Sanna
Jag översatte till Justin, fast jag skippade den där delen med att skydda oss. Justin log och så kysste han mig på munnen. Det ringde helt plötsligt på dörren och vi såg förvånat på varandra. Justin gick och öppnade. Det var Justins kompisar som stog utanför dörren. Justin sken upp och kramade om dem allihopa. Han bad dem stiga på och då såg dem mig med. De såg lite förvånade ut över att se mig och Caitlin blängde ilsket på mig. Jag kände mig riktigt obekväm där jag stog framför dem..
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Jag hade blivit jätteglad när Caitlin och killarna kom förbi. men så fort dem fick syn på Sara blev jag orolig. Caitlin visste hur mycket Sara hade sårat mig när hon lämnade mig. Caitlin hatade henne för det. Jag hade pratat med Caitlin när jag var nere. Hon var verkligen en sån fin kompis. Fast en sak som jag inte hade berättat för Sara, var att jag hade kysst Caitlin. Jag hade kysst henne många gånger efter det att Sara lämnat mig. Jag hade inte trott att det var så viktigt, men det slog mig nu att det var viktigt, riktigt viktigt. Nu stog hon där och hatade Sara över allt annat. Tänk om hon trodde att kyssarna hade betydigt något. Tänk om hon trodde att vi var tillsammans, hon och jag. Helvete! Vad hade jag nu ställt till med? Jag älskade ju Caitlin, men jag älskade Sara mer!
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
En pinsamtystnad fyllde rummet och det fanns en stor spänning mellan oss. Justin bröt äntligen tystnaden.
- Tja, ni känner ju alla Sara, och eh.. ja vi är ihop igen typ.
Han var väldigt osäker och det märktes att han var nervös. Jag tog hans hand och han kramade min hårt. Caitlin gav honom en sårad blick. Jag märkte det, trots att jag inte ville.
- Jaha, sa Christian sedan.
- Tja, vi tänkte att vi kunde kolla på en film eller något om ni inte har något emot det, fortsatte han.
Jag såg osäkert på Justin men han såg inte på mig.
- Visst! sa han.
Han släppte min hand och så gick han och satte sig i soffan. Jag märkte att han var chockad och nervös. Det var självklart. Men blev ändå besviken när han gjorde sådär. Jag satte mig ner i soffan bredvid Justin och tittade stelt på tvn. Christian satte i skivan och sedan startade dem filmen. Efter ett tag märkte jag att Caitlin reste sig ur soffan och försvann upp till övervåningen.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Det vibrerade i fickan. Jag plockade upp mobilen. Ett sms ifrån Caitlin, "Kom upp, vi behöver prata!".
Jag reste mig försiktigt och märkte hur Saras ögon tittade på mig hjälplöst. Jag vände mig inte om, jag gick bara upp för trappan och in i mitt rum. Där satt hon. På min säng. Hon såg sårat ner i marken och vägrade titta på mig. Jag satte mig bredvid henne och suckade djupt.
- Jag älskar henne Caitlin..
Jag såg på henne och märkte att hon grät.
- Älskar du inte mig då?! Va? Var det inte det du sa för ca 3 dagar sedan?
Hon såg på mig med en kall och sårad blick. Jag visste inte vad jag skulle säga. Jag skämdes.
- Jag älskar dig så mycket Justin! Det gör jag.
Hon satt närmare mig nu och såg mig djupt i ögonen. Hennes vackra ansiktet var bara någon centimeter från mitt. Caitlin, som jag hade älskat så länge jag kunde minnas. Allt med henne var precis som förut. Det var tryggt liksom.
Hon lutade sig fram och kysste mig. Jag kysste henne tillbaka och smekte henne försiktigt i sidan. Hon stönade lågt och la sig ner i min säng. Jag la mig över henne och kysste henne på halsen. Hon smekte min rumpa och jag kände hur jag började få stånd. Hon smög försiktigt ner handen innanför mina byxor och kalsonger, och så började hon runka av mig. Det var så skönt. Jag ville inte svika Sara men jag blev bara allt mer upphetsad. Jag kunde inte kontrollera mig själv. Hon gjorde det snabbare och jag stönade. Det var så härligt. Jag kände att jag var nära att komma och jag började jucka lite smått. Åhhhh! så skönt det var! Då öppnades plötsligt min dörr.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Jag hade blivit orolig när dem var borta så länge. Även jag reste mig ifrån soffan och så gick jag upp på åvanvåningen. Jag hörde ljud ifrån Justins rum så jag öppnade dörren försiktikgt och såg mig omkring. Jag såg dem liggandes på sängen. Justin hade slutit sina ögon och såg ut att njuta ordentligt. Caitlin hade sin hand innanför Justins byxor och precis när jag stog där så kom han. Justin darrade till och stönade högt. Han kollade på mig men jag kunde knappt se honom för alla tårar. Jag skakade äcklat på huvudet.
- Fyfaan! sa jag högt.
Justin fick plötsligt brottom. Han slet bort Caitlins hand och så var han på väg mot mig.
- Snälla Sara, jag kan förklara!
Det kunde han ju glömma!
Jag sprang så fort jag bara kunde nerför trappan. Killarna i soffan kollade konstigt på mig. Justin kom efter mig i full fart. Jag drog snabbt på mig skorna sedan slängde jag upp dörren. Jag kastade en blick på Justin. Han grät. Rätt åt honom! Jag sprang längs med gatan så fort jag kunde. Justin var såklart mycket snabbare än mig och hann ikapp mig. Han sprang framför mig och blockerade min väg.
- FLYTTA PÅ DIG DITT ÄCKEL!! skrek jag på honom.
- Snälla, låt mig förklara! Jag vet att det var skitdumt gjort! Snälla lyssna på mig! grät han.
Fine.
Han skulle få en chans på sig att förklara.
- Okej!
-Okej?
- Ja, säg då? Vad hände!?
- Sara, jag.. Du vet när du tog det där planet och lämnade USA?
Jag nickade.
- En vecka senare, blev jag och Caitlin ihop, typ. Eller inte ihop! Jag kysste henne. men jag menade ingenting med det!
- Nähä! Men det där inne det menade du som in i helvete! Jag var förbannad på honom och sårad.
- Sara, snälla tro mig. Hon stoppade ner sin hand.. och du vet att jag inte kan sluta, när det väl har börjat.
Jag såg på honom. Han hade rätt. Jag visste hur otålig han var när det kom till den saken.
- Jag blev så rädd, Justin.
- Jag blev rädd att du älskade henne mer än mig.
Jag såg ner i marken.
- Det är klart att jag inte gör. Jag älskar dig mer än något annat.
Han kysste mig mjukt.
- Lova att det aldrig händer igen? Jag såg oroligt på honom.
- Jag lovar, sa han.
- Justin? Hade du ingen kondom?
Hans kinder blev rosa och han såg skamset ner på sina byxor. Jag skrattade åt honom och pussade honom på kinden.
Justin bad alla att gå hem när vi gick in igen. Caitlin hade redan stuckit. Hon skämdes väl antagligen...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
You him and me - episode 15
- Jag har en överraskning, sa han och log.
Jag skrattade, allt var precis som förr och jag var så lycklig. Jag hann knappt säga hejdå till Sanna innan han drog iväg med mig..
Förlåt för dålig uppdatering, men har haft sjukt mycket att göra ): Och så ska jag resa bort också ): Men här kommer ni få några kapitel som ni kan läsa medans jag är borta (:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi hoppade in i Justins bil och han vred om nyckeln. Bilen startade och så körde han iväg med mig. Jag såg på honom. Han var det finaste jag någonsin skådat. Jag hade kunnat se på honom hur länge som helst. Jag älskade när hans hår var någorlunda rufsigt. Som när han var nyvaken. Hans ögon som glittrade av bus och livslycka. Dem där fina bruna ögonen. Dem ögonen som jag hade sett så tomma, då han låg där nerbrottad på marken. Han såg på mig. Nu var hans ögon fulla av bus och dem blänkte hemlighetsfullt.
- Vad? sa han och log, han såg på mig samtidigt som han försökte hålla koll på vägen.
- Du är så vacker, sa jag och log mot honom.
Han skrattade lyckligt och tog min hand.
- Du är så mycket vackrare, sa han kärleksfullt.
Plötsligt hade vi kommit in på en skumpig väg och vi skrattade åt varandra där vi hoppade hit och dit i bilstolarna. Han parkerade under ett träd och så såg han på mig med glittriga ögon och ett stort hemlighetsfullt leende.
- Vänta här, sa han och så öppnade han sin bildörr och försvann ut i mörkret.
Plötsligt öppnades min bildörr och jag hoppade till. Där stod han på knä och sträckte fram något till mig...
Det var en skridsko.
- Vill du åka skridskor med mig, sa han dramatiskt och såg väldigt allvarlig ut, men sedan kunde vi inte hålla oss för skratt.
- Åh, Justin! Det är klart jag vill! sa jag med en dramatisk stämma. Vi skrattade länge och sedan satte han på skridskon på min högra fot. Han bar mig ut ur bilen men han var tvungen att sätta ner mig igen eftersom vi skrattade så mycket. Jag blev helt plötsligt allvarlig när jag såg den. Skridskobanan. Den var ungefär som hälften så stor som en inomhusskridskobana och ovanför hängde det tusentals av små lampor. Det var så fint att jag nästan tappade andan. Det var så fint att jag inte kan beskriva med ord hur vackert det var. Justin smög sina armar runt min midja. Han drog mig närmare honom och la sitt huvud på min axel. Vi stod så länge och bara tittade på banan.
- Justin.. Har du gjort det här? viskade jag
- Allt för dig, viskade han tillbaka och kysste mig kärleksfullt på halsen. Jag slöt ögonen och njöt av hans närhet. Av hans värme.
- Kom, sa han och tog min hand.
Vi hade flitigt fått på oss skdridskor och kommit ut på isen. Jag mindes att Justin hade berättat för mig att han älskade ishocky. Det syntes. Han flög ut på isen och körde runt som en galning. För mig var det mycket svårare. Jag kom ihåg att jag var duktig på att åka skridskor när jag var liten, men det var längesen och mina ben bokstavligt talat skakade när jag kom ut på isen. Justin åkte upp intill mig och log.
- Visst är det roligt! sa han glatt.
Jag hummade bara till svars och försökte få kontroll över mina skakiga ben. Justin tog mina händer. Jag släppte äntligen isen med blicken och såg upp på honom istället.
- Kom, låt mig visa dig
Han lärde mig lite smått hur jag skulle föra mina fötter för att få fart och hur jag bromsade. Han höll mig hela tiden i händerna, det kändes mycket tryggare när han var där.
- Du måste slappna av mer, sa han
- Hur enkelt är det när jag i vilken sekund som helst kan slå ihjäl mig! fräste jag till honom.
Han skrattade lite smått åt mig.
- Jag fångar dig om du faller, jag lovar.
Han såg charmigt på mig och fjärilarna flög runt i magen. Han la sina händer vid min midja och jag mina runt hans hals. Så började han sjunga.
Take my hand.. Let's just dance.. Watch my feet.. Follow me... Don't be scared.. Girl, I'm here.. If you did'nt know
This is Looove
Vi gled runt på isen och såg varandra djupt i ögonen. Vi åkte inte skridskor längre. Vi dansade. Jag slappnade med ens av och allt blev så mycket lättare. Justin stannade upp och så böjde han sig ner och viskade i mitt öra.
- Jag älskar dig
Jag kunde inte hejda mig längre. Jag kramade honom hårt.
- Jag älskar dig med, viskade jag tillbaka.
Vi släppte taget om varandra och kysstes. Jag blev helt knäsvag. Jag älskade honom så mycket! Jag kysste honom på halsen och han stönade lågt. Han började bli allt mer upphetsad och jag fnissade smått.
- Justin, inte här på isen, skrattade jag
- Jag kan inte motstå dig, sa han och drog mig närmare honom.
Jag kysste honom men sedan var jag tvungen att släppa taget om honom. Tanken av att göra det på isen var inte så lockande.
- Nej, Justin allvarligt! Jag vill inte här.
Han såg på mig som en ledsen hundvalp och jag knuffade honom lätt på axeln. Han tog min hand.
- Kom, sa han och hjälpte mig att köra ut från isbanan.
Vi satte oss i bilen och så körde Justin iväg med mig igen. Han såg väldigt koncentrerad ut och han såg knappt på mig. Jag trodde att vi skulle köra hem, men Justin stannade bilen efter ett tag och äntligen tittade han på mig. Han steg ur bilen och öppnade min bildörr. Han tog min hand och så gick vi upp på en liten kulle. På kullens andra sida dök en stor stad upp lite längre bort. Vi var långt ifrån mänskligheten, det var riktigt skönt faktiskt. Justin satte sig ner på kullen och jag satte mig tätt bredvid honom och lutade mitt huvud mot hans axel. Han tog av sig sin jacka och la den om mig. Jag rös när jackan omfamnade mig. Vi satt så länge och bara myste. Det var hur romantiskt som helst. Justin såg på mig och jag på honom. Den mörka natten fick honom att se ännu sexigare ut än vad han redan gjorde. Hur kunde det egentligen vara möjligt? Han bet sig i läppen och såg mig fortfarande i ögonen. Jag kunde inte låta bli. Jag lutade mig närmare honom och kysste honom passionerat. Han la en hand på min höft och smekte mig försiktigt. Jag la min hand på hans axel och han la sig ner. Jag la mig försiktigt över honom och smekte av honom, hans tröja. Hans jacka hade ramlat av mig och jag hade bara ett linne på mig. Han smekte lätt av det och så såg han på mina bröst. Han drog av sig sina byxor och jag drog av mig mina. Hans hand smekte min mage och så smekte han mig allt längre ner. Han tog försiktigt in handen under mina trosor.
Han började massera mig och jag stönade lågt. Jag tog tag i hans hand och visade honom hur han skulle göra. Det var underbart. Han kysste mig på halsen och jag rös. Han hade fått stånd för längesen och jag kunde känna hur den stod mot låret. Han hade tagit upp sin hand och knäppt upp min bh. Jag stoppade ner handen under hans kalsonger och började runka av honom. Han stönade högt och lutade sitt huvud bakåt. Jag kysste honom på halsen. Han var för otålig. Han lyckades på något sätt rulla över så han låg över mig. Han smekte av mig mina trosor och jag drog av hans kalsonger. Han rotade i sin jacka och hittade sedan en kondom. Han slet upp den och satte på sig den snabbt. Han kom in i mig och jag stönade högt. Han började röra sig i en rytmisk takt och han stönade då och då. Jag såg upp på honom. Han hade slutit sina vackra ögon och andades högt genom munnen. Han var så fin. Jag kysste honom på halsen och han stönade. Han körde på lite snabbare och nu hade även jag slutit mina ögon. Jag lutade mitt huvud bakåt i gräset och stönade högt. Plötsligt drog han ut den och väntade ett tag innan han tog in den igen. Det var helt fantastiskt. Jag ville aldrig att det skulle ta slut. Jag hade redan fått två orgasmer och nu kom han också. Han var kvar i mig en stund innan han gled av mig och la sig matt i gräset. Han andades häftigt, likaså jag och vi var så svettiga så man kunde tro att vi hade sprungit i tio år utan att stanna.
- Wow! sa jag när jag hade fått tillbaka min andning någorlunda.
Justin såg på mig han log.
- Det var helt fantastiskt! sa han och la sig närmare mig. Han la sin arm runt mig och jag lutade mitt huvud mot hans bröst. Han smekte min axel med fingret och jag var så avslappnad, att jag antagligen inte hade brytt mig om så en vulkan hade fått utbrott bara några meter ifrån oss. Vi låg där länge och såg på stjärnorna. Det var verkligen den finaste stunden i hela mitt liv.
Vi klädde på oss innan vi satte oss i bilen igen. Justin la sin jacka på mina axlar och jag drog den om mig. Jag frös lite, trots att jag varit så varm innan. Bilresan hem gick snabbt och vi fnissade hela vägen. Vi öppnade försiktigt dörren och smög in i huset. Ingen av oss visste vad klockan var. Vi smög ut i köket för att se efter. 3 klockan var 3! Jag formade min mun till ett o och kollade på Justin. Han fnissade åt mig, sedan tog han min hand och så gick vi upp till hans rum. Jag drog av mig byxorna och linnet sedan la jag mig i sängen. Justin tog av sig allt utom kalsongerna och så la han sig tätt intill mig. Jag var så hemskt trött. Jag somnade i Justins trygga famn. Jag var så lycklig.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
Jag skrattade, allt var precis som förr och jag var så lycklig. Jag hann knappt säga hejdå till Sanna innan han drog iväg med mig..
Förlåt för dålig uppdatering, men har haft sjukt mycket att göra ): Och så ska jag resa bort också ): Men här kommer ni få några kapitel som ni kan läsa medans jag är borta (:
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi hoppade in i Justins bil och han vred om nyckeln. Bilen startade och så körde han iväg med mig. Jag såg på honom. Han var det finaste jag någonsin skådat. Jag hade kunnat se på honom hur länge som helst. Jag älskade när hans hår var någorlunda rufsigt. Som när han var nyvaken. Hans ögon som glittrade av bus och livslycka. Dem där fina bruna ögonen. Dem ögonen som jag hade sett så tomma, då han låg där nerbrottad på marken. Han såg på mig. Nu var hans ögon fulla av bus och dem blänkte hemlighetsfullt.
- Vad? sa han och log, han såg på mig samtidigt som han försökte hålla koll på vägen.
- Du är så vacker, sa jag och log mot honom.
Han skrattade lyckligt och tog min hand.
- Du är så mycket vackrare, sa han kärleksfullt.
Plötsligt hade vi kommit in på en skumpig väg och vi skrattade åt varandra där vi hoppade hit och dit i bilstolarna. Han parkerade under ett träd och så såg han på mig med glittriga ögon och ett stort hemlighetsfullt leende.
- Vänta här, sa han och så öppnade han sin bildörr och försvann ut i mörkret.
Plötsligt öppnades min bildörr och jag hoppade till. Där stod han på knä och sträckte fram något till mig...
Det var en skridsko.
- Vill du åka skridskor med mig, sa han dramatiskt och såg väldigt allvarlig ut, men sedan kunde vi inte hålla oss för skratt.
- Åh, Justin! Det är klart jag vill! sa jag med en dramatisk stämma. Vi skrattade länge och sedan satte han på skridskon på min högra fot. Han bar mig ut ur bilen men han var tvungen att sätta ner mig igen eftersom vi skrattade så mycket. Jag blev helt plötsligt allvarlig när jag såg den. Skridskobanan. Den var ungefär som hälften så stor som en inomhusskridskobana och ovanför hängde det tusentals av små lampor. Det var så fint att jag nästan tappade andan. Det var så fint att jag inte kan beskriva med ord hur vackert det var. Justin smög sina armar runt min midja. Han drog mig närmare honom och la sitt huvud på min axel. Vi stod så länge och bara tittade på banan.
- Justin.. Har du gjort det här? viskade jag
- Allt för dig, viskade han tillbaka och kysste mig kärleksfullt på halsen. Jag slöt ögonen och njöt av hans närhet. Av hans värme.
- Kom, sa han och tog min hand.
Vi hade flitigt fått på oss skdridskor och kommit ut på isen. Jag mindes att Justin hade berättat för mig att han älskade ishocky. Det syntes. Han flög ut på isen och körde runt som en galning. För mig var det mycket svårare. Jag kom ihåg att jag var duktig på att åka skridskor när jag var liten, men det var längesen och mina ben bokstavligt talat skakade när jag kom ut på isen. Justin åkte upp intill mig och log.
- Visst är det roligt! sa han glatt.
Jag hummade bara till svars och försökte få kontroll över mina skakiga ben. Justin tog mina händer. Jag släppte äntligen isen med blicken och såg upp på honom istället.
- Kom, låt mig visa dig
Han lärde mig lite smått hur jag skulle föra mina fötter för att få fart och hur jag bromsade. Han höll mig hela tiden i händerna, det kändes mycket tryggare när han var där.
- Du måste slappna av mer, sa han
- Hur enkelt är det när jag i vilken sekund som helst kan slå ihjäl mig! fräste jag till honom.
Han skrattade lite smått åt mig.
- Jag fångar dig om du faller, jag lovar.
Han såg charmigt på mig och fjärilarna flög runt i magen. Han la sina händer vid min midja och jag mina runt hans hals. Så började han sjunga.
Take my hand.. Let's just dance.. Watch my feet.. Follow me... Don't be scared.. Girl, I'm here.. If you did'nt know
This is Looove
Vi gled runt på isen och såg varandra djupt i ögonen. Vi åkte inte skridskor längre. Vi dansade. Jag slappnade med ens av och allt blev så mycket lättare. Justin stannade upp och så böjde han sig ner och viskade i mitt öra.
- Jag älskar dig
Jag kunde inte hejda mig längre. Jag kramade honom hårt.
- Jag älskar dig med, viskade jag tillbaka.
Vi släppte taget om varandra och kysstes. Jag blev helt knäsvag. Jag älskade honom så mycket! Jag kysste honom på halsen och han stönade lågt. Han började bli allt mer upphetsad och jag fnissade smått.
- Justin, inte här på isen, skrattade jag
- Jag kan inte motstå dig, sa han och drog mig närmare honom.
Jag kysste honom men sedan var jag tvungen att släppa taget om honom. Tanken av att göra det på isen var inte så lockande.
- Nej, Justin allvarligt! Jag vill inte här.
Han såg på mig som en ledsen hundvalp och jag knuffade honom lätt på axeln. Han tog min hand.
- Kom, sa han och hjälpte mig att köra ut från isbanan.
Vi satte oss i bilen och så körde Justin iväg med mig igen. Han såg väldigt koncentrerad ut och han såg knappt på mig. Jag trodde att vi skulle köra hem, men Justin stannade bilen efter ett tag och äntligen tittade han på mig. Han steg ur bilen och öppnade min bildörr. Han tog min hand och så gick vi upp på en liten kulle. På kullens andra sida dök en stor stad upp lite längre bort. Vi var långt ifrån mänskligheten, det var riktigt skönt faktiskt. Justin satte sig ner på kullen och jag satte mig tätt bredvid honom och lutade mitt huvud mot hans axel. Han tog av sig sin jacka och la den om mig. Jag rös när jackan omfamnade mig. Vi satt så länge och bara myste. Det var hur romantiskt som helst. Justin såg på mig och jag på honom. Den mörka natten fick honom att se ännu sexigare ut än vad han redan gjorde. Hur kunde det egentligen vara möjligt? Han bet sig i läppen och såg mig fortfarande i ögonen. Jag kunde inte låta bli. Jag lutade mig närmare honom och kysste honom passionerat. Han la en hand på min höft och smekte mig försiktigt. Jag la min hand på hans axel och han la sig ner. Jag la mig försiktigt över honom och smekte av honom, hans tröja. Hans jacka hade ramlat av mig och jag hade bara ett linne på mig. Han smekte lätt av det och så såg han på mina bröst. Han drog av sig sina byxor och jag drog av mig mina. Hans hand smekte min mage och så smekte han mig allt längre ner. Han tog försiktigt in handen under mina trosor.
Han började massera mig och jag stönade lågt. Jag tog tag i hans hand och visade honom hur han skulle göra. Det var underbart. Han kysste mig på halsen och jag rös. Han hade fått stånd för längesen och jag kunde känna hur den stod mot låret. Han hade tagit upp sin hand och knäppt upp min bh. Jag stoppade ner handen under hans kalsonger och började runka av honom. Han stönade högt och lutade sitt huvud bakåt. Jag kysste honom på halsen. Han var för otålig. Han lyckades på något sätt rulla över så han låg över mig. Han smekte av mig mina trosor och jag drog av hans kalsonger. Han rotade i sin jacka och hittade sedan en kondom. Han slet upp den och satte på sig den snabbt. Han kom in i mig och jag stönade högt. Han började röra sig i en rytmisk takt och han stönade då och då. Jag såg upp på honom. Han hade slutit sina vackra ögon och andades högt genom munnen. Han var så fin. Jag kysste honom på halsen och han stönade. Han körde på lite snabbare och nu hade även jag slutit mina ögon. Jag lutade mitt huvud bakåt i gräset och stönade högt. Plötsligt drog han ut den och väntade ett tag innan han tog in den igen. Det var helt fantastiskt. Jag ville aldrig att det skulle ta slut. Jag hade redan fått två orgasmer och nu kom han också. Han var kvar i mig en stund innan han gled av mig och la sig matt i gräset. Han andades häftigt, likaså jag och vi var så svettiga så man kunde tro att vi hade sprungit i tio år utan att stanna.
- Wow! sa jag när jag hade fått tillbaka min andning någorlunda.
Justin såg på mig han log.
- Det var helt fantastiskt! sa han och la sig närmare mig. Han la sin arm runt mig och jag lutade mitt huvud mot hans bröst. Han smekte min axel med fingret och jag var så avslappnad, att jag antagligen inte hade brytt mig om så en vulkan hade fått utbrott bara några meter ifrån oss. Vi låg där länge och såg på stjärnorna. Det var verkligen den finaste stunden i hela mitt liv.
Vi klädde på oss innan vi satte oss i bilen igen. Justin la sin jacka på mina axlar och jag drog den om mig. Jag frös lite, trots att jag varit så varm innan. Bilresan hem gick snabbt och vi fnissade hela vägen. Vi öppnade försiktigt dörren och smög in i huset. Ingen av oss visste vad klockan var. Vi smög ut i köket för att se efter. 3 klockan var 3! Jag formade min mun till ett o och kollade på Justin. Han fnissade åt mig, sedan tog han min hand och så gick vi upp till hans rum. Jag drog av mig byxorna och linnet sedan la jag mig i sängen. Justin tog av sig allt utom kalsongerna och så la han sig tätt intill mig. Jag var så hemskt trött. Jag somnade i Justins trygga famn. Jag var så lycklig.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
You him and me - episode 14
Jag smekte honom allt längre ner på magen och han stönade lågt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
- Herregud! sa jag plötsligt chockat.
Justin stannade upp och såg oroligt ner på mig.
- Vi glömde Sanna på flygplatsen, sa jag och kände hur det knöt sig i magen.
Justin skrattade åt mig.
- Vad!? Det är väl fan inget kul med det! sa jag och kollade ilsket på honom.
- Ta det lugnt! Jag bad Usher hämta henne. Hon skulle tydligen vara ett stort fan av honom så jag tänkte att hon kanske ville se honom uppträda ikväll.
Jag log, jo det var ju klart. Hon var helt galen i Usher. Kanske jag hade betalat av den stora tjänsten jag var skyldig henne nu då. Jag skrattade för mig själv.
- Och så tänkte jag att jag ville vara ensam med dig inatt, sa han och log sexigt.
Jag kysste honom och han började smeka mig igen. Han knäppte upp min bh och så stirrade han på mina bröst länge. Jag log och tog tag i hans händer och förde dem upp längs min mage tills dem nådde mina bröst. Han började smeka dem försiktigt och jag kände hur han började få stånd. Vi snurrade runt så att jag låg över honom. Jag kysste honom på halsen och han lutade sitt huvud bakåt. Precis som den gången på filten stack jag försiktigt ner min hand innanför hans kalsonger och tog tag i den. Han stönade högt. Men den här gången skulle ingen få störa oss. Jag började runka av honom försiktigt och han stönade av välbehag. Han andades tungt och jag körde på lite snabbare. Han stönade högt och jag lutade mig fram och viskade i hans öra.
- Jag vill ha dig nu..
Han stönade bara som svar och jag skrattade åt honom. Jag tog upp min hand och såg sedan allvarligt på honom.
- Har du skydd?
Han tog fram en kondom ur sin byrålåda och skulle just sätta sig upp för att ta på den, men jag stoppade honom.
- Jag vill försöka, sa jag och log oskyldigt.
Han såg generat på mig men sedan gav han den till mig. Jag drog av hans kalsonger. Han hade väldigt mycket stånd nu och jag kunde se hur röd han blev i ansiktet. Jag öppnade kondomen och så satte jag den på honom med munnen. Han stönade högre än någonsin. Jag började suga av honom.
- Aaaaaah! låt det aldrig sluta, sa han mellan andetagen och smekte mitt bakhuvud.
Han började bli otålig och småjuckade upp och ner. Jag slutade då och kröp och satte mig gränsle över honom. Han smekte av mig mina trosor och såg länge på mig med en het blick. Jag var så upphetsad av honom.
- Jag lovar att ta det lugnt, sa han och kysste mig kärleksfullt.
Då kunde jag inte hålla tillbaka längre. Jag lät honom glida in i mig och han stönade ännu en gång. Jag började rida honom försiktigt och han slöt ögonen. Jag körde på lite snabbare och kände att jag var nära nu. Nu var det inte försiktigt längre. Vi rörde oss overkligt snabbt och svetten rann längs min panna.
-AAAAAHHHHHHH!!
Där kom jag. Känslan, pirret, spred sig ut i hela kroppen och jag skakade till.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Hon hade kommit det kändes tydligt hur hon darrade till. Jag ville inte att hon skulle sluta. Jag var så nära nu. Vi låg stilla ett tag men sedan började vi röra på oss igen. Jag såg upp på henne. Hon var så jävla snygg. Jag älskade henne mer än något annat. Jag blev så upphetsad bara av att se henne. Jag blundade hårt och stönade. Jag var så nära nu.
- AAAAAAHHH!
Orgasm. Jag kände hur kondomen fylldes. Jag drog ut den och slängde kondomen. Vi låg länge i sängen och bara andades. Vi var så varma. Jag såg på henne och hon såg på mig. Vi log över den fina stunden. Det var verkligen underbart. Jag la mig närmare henne och la min arm om henne. Hon lutade sitt huvud mot min bröstkorg. Jag blundade avslappnat, jag var så avslappnad. Jag tror till och med att jag somnade en stund men Saras ord väckte mig och jag såg frågande på henne. Jag hade inte uppfattat vad hon sa. Hon skrattade åt mig. Det där vackra skrattet. Hon slog nätt till mig.
- Kom nu då din slöfock, sa hon.
- Jag måste verkligen duscha.
Hon reste sig ur sängen. Jag såg länge på henne från topp till tå. Hon var så vacker. Jag kunde inte fatta att hon verkligen var här med mig.
- Vad? sa hon och log ett oroligt leende.
- Du är så vacker.. sa jag lågt och log.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Jag log. Han var verkligen underbar. Han såg så otroligt sexig ut. Jag funderade på att gå fram och kyssa honom men jag bestämde mig för att jag verkligen behövde en dusch.
- Sisten in är en skithög! sa jag och började springa för full rulle. Jag sprang ut i deras hall på väg mot badrummsdörren. Justin var mycket snabbare än mig och jag kunde höra hur han kom närmare. Jag slet upp dörren och kastade mig in i det stora badrummet.
- YEES!! Jag vann skrek jag och hoppade upp och ner.
Justin log sexigt och så kom han närmare mig. Han kysste mig och vi började sakta röra oss. Han stannade och kyssen blev allt mer passionerad. Jag var så upptagen av honom att jag inte märkte när han skruvade på duschkranen. Han hoppade snabbt åt sidan och iskallt vatten sprutade ner på mig.
- IIIIIIIHHHHHHHH!!
Jag hoppade snabbt ut ur duschen och hackade tänder. Justin låg på golvet och vek sig dubbelt så mycket han skrattade. Jag var fortfarande blöt så jag la mig över honom och kramade honom. Nu var det han som skrek. Jag skrattade hånfullt och sedan reste jag mig upp. Skrattar bäst som skrattar sist tänkte jag.
- Okej fred! sa han och höll oskyldigt fram handen.
Jag kollade på honom misstänksamt men sedan tog jag hans hand. Det skulle jag inte ha gjort. Justin drog mig till sig och så smetade han in mitt ansikte med raklödder, som han tydligen hade gömt i sin andra hand. Jag stod bara och gapade och han garvade så han höll på att dö åt mig.
- Nä nu du!
Jag gick bort till badrummets skåp och tog ut en flaska med raklödder. Jag höll den hotande mot honom och han försökte se oskyldig ut.
- Upp med händerna! Sa jag och hånlog.
Han gjorde som jag sa och log han med.
Jag gick sakta fram till honom och kysste honom passionerat. Han smekte mig försiktigt och kysste mig tillbaka. När den reste sig och han var riktigt upphetsad tog jag tillfället i akt och sprutade honom rakt i ansiktet med raklöddret. Han grimaserade och försökte få av sig det men han smetade bara ut det ännu mer. Jag skrattade så det gjorde ont i magen och han slog mig nätt. Han gick in i duschen och tvättade av sig det. Jag gick in till honom och han såg allvarligt på mig.
- Nej nu får vi faktiskt ta och duscha, jag har inte den blekaste aning om när mamma kommer hem och får hon se oss, då är jag kastrerad innan du ens hinner blinka.
Jag skrattade åt honom men jag förstod att han menade allvar så jag duschade av mig snabbt innan jag gick in i hans rum igen. Jag tog på mig ett par trosor och en stor t-shirt och så la jag mig bekvämt i sängen. Justin kom direkt efter och min blick fastnade på honom. Han höll en handduk vid höfterna och log när han såg mig. Hans hår var blött och rufsigt. Han drog på sig ett par kalsonger innan han kröp ner intill mig. Hans kropp var fortfarande varm och fuktig efter duschen och jag tryckte mig tätt intill honom. Han höll om mig och jag njöt. Den tryggheten som jag hade saknat så länge. Jag visste att jag skulle kunna sova gott så länge han fanns där intill mig. Han andades tyngre och jag tror han somnade. Jag slöt mina ögon och försökte drömma men det gick inte. Jag var redan mitt i en dröm. Men sedan somnade jag tillslut ändå.
Jag vaknade av att jag var kall. Justin låg inte längre intill mig. Han satt på sängkanten och såg upp på Pattie som stog i Justin's dörröppning.
- Godmorgon, sa jag och log.
- Godmorgon, sa Justin snabbt och kysste mig.
Pattie's ögon var över oss hela tiden och jag började känna mig illa till mods. Jag märkte att det var en spänd tystnad i rummet och jag blev plötsligt orolig.
- Sara, jag tycker du och Sanna ska gå och hitta på något idag. Jag måste prata med Justin om något.
Jag satte mig upp i sängen bredvid Justin och såg oförstående på dem båda. Justin såg ner i marken.
- Har det hänt någonting? sa jag och oron växte till en stor klump i magen.
- Det kan man säga, sa Pattie och kollade strängt på Justin.
Han tog min hand och såg mig i ögonen.
- Det är lugnt gå du, sa han och log nervöst.
Jag började bli riktigt orolig men gjorde som dem sa.
- Sanna väntar där nere på dig, sa Pattie och log falskt.
Jag drog på mig ett par jeans och så gick jag mot dörröppningen. Jag vände mig om och såg på Justin, men han såg bara ner i golvet och såg ut att vara långt borta. Jag gick ner för trappan där jag mötte Sanna. Hon hoppade upp och ner av glädje och så började hon berätta om sin dag med Usher. Jag måste erkänna att jag inte lyssnade särskilt mycket på vad hon sa. Mina tankar var fortfarande hos Justin. Jag undrade vad som försigick inuti hans huvud just nu.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Skit! Skit! Skit!
Verkligen ett roligt sätt att vakna på morgonen. Mamma hade hittat den. Kondomen. Hon såg bara på mig som om hon skämdes över mig. Hon sa ingenting. Bara stirrade på mig. Jag skämdes. Varför hade jag inte gömt den bättre? Sara vaknade och undrade vad som försigick. Mamma bad henne gå ner och hon gjorde som hon sa. Jag märkte på henne att hon var förvirrad och orolig. När hon hade gått ut ur rummet och vi hörde hur ytterdörren stängdes, började mamma äntligen prata.
- Nå? sa hon och stirrade på mig.
- Nå, vadå? sa jag och stirrade irriterat ner i marken.
Hon suckade och gnuggade sin panna. Sådär som hon alltid gjorde när hon var riktigt trött. Hon satte sig ner bredvid mig och såg på mig med en allt vänligare blick.
- Justin, du är bara 16 år. Jag vill inte att det händer något bara.
- Mamma, jag älskar henne.. Ja, jag är 16 år, det är många som förlorar sin oskuld runt 16.
Hon suckade igen.
- Justin, du vet att jag fick dig när jag var väldigt ung. Det är inget enkelt jobb att ha barn. Särskilt inte när man bara är barnet själv.
Hon la sin hand på min.
- Men vi skyddar oss ju. Vi försöker inte skaffa barn om det var det du trodde.
Jag gav henne en snabb blick, men sedan såg jag ner i marken igen. Jag var för generad för att se henne i ögonen.
- Men olyckor händer så lätt Justin.
Hon såg oroligt på mig.
- Och om olyckan skulle va framme så kommer jag stå där vid hennes sida.
Nu kunde jag äntligen se på henne igen.
Hon log försiktigt.
- Det tror jag säker gubben min, men lova mig att ni är väldigt försiktiga. Jag vill inte att Sara ska behöva gå igenom detsamma som mig.
- Jag lovar, sa jag tyst.
Hon kramade om mig länge.
- Älskar dig, sa hon och pussade mig på pannan. Hade Sara varit där hade jag skämts ihjäl men nu var det helt okej.
- Älskar dig med, svarade jag henne.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
- Du lyssnar ju inte ens! sa Sanna och kollade sårat på mig.
- Förlåt men jag bara.. det har hänt en sak.
Nu struntade hon helt plötsligt i att berätta för mig och bad mig att berätta vad som hade hänt.
- Jo jag och Justin.. vi hade sex inatt.
Hon glodde på mig med hängande haka.
- Ursäkta! sa hon.
Jag skrattade.
- I alla fall, sa jag.
- ... så var Pattie inte allt så glad på Justin i morse och jag börjar misstänka att hon vet..
- Hur då?
- Jag vet inte? Jag menar vi städade upp efter oss och så.
- hmmm..
- Tänk om hon typ har gömt kameror och filmat oss i smyg eller något?'
Sanna började asgarva och när jag själv hörde hur fånigt det lät började jag också skratta. En tant satt och sov på en bänk och ryckte till när vi gick förbi, det fick oss bara att skratta ännu mer. Hon blängde surt på oss och vi började småfnissa istället men så fort hon var ur sikte började vi skratta igen. Jag stannade upp då det vibrerade i fickan. Jag tog upp min mobil. Det var Justin som hade smsatt.
* Det är lugnt du kan komma hem när du vill, älskar dig, xxJustin *
Bara av att läsa ett sms från honom gjorde mig helt varm inombords.
- Det är lugnt nu, vi kan gå hem.
Hon började plötsligt fnissa.
- Du är för gullig du, sa hon och log stort.
- Vad? frågade jag häpet.
- Vi kan gå hem nu. Så du bor i USA du, sa hon och skrattade.
Jag log. Det var ju så. Vart än Justin var, där var hem.
Jag såg Justin så fort jag kom in genom dörren. Han satt i trappan och gjorde något med sin mobil. Han log smått när han såg oss. Jag gick fram till honom och kysste honom, sedan satte jag mig bredvid honom på trappan. Sanna stod och visste inte riktigt vart hon skulle ta vägen. Justin reste sig upp.
- Vi har visst inte hälsat på varandra innan, det blev ju lite bråttom på flygplatsen.
Jag har aldrig sett Sanna blyg, men när hon pratade med Justin blev hon annorlunda. Hon snubblade på orden och såg ner i marken ofta. Justin kramade henne och sedan sa han att hon skulle känna sig som hemma. Hon log och sedan gick hon och satte sig i soffan och slog på tvn. Justin satte sig ned bredvid mig igen. Han suckade djupt innan han sa något.
- Hon vet, sa han och tittade på mig.
- Hur?
- Hon hittade kondomen i min soptunna
- Okej.., vad sa hon då? Var hon mycket arg?
- Nej, hon var väl mest orolig. Hon ville inte att jag skulle råka göra dig på smällen.
- Så vadå? Ingen kastrering, sa jag och flinade retsamt.
Justin skrattade åt mig.
- Hahaha! nej ingen kastrering, inte denna gången.
- Åh.. sa jag och såg besviken ut.
Då brast vi ut i skratt.
- Nej nu tycker jag att vi hittar på något, sa Justin
- Alla tre
Sanna vände sig om.
- Men jag sitter ju så skönt här i soffan! Gå ni jag orkar ändån inte.
- Är du säker? Blir det inte lite ensamt?
- Äsch, det är filmmaraton hela kvällen så jag klarar mig.
Hon blinkade åt oss och jag log mot henne. För helst ville jag ju va med Justin själv, fast jag ville inte såra henne. Jag tror hon förstod mig.
Justin tog min hand och så log han sådär hemlighetsfullt som bara han kan.
- Jag har en överraskning, sa han och log.
Jag skrattade, allt var precis som förr och jag var så lycklig. Jag hann knappt säga hejdå till Sanna innan han drog iväg med mig..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Långt kapitell, hoppas ni blev glada nu :)
Kommentera ;)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
- Herregud! sa jag plötsligt chockat.
Justin stannade upp och såg oroligt ner på mig.
- Vi glömde Sanna på flygplatsen, sa jag och kände hur det knöt sig i magen.
Justin skrattade åt mig.
- Vad!? Det är väl fan inget kul med det! sa jag och kollade ilsket på honom.
- Ta det lugnt! Jag bad Usher hämta henne. Hon skulle tydligen vara ett stort fan av honom så jag tänkte att hon kanske ville se honom uppträda ikväll.
Jag log, jo det var ju klart. Hon var helt galen i Usher. Kanske jag hade betalat av den stora tjänsten jag var skyldig henne nu då. Jag skrattade för mig själv.
- Och så tänkte jag att jag ville vara ensam med dig inatt, sa han och log sexigt.
Jag kysste honom och han började smeka mig igen. Han knäppte upp min bh och så stirrade han på mina bröst länge. Jag log och tog tag i hans händer och förde dem upp längs min mage tills dem nådde mina bröst. Han började smeka dem försiktigt och jag kände hur han började få stånd. Vi snurrade runt så att jag låg över honom. Jag kysste honom på halsen och han lutade sitt huvud bakåt. Precis som den gången på filten stack jag försiktigt ner min hand innanför hans kalsonger och tog tag i den. Han stönade högt. Men den här gången skulle ingen få störa oss. Jag började runka av honom försiktigt och han stönade av välbehag. Han andades tungt och jag körde på lite snabbare. Han stönade högt och jag lutade mig fram och viskade i hans öra.
- Jag vill ha dig nu..
Han stönade bara som svar och jag skrattade åt honom. Jag tog upp min hand och såg sedan allvarligt på honom.
- Har du skydd?
Han tog fram en kondom ur sin byrålåda och skulle just sätta sig upp för att ta på den, men jag stoppade honom.
- Jag vill försöka, sa jag och log oskyldigt.
Han såg generat på mig men sedan gav han den till mig. Jag drog av hans kalsonger. Han hade väldigt mycket stånd nu och jag kunde se hur röd han blev i ansiktet. Jag öppnade kondomen och så satte jag den på honom med munnen. Han stönade högre än någonsin. Jag började suga av honom.
- Aaaaaah! låt det aldrig sluta, sa han mellan andetagen och smekte mitt bakhuvud.
Han började bli otålig och småjuckade upp och ner. Jag slutade då och kröp och satte mig gränsle över honom. Han smekte av mig mina trosor och såg länge på mig med en het blick. Jag var så upphetsad av honom.
- Jag lovar att ta det lugnt, sa han och kysste mig kärleksfullt.
Då kunde jag inte hålla tillbaka längre. Jag lät honom glida in i mig och han stönade ännu en gång. Jag började rida honom försiktigt och han slöt ögonen. Jag körde på lite snabbare och kände att jag var nära nu. Nu var det inte försiktigt längre. Vi rörde oss overkligt snabbt och svetten rann längs min panna.
-AAAAAHHHHHHH!!
Där kom jag. Känslan, pirret, spred sig ut i hela kroppen och jag skakade till.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Hon hade kommit det kändes tydligt hur hon darrade till. Jag ville inte att hon skulle sluta. Jag var så nära nu. Vi låg stilla ett tag men sedan började vi röra på oss igen. Jag såg upp på henne. Hon var så jävla snygg. Jag älskade henne mer än något annat. Jag blev så upphetsad bara av att se henne. Jag blundade hårt och stönade. Jag var så nära nu.
- AAAAAAHHH!
Orgasm. Jag kände hur kondomen fylldes. Jag drog ut den och slängde kondomen. Vi låg länge i sängen och bara andades. Vi var så varma. Jag såg på henne och hon såg på mig. Vi log över den fina stunden. Det var verkligen underbart. Jag la mig närmare henne och la min arm om henne. Hon lutade sitt huvud mot min bröstkorg. Jag blundade avslappnat, jag var så avslappnad. Jag tror till och med att jag somnade en stund men Saras ord väckte mig och jag såg frågande på henne. Jag hade inte uppfattat vad hon sa. Hon skrattade åt mig. Det där vackra skrattet. Hon slog nätt till mig.
- Kom nu då din slöfock, sa hon.
- Jag måste verkligen duscha.
Hon reste sig ur sängen. Jag såg länge på henne från topp till tå. Hon var så vacker. Jag kunde inte fatta att hon verkligen var här med mig.
- Vad? sa hon och log ett oroligt leende.
- Du är så vacker.. sa jag lågt och log.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Jag log. Han var verkligen underbar. Han såg så otroligt sexig ut. Jag funderade på att gå fram och kyssa honom men jag bestämde mig för att jag verkligen behövde en dusch.
- Sisten in är en skithög! sa jag och började springa för full rulle. Jag sprang ut i deras hall på väg mot badrummsdörren. Justin var mycket snabbare än mig och jag kunde höra hur han kom närmare. Jag slet upp dörren och kastade mig in i det stora badrummet.
- YEES!! Jag vann skrek jag och hoppade upp och ner.
Justin log sexigt och så kom han närmare mig. Han kysste mig och vi började sakta röra oss. Han stannade och kyssen blev allt mer passionerad. Jag var så upptagen av honom att jag inte märkte när han skruvade på duschkranen. Han hoppade snabbt åt sidan och iskallt vatten sprutade ner på mig.
- IIIIIIIHHHHHHHH!!
Jag hoppade snabbt ut ur duschen och hackade tänder. Justin låg på golvet och vek sig dubbelt så mycket han skrattade. Jag var fortfarande blöt så jag la mig över honom och kramade honom. Nu var det han som skrek. Jag skrattade hånfullt och sedan reste jag mig upp. Skrattar bäst som skrattar sist tänkte jag.
- Okej fred! sa han och höll oskyldigt fram handen.
Jag kollade på honom misstänksamt men sedan tog jag hans hand. Det skulle jag inte ha gjort. Justin drog mig till sig och så smetade han in mitt ansikte med raklödder, som han tydligen hade gömt i sin andra hand. Jag stod bara och gapade och han garvade så han höll på att dö åt mig.
- Nä nu du!
Jag gick bort till badrummets skåp och tog ut en flaska med raklödder. Jag höll den hotande mot honom och han försökte se oskyldig ut.
- Upp med händerna! Sa jag och hånlog.
Han gjorde som jag sa och log han med.
Jag gick sakta fram till honom och kysste honom passionerat. Han smekte mig försiktigt och kysste mig tillbaka. När den reste sig och han var riktigt upphetsad tog jag tillfället i akt och sprutade honom rakt i ansiktet med raklöddret. Han grimaserade och försökte få av sig det men han smetade bara ut det ännu mer. Jag skrattade så det gjorde ont i magen och han slog mig nätt. Han gick in i duschen och tvättade av sig det. Jag gick in till honom och han såg allvarligt på mig.
- Nej nu får vi faktiskt ta och duscha, jag har inte den blekaste aning om när mamma kommer hem och får hon se oss, då är jag kastrerad innan du ens hinner blinka.
Jag skrattade åt honom men jag förstod att han menade allvar så jag duschade av mig snabbt innan jag gick in i hans rum igen. Jag tog på mig ett par trosor och en stor t-shirt och så la jag mig bekvämt i sängen. Justin kom direkt efter och min blick fastnade på honom. Han höll en handduk vid höfterna och log när han såg mig. Hans hår var blött och rufsigt. Han drog på sig ett par kalsonger innan han kröp ner intill mig. Hans kropp var fortfarande varm och fuktig efter duschen och jag tryckte mig tätt intill honom. Han höll om mig och jag njöt. Den tryggheten som jag hade saknat så länge. Jag visste att jag skulle kunna sova gott så länge han fanns där intill mig. Han andades tyngre och jag tror han somnade. Jag slöt mina ögon och försökte drömma men det gick inte. Jag var redan mitt i en dröm. Men sedan somnade jag tillslut ändå.
Jag vaknade av att jag var kall. Justin låg inte längre intill mig. Han satt på sängkanten och såg upp på Pattie som stog i Justin's dörröppning.
- Godmorgon, sa jag och log.
- Godmorgon, sa Justin snabbt och kysste mig.
Pattie's ögon var över oss hela tiden och jag började känna mig illa till mods. Jag märkte att det var en spänd tystnad i rummet och jag blev plötsligt orolig.
- Sara, jag tycker du och Sanna ska gå och hitta på något idag. Jag måste prata med Justin om något.
Jag satte mig upp i sängen bredvid Justin och såg oförstående på dem båda. Justin såg ner i marken.
- Har det hänt någonting? sa jag och oron växte till en stor klump i magen.
- Det kan man säga, sa Pattie och kollade strängt på Justin.
Han tog min hand och såg mig i ögonen.
- Det är lugnt gå du, sa han och log nervöst.
Jag började bli riktigt orolig men gjorde som dem sa.
- Sanna väntar där nere på dig, sa Pattie och log falskt.
Jag drog på mig ett par jeans och så gick jag mot dörröppningen. Jag vände mig om och såg på Justin, men han såg bara ner i golvet och såg ut att vara långt borta. Jag gick ner för trappan där jag mötte Sanna. Hon hoppade upp och ner av glädje och så började hon berätta om sin dag med Usher. Jag måste erkänna att jag inte lyssnade särskilt mycket på vad hon sa. Mina tankar var fortfarande hos Justin. Jag undrade vad som försigick inuti hans huvud just nu.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Skit! Skit! Skit!
Verkligen ett roligt sätt att vakna på morgonen. Mamma hade hittat den. Kondomen. Hon såg bara på mig som om hon skämdes över mig. Hon sa ingenting. Bara stirrade på mig. Jag skämdes. Varför hade jag inte gömt den bättre? Sara vaknade och undrade vad som försigick. Mamma bad henne gå ner och hon gjorde som hon sa. Jag märkte på henne att hon var förvirrad och orolig. När hon hade gått ut ur rummet och vi hörde hur ytterdörren stängdes, började mamma äntligen prata.
- Nå? sa hon och stirrade på mig.
- Nå, vadå? sa jag och stirrade irriterat ner i marken.
Hon suckade och gnuggade sin panna. Sådär som hon alltid gjorde när hon var riktigt trött. Hon satte sig ner bredvid mig och såg på mig med en allt vänligare blick.
- Justin, du är bara 16 år. Jag vill inte att det händer något bara.
- Mamma, jag älskar henne.. Ja, jag är 16 år, det är många som förlorar sin oskuld runt 16.
Hon suckade igen.
- Justin, du vet att jag fick dig när jag var väldigt ung. Det är inget enkelt jobb att ha barn. Särskilt inte när man bara är barnet själv.
Hon la sin hand på min.
- Men vi skyddar oss ju. Vi försöker inte skaffa barn om det var det du trodde.
Jag gav henne en snabb blick, men sedan såg jag ner i marken igen. Jag var för generad för att se henne i ögonen.
- Men olyckor händer så lätt Justin.
Hon såg oroligt på mig.
- Och om olyckan skulle va framme så kommer jag stå där vid hennes sida.
Nu kunde jag äntligen se på henne igen.
Hon log försiktigt.
- Det tror jag säker gubben min, men lova mig att ni är väldigt försiktiga. Jag vill inte att Sara ska behöva gå igenom detsamma som mig.
- Jag lovar, sa jag tyst.
Hon kramade om mig länge.
- Älskar dig, sa hon och pussade mig på pannan. Hade Sara varit där hade jag skämts ihjäl men nu var det helt okej.
- Älskar dig med, svarade jag henne.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
- Du lyssnar ju inte ens! sa Sanna och kollade sårat på mig.
- Förlåt men jag bara.. det har hänt en sak.
Nu struntade hon helt plötsligt i att berätta för mig och bad mig att berätta vad som hade hänt.
- Jo jag och Justin.. vi hade sex inatt.
Hon glodde på mig med hängande haka.
- Ursäkta! sa hon.
Jag skrattade.
- I alla fall, sa jag.
- ... så var Pattie inte allt så glad på Justin i morse och jag börjar misstänka att hon vet..
- Hur då?
- Jag vet inte? Jag menar vi städade upp efter oss och så.
- hmmm..
- Tänk om hon typ har gömt kameror och filmat oss i smyg eller något?'
Sanna började asgarva och när jag själv hörde hur fånigt det lät började jag också skratta. En tant satt och sov på en bänk och ryckte till när vi gick förbi, det fick oss bara att skratta ännu mer. Hon blängde surt på oss och vi började småfnissa istället men så fort hon var ur sikte började vi skratta igen. Jag stannade upp då det vibrerade i fickan. Jag tog upp min mobil. Det var Justin som hade smsatt.
* Det är lugnt du kan komma hem när du vill, älskar dig, xxJustin *
Bara av att läsa ett sms från honom gjorde mig helt varm inombords.
- Det är lugnt nu, vi kan gå hem.
Hon började plötsligt fnissa.
- Du är för gullig du, sa hon och log stort.
- Vad? frågade jag häpet.
- Vi kan gå hem nu. Så du bor i USA du, sa hon och skrattade.
Jag log. Det var ju så. Vart än Justin var, där var hem.
Jag såg Justin så fort jag kom in genom dörren. Han satt i trappan och gjorde något med sin mobil. Han log smått när han såg oss. Jag gick fram till honom och kysste honom, sedan satte jag mig bredvid honom på trappan. Sanna stod och visste inte riktigt vart hon skulle ta vägen. Justin reste sig upp.
- Vi har visst inte hälsat på varandra innan, det blev ju lite bråttom på flygplatsen.
Jag har aldrig sett Sanna blyg, men när hon pratade med Justin blev hon annorlunda. Hon snubblade på orden och såg ner i marken ofta. Justin kramade henne och sedan sa han att hon skulle känna sig som hemma. Hon log och sedan gick hon och satte sig i soffan och slog på tvn. Justin satte sig ned bredvid mig igen. Han suckade djupt innan han sa något.
- Hon vet, sa han och tittade på mig.
- Hur?
- Hon hittade kondomen i min soptunna
- Okej.., vad sa hon då? Var hon mycket arg?
- Nej, hon var väl mest orolig. Hon ville inte att jag skulle råka göra dig på smällen.
- Så vadå? Ingen kastrering, sa jag och flinade retsamt.
Justin skrattade åt mig.
- Hahaha! nej ingen kastrering, inte denna gången.
- Åh.. sa jag och såg besviken ut.
Då brast vi ut i skratt.
- Nej nu tycker jag att vi hittar på något, sa Justin
- Alla tre
Sanna vände sig om.
- Men jag sitter ju så skönt här i soffan! Gå ni jag orkar ändån inte.
- Är du säker? Blir det inte lite ensamt?
- Äsch, det är filmmaraton hela kvällen så jag klarar mig.
Hon blinkade åt oss och jag log mot henne. För helst ville jag ju va med Justin själv, fast jag ville inte såra henne. Jag tror hon förstod mig.
Justin tog min hand och så log han sådär hemlighetsfullt som bara han kan.
- Jag har en överraskning, sa han och log.
Jag skrattade, allt var precis som förr och jag var så lycklig. Jag hann knappt säga hejdå till Sanna innan han drog iväg med mig..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Långt kapitell, hoppas ni blev glada nu :)
Kommentera ;)
You him and me - episode 13
- NU jag vill åka NU!
Hon skrattade åt mig.
- Kom så packar vi då, sa hon och så satte vi fart..
Tack för alla underbara kommentarer :') Det är ni som får mig att fortsätta skriva <3
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Bilresan till flygplatsen kändes som en evighet! Hur skulle jag överleva på planet. Jag längtade efter honom mer än jag någonsin längtat efter någon annan. Jag satt som på nålar. Jag ville bara vara där hos honom och hålla om honom. Jag ville vara skyddad i hans armar. Så länge han var i närheten var jag trygg. Men utan honom kändes allt så främmande och farligt. Jag lutade huvudet mot ryggstödet och blundade. Jag drömde mig bort.. bort till honom.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Allt hade varit så tomt. Så ensamt. Jag trodde aldrig att jag skulle svika mina fans, men jag var för sårad för att bry mig. Jag fanns till här för att älska henne. Om hon inte ville ha mig. Vad var det då för mening. Många gånger tänkte jag på hur enkelt jag hade kunnat bli av med all smärta. Jag behövde bara ta ett steg. Ut för ett stup eller framför ett tåg. Men jag skulle aldrig kunna göra det. Allt för många liv stod på spel. Så när jag fick det där smset. Först trodde jag att jag inbillade mig. Eller att någon skojjade med mig. Men det var sant! Hon skulle vara här hos mig snart. Inatt skulle hon ligga i mina armar igen. Jag kunde inte tro det. Jag hade bett Dylan skjutsa ut mig till flygplatsen. Jag ville va där när hon kom. Jag hade kunnat vänta i tusen år för att få se henne.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
När Vi äntligen kommit ur bilen gick allt riktigt fort faktiskt. Där satt jag på planet, och såg ut genom det lilla fönstret bredvid mig. Jag spelade upp scenen när jag lämnade Justin, i mitt huvud. Jag kunde se honom ligga där ute, helt död och stirra framför sig. Jag blundade hårt och en tår rann längs min kind. Hur skulle jag någonsin kunna säga förlåt för det här? Skuldkänslorna skulle jaga mig förevigt. Varför hade jag kunnat lämnat honom bara sådär. Jag tänkte på honom. På hela honom. På hur han skulle le när han såg mig, hur glad han skulle bli. Jag log. Min fina.. fina Justin. Sedan somnade jag.
Jag vaknade av att Sanna skakade mig.
- Vi är framme nu. Kom nu så letar vi reda på din drömprins.
Hon log. Finare vän än henne finns verkligen inte!
Vi var tvugna att vänta på dem där jäkla väskorna i en halvtimme. Jag ville verkligen inte vänta längre! Äntligen kom dem. Jag plockade ilsket upp mina väskor. Sedan började jag ängsligt springa. Jag ville inte vänta en sekund längre.
Jag sprang runt och letade. Det kändes som en evighet. Jag blev orolig. Tänk om han inte hade kommit dit. Men då såg jag honom. Han hade dragit sin huva över huvudet. Han sov utmattat med halvöppen mun mot väntestolarna. Jag blinkade många gånger för att vara säker på att jag inte såg i syne. Men det var verkligen han. Jag satte ner mina resväskor och så gick jag fram till honom. Jag satte mig på huk och så böjde jag mig fram och kysste honom. Han öppnade sakta ögonen och såg på mig. En tår rann längs hans kind. Han såg så lycklig ut.
- Sara..
Han viskade samtidigt som han grät. Han reste sig upp och kramade mig hårt. Jag kramade honom tillbaka.
- Jag älskar dig! grät jag.
- Släpp mig aldrig!
- Jag lovar, svarade han.
Vi stod länge och bara kramade varandra och grät. Han såg på mig och strök bort några tårar ur mina ögon. Hans ögon var så fulla av liv igen. Fulla av lycka. Vi kysstes och jag rös. Jag drog honom närmare mig och kysste honom allt mer passionerat. Han avslutade kyssen.
- Vi får spara lite tills vi kommer hem, sa han och log flörtigt.
Jag skrattade och kramade om honom. Han var så gullig.
Vi gick hand i hand ut genom flygplatsen. Justin öppnade limousindörren åt mig och jag hoppade in. Han följde efter mig och stängde dörren efter oss. Han kysste mig direkt och jag la mig ner i sätet. Han smekte mig kärleksfullt och kysste mig passionerat. Jag smekte hans rumpa och rös ännu en gång. Gud vad jag hade saknat hans närhet!
När bilen stannade hade vi redan fått av varandras tjocktröjor. Justin tog min hand och vi gick in i huset. Där inne mötte vi Pattie. Hon sken upp när hon såg mig och kramade vänligt om mig. Hon skrattade och kramade om Justin också. Hon blev väl antagligen lättad när hon såg att Justin var så lycklig. Jag märkte att hon var uppklädd så jag frågade om hon skulle någonstans.
- Ja jag ska på tjejkväll med ett par gammla vänner. Ni klarar er väl själva?
- Jadå! svarade Justin snabbt.
Pattie gav honom en misstänksam blick men sedan log hon.
- Nu hittar ni inte på något bus, sa hon och blinkade åt oss båda. Sedan lämnade hon huset. Jag och Justin fnissade lite.
Han tog min hand och så gick vi upp till hans rum. Han stängde dörren om oss och sedan började han smeka mig försiktigt. Jag kysste honom och kyssen blev allt mer och mer passionerad. Justin drog av sig sin tröja och jag smekte hans mage. Jag hade saknat honom så! och jag ville ha honom nu. Han smekte av mig min tröja och vi rörde oss sakta mot sängen. Jag la mig ner och han la sig försiktigt över mig. Han drog av mina byxor och jag drog av hans.
Hans kropp var varm mot min och hans hjärtslag slog i rytm. Jag smekte honom allt längre ner på magen och han stönade lågt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kort kapitel men kommer längre senare ;)
Kommentera ;P
Hon skrattade åt mig.
- Kom så packar vi då, sa hon och så satte vi fart..
Tack för alla underbara kommentarer :') Det är ni som får mig att fortsätta skriva <3
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Bilresan till flygplatsen kändes som en evighet! Hur skulle jag överleva på planet. Jag längtade efter honom mer än jag någonsin längtat efter någon annan. Jag satt som på nålar. Jag ville bara vara där hos honom och hålla om honom. Jag ville vara skyddad i hans armar. Så länge han var i närheten var jag trygg. Men utan honom kändes allt så främmande och farligt. Jag lutade huvudet mot ryggstödet och blundade. Jag drömde mig bort.. bort till honom.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Allt hade varit så tomt. Så ensamt. Jag trodde aldrig att jag skulle svika mina fans, men jag var för sårad för att bry mig. Jag fanns till här för att älska henne. Om hon inte ville ha mig. Vad var det då för mening. Många gånger tänkte jag på hur enkelt jag hade kunnat bli av med all smärta. Jag behövde bara ta ett steg. Ut för ett stup eller framför ett tåg. Men jag skulle aldrig kunna göra det. Allt för många liv stod på spel. Så när jag fick det där smset. Först trodde jag att jag inbillade mig. Eller att någon skojjade med mig. Men det var sant! Hon skulle vara här hos mig snart. Inatt skulle hon ligga i mina armar igen. Jag kunde inte tro det. Jag hade bett Dylan skjutsa ut mig till flygplatsen. Jag ville va där när hon kom. Jag hade kunnat vänta i tusen år för att få se henne.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
När Vi äntligen kommit ur bilen gick allt riktigt fort faktiskt. Där satt jag på planet, och såg ut genom det lilla fönstret bredvid mig. Jag spelade upp scenen när jag lämnade Justin, i mitt huvud. Jag kunde se honom ligga där ute, helt död och stirra framför sig. Jag blundade hårt och en tår rann längs min kind. Hur skulle jag någonsin kunna säga förlåt för det här? Skuldkänslorna skulle jaga mig förevigt. Varför hade jag kunnat lämnat honom bara sådär. Jag tänkte på honom. På hela honom. På hur han skulle le när han såg mig, hur glad han skulle bli. Jag log. Min fina.. fina Justin. Sedan somnade jag.
Jag vaknade av att Sanna skakade mig.
- Vi är framme nu. Kom nu så letar vi reda på din drömprins.
Hon log. Finare vän än henne finns verkligen inte!
Vi var tvugna att vänta på dem där jäkla väskorna i en halvtimme. Jag ville verkligen inte vänta längre! Äntligen kom dem. Jag plockade ilsket upp mina väskor. Sedan började jag ängsligt springa. Jag ville inte vänta en sekund längre.
Jag sprang runt och letade. Det kändes som en evighet. Jag blev orolig. Tänk om han inte hade kommit dit. Men då såg jag honom. Han hade dragit sin huva över huvudet. Han sov utmattat med halvöppen mun mot väntestolarna. Jag blinkade många gånger för att vara säker på att jag inte såg i syne. Men det var verkligen han. Jag satte ner mina resväskor och så gick jag fram till honom. Jag satte mig på huk och så böjde jag mig fram och kysste honom. Han öppnade sakta ögonen och såg på mig. En tår rann längs hans kind. Han såg så lycklig ut.
- Sara..
Han viskade samtidigt som han grät. Han reste sig upp och kramade mig hårt. Jag kramade honom tillbaka.
- Jag älskar dig! grät jag.
- Släpp mig aldrig!
- Jag lovar, svarade han.
Vi stod länge och bara kramade varandra och grät. Han såg på mig och strök bort några tårar ur mina ögon. Hans ögon var så fulla av liv igen. Fulla av lycka. Vi kysstes och jag rös. Jag drog honom närmare mig och kysste honom allt mer passionerat. Han avslutade kyssen.
- Vi får spara lite tills vi kommer hem, sa han och log flörtigt.
Jag skrattade och kramade om honom. Han var så gullig.
Vi gick hand i hand ut genom flygplatsen. Justin öppnade limousindörren åt mig och jag hoppade in. Han följde efter mig och stängde dörren efter oss. Han kysste mig direkt och jag la mig ner i sätet. Han smekte mig kärleksfullt och kysste mig passionerat. Jag smekte hans rumpa och rös ännu en gång. Gud vad jag hade saknat hans närhet!
När bilen stannade hade vi redan fått av varandras tjocktröjor. Justin tog min hand och vi gick in i huset. Där inne mötte vi Pattie. Hon sken upp när hon såg mig och kramade vänligt om mig. Hon skrattade och kramade om Justin också. Hon blev väl antagligen lättad när hon såg att Justin var så lycklig. Jag märkte att hon var uppklädd så jag frågade om hon skulle någonstans.
- Ja jag ska på tjejkväll med ett par gammla vänner. Ni klarar er väl själva?
- Jadå! svarade Justin snabbt.
Pattie gav honom en misstänksam blick men sedan log hon.
- Nu hittar ni inte på något bus, sa hon och blinkade åt oss båda. Sedan lämnade hon huset. Jag och Justin fnissade lite.
Han tog min hand och så gick vi upp till hans rum. Han stängde dörren om oss och sedan började han smeka mig försiktigt. Jag kysste honom och kyssen blev allt mer och mer passionerad. Justin drog av sig sin tröja och jag smekte hans mage. Jag hade saknat honom så! och jag ville ha honom nu. Han smekte av mig min tröja och vi rörde oss sakta mot sängen. Jag la mig ner och han la sig försiktigt över mig. Han drog av mina byxor och jag drog av hans.
Hans kropp var varm mot min och hans hjärtslag slog i rytm. Jag smekte honom allt längre ner på magen och han stönade lågt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kort kapitel men kommer längre senare ;)
Kommentera ;P
You him and me - episode 12
Jag ville inte ha med honom att göra. Jag önskade att planet kunde störta. Då skulle allt va över. Gud så skönt om allt bara kunde gå över...
Det skulle hjälpa mig mycket om ni skulle vilja länka till denna novell på er blogg. Jag kan ha er blogg som länk här då ;) Tack på förhand!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det var mycket kallare i Sverige än det varit i Amerika. Jag drog en tjocktröja över mig och sedan följde jag med Jonte bort till en taxi. Bilresan tog evigheter. Vi sa ingenting under tiden. Vi såg inte ens på varandra. Jag försökte känna efter vad jag själv ville. Men jag kände ingenting. Allt var tomt. Inget spelade någon roll längre.
Taximannen släppte av mig vid mitt hus. Jag gick ur den utan att säga ett ord till Jonte. Jag smällde igen bildörren och sen så sprang jag resten av vägen in i huset. Det kändes konstigare än någonsin att vara hemma igen. Ingenting var tryggt och hemtrevligt längre. Allt var bara konstigt och främmande.
- Nej men är du redan hemma?
Mamma stod med en skål full med sallad i köket och kollade häpet på mig. Hon satte ner skålen och så gick hon fram till mig och kramade mig länge.
- Kom nu och ät med dig, sa hon och pekade på vårt gammla köksbord. Jag skakade på huvudet.
- Nej, jag är inte hungrig. Vi åt på flygplatsen. Jag tror jag går och lägger mig.
- Gör du så
Hon pussade mig på pannan innan hon gick iväg och fortsatte fixa med maten. Jag gick upp till mitt rum men stannade i dörröppningen. Alla mina saker stod precis som dom brukade. Men allt var så annorlunda. Jag hade ett stort hål i magen som inte tycktes gå bort. Det här skulle aldrig gå bort.
Nästa dag tvingade pappa iväg mig till skolan. Jag ville helst slippa men tanken på att få träffa Sanna igen gjorde det hela lite enklare. Sanna var min bästa vän. Henne kunde jag berätta om vad som helst. Hon trodde mig alltid och hon skulle aldrig sprida mina hemligheter vidare. Det visste jag.
Hon kom springandes imot mig och jag mot henne. Vi kramades hårt och jag började gråta. Jag hade saknat henne så mycket.
- Åh, vad jag har saknat dig!
Jag såg upp på henne. Hon var så himmla glad över att se mig. Det värmde lite inom mig. Att någon i alla fall brydde sig om mig.
- Du har en del att berätta för mig, sa hon och gav mig en allvarlig blick. Visste hon?
- Jonte visade mig bilden. Sara, jag förstår inte? Du har väl aldrig gillat Justin Bieber heller?
Hon såg oförstående på mig och jag såg skamset ner i marken.
- Jag vet inte vad jag ska... Jag .. Jag har sabbat allt!
Jag brast ut i gråt och Sanna höll tröstande om mig.
- Såja, det löser sig
Hennes ord lugnade ner mig lite och jag kunde prata igen. Jag berättade allt för henne. Hur Jonte hade slagit mig och hur Justin hade räddat mig den kvällen då jag lika gärna kunde ha frusit ihjäl. Jag berättade om stunden på filten och jag berättade om när jag skulle stiga på planet. Hon var tyst hela tiden. Lyssnade och nickade förstående då och då.
- Jonte må vara sårad, men gud vilken skitstövel han är!
Jag började gråta lite till.
- Såja, jag lovar att du aldrig mer ska behöva ha med honom att göra.
Det gjorde mig lite tryggare när jag visste att Jonte var ute ur mitt liv. Men det gjorde inte saknaden efter Justin bättre.
- Kom, vi går in det är så kallt här ute.
Alla i skolan hade sett bilden. Alla tjejer såg äcklat på mig. Dem hatade mig. Killarna busvisslade när jag gick förbi. Det gjorde inte det hela bättre. Jag brydde mig inte! Jag brydde mig inte, om dem hatade mig, jag hatade dem lika mycket tillbaka! Skoldagen segade sig förbi och när jag kom hem la jag mig direkt på sängen och grät. Jag grät tills tårarna tog slut. Sedan somnade jag där.
En vecka gick, två veckor gick och jag började sakta komma tillbaka till liv igen. Men varje kväll satt jag fortfarande vid datorn och övervakade Justins twitter. Han hade inte skrivit något på 2 veckor och hans fans började bli riktigt oroliga.
En ny kille hade börjat i min klass. Han var riktigt snäll och söt. Inte som Justin såklart men ändå söt på sitt egna lilla vis. Alla tjejer gjorde sig till för honom. Det var riktigt jobbigt att se. Vi hade blivit bra vänner, han och jag, och vi hängde nästan varje rast. När jag var med honom glömmde jag bort Justin för några minuter. Det var han som fick mig att skratta igen. Att skratta på riktigt.
En kväll knackade det på dörren. Där stod Sanna och såg riktigt nervös ut.
- Vad har hänt?
Jag darrade på rösten.
Jag måste visa dig någonting, sa hon och så steg hon in i huset och upp på mitt rum. Hon satte sig vid min dator och rörde på musen. Justins twitter kom upp på skärmen men hon tryckte bara ner den. Istället gick hon in på Youtube och sökte på någonting som hade med Justin att göra. Hon klickade på den första filmen och den började spela. Jag hade hållt andan av spänning. Nu började jag äntligen andas igen. Filmen föreställde Justin på en intervju. Datumet visade att det var från igår. De knöt sig i magen på mig. Han såg mig rakt in i ögonen. Men inte med hans vanliga busiga blick. Hans blick var livlös helt tom. Det satt en kvinna framför honom med ett stort falskt tv leende på läpparna.
- Så Justin, vi har inte sett dig på ett tag vart har du hållit hus egentligen?
Jag rös till av att höra hans röst. Den var så välbekant.
- Uhm.. Jag har haft lite problem i famlijen bara, men det har fixat sig nu.
Han vek av med blicken hela tiden som om han inte visste vart han skulle ta vägen.
- Det var ju inget kul, jag beklagar
- Äsch, dú behöver inte be om ursäkt
Han log stort och charmigt. Det kanske skulle lura hans fans men inte mig. Sad eyes never lies..
Intervjun fortsatte och de gamla vanliga frågorna poppade upp. Hur får man din uppmärksamhet? Skulle du dejta ett fan? Allt gick som vanligt.
- Har du flickvän? frågade hon plötsligt och Justin slutade le.
- Nej tyvärr inte. Jag är singel sa han och blinkade mot kameran. Tjejerna i publiken blev helt till sig.
. Inte? Så hur är det med den här tjejen då. Hon vände sin blick mot en stor bredbildstv och bilden på mig och Justin kom upp. Justin såg länge på fotot innan han svarade.
- Hon är inte min flickvän..
De filmade några tjejer i publiken som skakade på huvudet och såg sårade ut.
- Ni ser ju ut att ha väldigt trevligt, sa kvinnan och skrattade.
Justin svarade henne inte. Han såg bara ledsen och bortkommen ut. Han svalde hårt.
- Nej hon.. hon lämnade mig.
Han såg på kvinnan som intervjuade honom och han hade börjat få tårar i ögonen.
- Hon kan inte vara helt frisk om hon lämnade dig, sa kvinnan.
Det rann en tår längs Justins kind, men han stök ilsket bort den. Jag kunde inte se mer. Tårarna rann ner för mina kinder och jag snyftade högt. Jag vände mig om. Ville inte se honom. Sanna pausade klippet och så stängde hon ner internet. Hon sa inget på en lång stund. Jag grät så jag skakade, vad hade jag gjort? Jag älskade honom ju!
- Han älskar dig.. sa Sanna lågt.
Hon log lite smått.
- Du älskar honom också eller hur?
Jag nickade på huvudet innan jag bröt ihop. Sanna höll tröstande om mig.
- Det kan inte fortsätta såhär!
Hon tog mitt huvud i sina händer och såg på mig.
- Vad ska jag ta mig till? Jag har förstört allt! grät jag.
- Nejdå! Det ordnar sig ska du se.
- Jag kommer aldrig någonsin va lycklig igen!
Sanna skrattade åt mig. Jag blev sur på henne. Det fanns väl ingen humor i detta. Jag förstod henne verkligen inte.
- Jag har pratat med dina föräldrar, Sara. Det var okej för dem att jag följde med dig till Justin.
Jag såg chockat på henne.
- Är det sant? Frågade jag fortfarande chockat.
- Ja det är klart!
Just då var hon den finaste människan i hela världen. Jag kramade henne hårt.
- Tack tack tack tack! grät jag
- Du är skyldig mig stort för det här sa hon och log. Då log jag med. Jag kunde inte fatta vad som just hände.
- Vet Justin om något? sa jag helt hyper.
- Ja, han väntar väl redan på dig skulle jag tro. Hon skrattade.
- När åker vi?!
- När du vill, sa hon.
Menade hon allvar eller skämtade hon med mig?
- NU jag vill åka NU!
Hon skrattade åt mig.
- Kom så packar vi då, sa hon och så satte vi fart..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
Det skulle hjälpa mig mycket om ni skulle vilja länka till denna novell på er blogg. Jag kan ha er blogg som länk här då ;) Tack på förhand!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det var mycket kallare i Sverige än det varit i Amerika. Jag drog en tjocktröja över mig och sedan följde jag med Jonte bort till en taxi. Bilresan tog evigheter. Vi sa ingenting under tiden. Vi såg inte ens på varandra. Jag försökte känna efter vad jag själv ville. Men jag kände ingenting. Allt var tomt. Inget spelade någon roll längre.
Taximannen släppte av mig vid mitt hus. Jag gick ur den utan att säga ett ord till Jonte. Jag smällde igen bildörren och sen så sprang jag resten av vägen in i huset. Det kändes konstigare än någonsin att vara hemma igen. Ingenting var tryggt och hemtrevligt längre. Allt var bara konstigt och främmande.
- Nej men är du redan hemma?
Mamma stod med en skål full med sallad i köket och kollade häpet på mig. Hon satte ner skålen och så gick hon fram till mig och kramade mig länge.
- Kom nu och ät med dig, sa hon och pekade på vårt gammla köksbord. Jag skakade på huvudet.
- Nej, jag är inte hungrig. Vi åt på flygplatsen. Jag tror jag går och lägger mig.
- Gör du så
Hon pussade mig på pannan innan hon gick iväg och fortsatte fixa med maten. Jag gick upp till mitt rum men stannade i dörröppningen. Alla mina saker stod precis som dom brukade. Men allt var så annorlunda. Jag hade ett stort hål i magen som inte tycktes gå bort. Det här skulle aldrig gå bort.
Nästa dag tvingade pappa iväg mig till skolan. Jag ville helst slippa men tanken på att få träffa Sanna igen gjorde det hela lite enklare. Sanna var min bästa vän. Henne kunde jag berätta om vad som helst. Hon trodde mig alltid och hon skulle aldrig sprida mina hemligheter vidare. Det visste jag.
Hon kom springandes imot mig och jag mot henne. Vi kramades hårt och jag började gråta. Jag hade saknat henne så mycket.
- Åh, vad jag har saknat dig!
Jag såg upp på henne. Hon var så himmla glad över att se mig. Det värmde lite inom mig. Att någon i alla fall brydde sig om mig.
- Du har en del att berätta för mig, sa hon och gav mig en allvarlig blick. Visste hon?
- Jonte visade mig bilden. Sara, jag förstår inte? Du har väl aldrig gillat Justin Bieber heller?
Hon såg oförstående på mig och jag såg skamset ner i marken.
- Jag vet inte vad jag ska... Jag .. Jag har sabbat allt!
Jag brast ut i gråt och Sanna höll tröstande om mig.
- Såja, det löser sig
Hennes ord lugnade ner mig lite och jag kunde prata igen. Jag berättade allt för henne. Hur Jonte hade slagit mig och hur Justin hade räddat mig den kvällen då jag lika gärna kunde ha frusit ihjäl. Jag berättade om stunden på filten och jag berättade om när jag skulle stiga på planet. Hon var tyst hela tiden. Lyssnade och nickade förstående då och då.
- Jonte må vara sårad, men gud vilken skitstövel han är!
Jag började gråta lite till.
- Såja, jag lovar att du aldrig mer ska behöva ha med honom att göra.
Det gjorde mig lite tryggare när jag visste att Jonte var ute ur mitt liv. Men det gjorde inte saknaden efter Justin bättre.
- Kom, vi går in det är så kallt här ute.
Alla i skolan hade sett bilden. Alla tjejer såg äcklat på mig. Dem hatade mig. Killarna busvisslade när jag gick förbi. Det gjorde inte det hela bättre. Jag brydde mig inte! Jag brydde mig inte, om dem hatade mig, jag hatade dem lika mycket tillbaka! Skoldagen segade sig förbi och när jag kom hem la jag mig direkt på sängen och grät. Jag grät tills tårarna tog slut. Sedan somnade jag där.
En vecka gick, två veckor gick och jag började sakta komma tillbaka till liv igen. Men varje kväll satt jag fortfarande vid datorn och övervakade Justins twitter. Han hade inte skrivit något på 2 veckor och hans fans började bli riktigt oroliga.
En ny kille hade börjat i min klass. Han var riktigt snäll och söt. Inte som Justin såklart men ändå söt på sitt egna lilla vis. Alla tjejer gjorde sig till för honom. Det var riktigt jobbigt att se. Vi hade blivit bra vänner, han och jag, och vi hängde nästan varje rast. När jag var med honom glömmde jag bort Justin för några minuter. Det var han som fick mig att skratta igen. Att skratta på riktigt.
En kväll knackade det på dörren. Där stod Sanna och såg riktigt nervös ut.
- Vad har hänt?
Jag darrade på rösten.
Jag måste visa dig någonting, sa hon och så steg hon in i huset och upp på mitt rum. Hon satte sig vid min dator och rörde på musen. Justins twitter kom upp på skärmen men hon tryckte bara ner den. Istället gick hon in på Youtube och sökte på någonting som hade med Justin att göra. Hon klickade på den första filmen och den började spela. Jag hade hållt andan av spänning. Nu började jag äntligen andas igen. Filmen föreställde Justin på en intervju. Datumet visade att det var från igår. De knöt sig i magen på mig. Han såg mig rakt in i ögonen. Men inte med hans vanliga busiga blick. Hans blick var livlös helt tom. Det satt en kvinna framför honom med ett stort falskt tv leende på läpparna.
- Så Justin, vi har inte sett dig på ett tag vart har du hållit hus egentligen?
Jag rös till av att höra hans röst. Den var så välbekant.
- Uhm.. Jag har haft lite problem i famlijen bara, men det har fixat sig nu.
Han vek av med blicken hela tiden som om han inte visste vart han skulle ta vägen.
- Det var ju inget kul, jag beklagar
- Äsch, dú behöver inte be om ursäkt
Han log stort och charmigt. Det kanske skulle lura hans fans men inte mig. Sad eyes never lies..
Intervjun fortsatte och de gamla vanliga frågorna poppade upp. Hur får man din uppmärksamhet? Skulle du dejta ett fan? Allt gick som vanligt.
- Har du flickvän? frågade hon plötsligt och Justin slutade le.
- Nej tyvärr inte. Jag är singel sa han och blinkade mot kameran. Tjejerna i publiken blev helt till sig.
. Inte? Så hur är det med den här tjejen då. Hon vände sin blick mot en stor bredbildstv och bilden på mig och Justin kom upp. Justin såg länge på fotot innan han svarade.
- Hon är inte min flickvän..
De filmade några tjejer i publiken som skakade på huvudet och såg sårade ut.
- Ni ser ju ut att ha väldigt trevligt, sa kvinnan och skrattade.
Justin svarade henne inte. Han såg bara ledsen och bortkommen ut. Han svalde hårt.
- Nej hon.. hon lämnade mig.
Han såg på kvinnan som intervjuade honom och han hade börjat få tårar i ögonen.
- Hon kan inte vara helt frisk om hon lämnade dig, sa kvinnan.
Det rann en tår längs Justins kind, men han stök ilsket bort den. Jag kunde inte se mer. Tårarna rann ner för mina kinder och jag snyftade högt. Jag vände mig om. Ville inte se honom. Sanna pausade klippet och så stängde hon ner internet. Hon sa inget på en lång stund. Jag grät så jag skakade, vad hade jag gjort? Jag älskade honom ju!
- Han älskar dig.. sa Sanna lågt.
Hon log lite smått.
- Du älskar honom också eller hur?
Jag nickade på huvudet innan jag bröt ihop. Sanna höll tröstande om mig.
- Det kan inte fortsätta såhär!
Hon tog mitt huvud i sina händer och såg på mig.
- Vad ska jag ta mig till? Jag har förstört allt! grät jag.
- Nejdå! Det ordnar sig ska du se.
- Jag kommer aldrig någonsin va lycklig igen!
Sanna skrattade åt mig. Jag blev sur på henne. Det fanns väl ingen humor i detta. Jag förstod henne verkligen inte.
- Jag har pratat med dina föräldrar, Sara. Det var okej för dem att jag följde med dig till Justin.
Jag såg chockat på henne.
- Är det sant? Frågade jag fortfarande chockat.
- Ja det är klart!
Just då var hon den finaste människan i hela världen. Jag kramade henne hårt.
- Tack tack tack tack! grät jag
- Du är skyldig mig stort för det här sa hon och log. Då log jag med. Jag kunde inte fatta vad som just hände.
- Vet Justin om något? sa jag helt hyper.
- Ja, han väntar väl redan på dig skulle jag tro. Hon skrattade.
- När åker vi?!
- När du vill, sa hon.
Menade hon allvar eller skämtade hon med mig?
- NU jag vill åka NU!
Hon skrattade åt mig.
- Kom så packar vi då, sa hon och så satte vi fart..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
You him and me - episode 11
- Godnatt, sa jag lågt.
Han svarade mig inte. Jag la mig ner i soffan och drog en filt över mig sedan somnade jag..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade av att mobilen ringde. Jag hade ställt den på alarm. Jag gäspade och sträckte på mig. Sedan gick jag upp och drog på mig kläder. Klockan var 11.47. Jag gick in i köket och plockade fram en skål. Jag hällde upp flingor och lite mjölk i den och så satte jag mig vid bordet. Jag såg mig omkring i köket. Snart skulle jag vara hemma, då skulle allt bli som vanligt. Inget av det här skulle på något sätt kännas realistiskt. Tänk om Justin glömde bort mig. Han skulle säkert möta en mycket snyggare och känd tjej som han skulle älska. Jag kunde inte veta säkert. Det ända jag visste var att jag aldrig skulle glömma Justin. Jag skulle aldrig glömma de stunder vi haft tillsammans. Jag älskade honom fortfarande, det kunde jag inte förneka. Men det var bäst om vi kom över varandra. Det var meningen att han skulle va ihop med en annan kändis, så var det bara. Inte en vanlig tjej som jag.
Jag satte in sakerna i diskmaskinen när jag var klar. sedan packade jag ner mina saker i resväskan och suckade. Mobilen höll jag i handen. Jag gick upp till Justins rum. Jag ville inte gå in. Risken fanns att jag skulle sakna honom för mycket om jag såg honom ligga där med rufsigt hår, nyvaken. Jag knackade istället på dörren.
- Justin.. Jag åker nu.. Jag tror det blir bäst såhär, jag var aldrig värd dig ändå.
Jag visste inte om han lyssnade eller inte. Jag såg att klockan började bli mycket.
- Förväl..
Tårarna rann längs mina kinder och jag lät dem rinna. Det var ingen ide att stryka bort dem. Jag ville att alla skulle se hur sårad jag var, kanske skulle någon stoppa mig då..
Jag bad en av livvakterna att köra mig till flygplatsen.
- Ska du någonstans? Vart är Justin?
Han såg förvirrad ut.
- Jag ska hem. Justin är och surar på sitt rum.
Han sa inget mer. Jag tror han förstod. Han bad mig hoppa in i limousinen, jag hoppade in och där inne bröt jag ihop. Tårarna rann och rann. Jag skrek och slog vilt omkring mig. Jag tror jag somnade där för jag vaknade av att livvakten skakade mig. Jag steg ur limmon och kollade runt omkring mig. klockan var prick 13.00.
- Här är mitt nummer, sa livvakten och räckte mig en plastbricka.
- Jag hörde att du och Justin hade blivit jagade av paparazzis. Har du några problem så är det bara att ringa. Jag log tacksamt mot honom sedan tog jag upp en lapp ur fickan. Jag vet inte varför jag hade gjort det. Jag kunde väl helt enkelt inte släppa taget helt.
- Du.. Här är mitt nummer och min adress ifall Justin frågar.
Jag såg blygt på honom. Han tog emot lappen och stoppade den i fickan. Sedan gav han mig en kram och så åkte han iväg.
- Sara!
Jag vände mig om och där stod Jonte. Det kändes konstigt att se honom. Det ar bara några dagar sedan jag såg honom sist, men det kändes som en evighet. Han kramade mig hårt när han väl nådde fram till mig. Jag kramade honom smått tillbaka. Jag kände ingenting. Inga fjärilar som flög runt i magen inte. Allt jag kunde tänka på var Justin. Vi gick bort till vår gate där vårt plan skulle stå och vänta. När vi väl kom fram kunde vi inte se något plan. Jonte gick och frågade en tant som jobbade på flygplatsen. Hon berättade att flyget var försenat en halvtimme. Vi satte oss ner och väntade, väntade. Vi pratade inte om någonting. Vi hade ingenting gemensamt han och jag. Han höll mig inte i handen. Han var inte Justin.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Jag kunde inte tro att det var sant. Hade hon gått bakom min rygg hela tiden. Hon som alltid var så oskyldig.
Nu skulle hon bort föralltid, försvinna ur mitt liv. Jag blundade hårt. Alla de stunder vi hade haft tillsammans de verkade så äkta. Hennes känslor för mig. Var dem äkta? Den där Jonte. Hur bra kunde han vara om hon lämnade honom sådär? Fast jag ångrade mig direkt för hon hade ju precis lämnat mig. Vems fel var det egentligen? Hade vi kunnat prata om det här om jag inte hade skrikit åt henne. Jag gnuggade min panna. Det var alldeles för många tankar på en och samma gång. Jag tänkte på gårkvällen med henne. När vi hade legat där på filten. När hon kysste mig kändes det så verklig. Som om jag kunde ta på hennes känslor. Hon var så speciell. Älskade mig för den jag var. Inte för vad jag var. När jag var med henne var jag bara Justin. Jag tänkte på när hon hade sin hand innanför mina kalsonger. Det hade varit så underbart. Jag undrar hur långt vi hade gått om de där jävla paparazzisarna aldrig hade dykt upp. Då kanske hon skulle ligga här med mig nu. Jag skulle kunna hålla om henne, älska henne. Jag slog upp ögonen. Jag skulle inte förlora henne så lätt
Jag flög upp ur sängen och ner till nedervåningen. Jag bad Dylan, min livvakt att berätta vart han hade kört Sara. Han gav mig adressen till flygplatsen och en liten lapp med hennes telefonnummer på. Jag tog mina bilnycklar och sprang ut till bilen. Jag vred om nyckeln och satte gasen i bottnen. Jag tänkte inte förlora henne!
Det tog en stund att komma till flygplatsen. Jag sprang bort till den stora skärmen där man kunde se var flygen skulle. Jag letade upp ett plan som skulle till Sverige. Jag läste vad där stod. Avgång 13.20. Jag kollade på min klocka. 13.46. Helvete! Jag hade missat henne. Jag läste igen och då såg jag, Försenat till 13.50. Jag såg ner på min klocka. Shit! 3 min! Jag sprang för allt vad jag var värd bort till hennes gate. Där stog människor i kö som väntade på att få komma ombord. Men ingen av dem var Sara. Jag smög mig fram bakom dem och när jag kom längst fram i ledet slängde jag mig förbi dem och sprang för livet. Jag hörde hur folk började springa efter mig. Antagligen polisen. När jag kom ut till där var planet stod såg jag henne. Lika vacker som alltid. Hon var på väg mot flygplanets trappa.
- SARA!!
Jag skrek hennes namn så högt jag kunde och väntade på hennes reaktion.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Först trodde jag att jag inbillade mig men när han ropade på mig igen vände jag mig om. Där stod han så vacker, anfådd som han var. Han hade nog sprungit en lång bit den stackarn. Jag kunde inte kontrollera mig själv. Jag slängde resväskan ifrån mig och sprang fram till honom. Jag flög i hans armar och han kramade mig hårt.
- Jag låter dig aldrig gå, viskade han.
Jag släppte taget om honom och backade ett par steg. Jag såg ner i marken sedan såg jag allvarligt på honom.
- Nej Justin! Jag måste ta det här planet.
- Vad menar du? Han såg snopet på mig.
- Du kan inte bara komma hitspringandes och tro att allt ska bli bra igen
- Sara, efter allt jag har gjort för dig. Snälla lämna mig inte.
Han såg nervöst på mig.
- Justin, jag älskar dig över allt annat men det blir bäst såhär tro mig.
- Hur fan kan detta vara det bästa alternativet!? Snälla, vi kan väl prata om det? Jag är säker på att vi kan komma fram till något mycket bättre.
- Nej, Justin. Det är bäst så, om vi bara kommer över varandra. Jag förtjänar inte dig.
- Men jag kan inte komma över dig, jag vill inte komma över dig!
- Justin, Jonte han..
- Han vadå? Du älskar honom inte ens! Och han älskar inte dig heller! Inte så som jag gör! Vad är det för kille som inte väntar på sin tjej när man stiger på planet! Han letar inte ens efter dig!
Justins ord värkte. Det var sant alltihop. Jag älskade inte Jonte längre, jag älskade Justin. Men det kvittade. För jag var tvungen att lämna honom hur som helst. Jag såg honom länge i ögonen.
- SARA!
Det var Jonte som ropade ifrån planet. Jag började backa från Justin. Han såg så hjälplös ut.
- Snälla lämna mig inte här!
Två säkerhetsvakter kom springandes bakom Justin.
- Förlåt.. sa jag lågt.
Jag vände mig om.
- JAG ÄLSKAR JU DIG!
Justin hade börjat gråta nu. Jag sprang därifrån, ville inte se honom. Det gjorde alldeles för ont i mig. Han började springa efter mig men säkerhetsvakterna var honom hack i häl. De nådde fram till honom och höll fast honom. Han försökte vrida sig ur deras grepp men dem var för starka. Han skrek efter mig för full hals.
- SARA!!
Var det sista jag hörde innan flygvärdinnan stängde planets dörr och jag gick och satte mig bredvid Jonte. Jag såg ut genom fönstret. Vakterna hade brottat ner Justin till marken. Han låg där hjälplös och stirrade tomt framför sig. Det såg ut som han var död.
Tårarna rullade längs kinderna. Jag kunde inte hjälpa det. Jag gömde händerna i ansiktet och bröt ihop. Jonte tröstade mig inte. Han satt bara bredvid mig och tittade stelt framför sig. När jag lugnat ner mig tittade han äntligen på mig. Men inte med sin vanliga mjuka blick. Hans ögon stirrade på mig. Genomborrade min själ och skavde ett stort hål på mitt hjärta. Jag såg hjälplöst på honom men fick inget stöd.
- Tro inte att jag inte vet vad du har hållit på med dem senaste dagarna
Han såg hatiskt på mig och jag sa ingenting.
- Kan du förklara det här?
Han gav mig en utriven bit från en tidning. Det var jag och Justin på bilden. Jag låg ovanpå honom i jeans och bh. Han låg under i bara kalsonger på den rödarutiga filten. Han blundade och hade munnen halvöppen. Han lutade sitt huvud bakåt och jag kysste honom på halsen. Min hand var innanför hans kalsonger. Fotografen hade verkligen fångat rätt ögonblick. Jag blundade hårt och slängde ifrån mig lappen.
- Nå?
Hans röst var riktigt irriterad. Plötsligt tog han ett kraftigt tag i mitt hår och tvingade mig att titta på honom. Hans grepp om mig värkte och tårar rann frå mina ögon.
- Sluta lipa! Vill du att jag ska slå till dig eller?
Han viskade så lågt att endast jag kunde höra vad han sa. Jag skakade sakta på huvudet.
- Nu vill jag att du lovar mig att det här aldrig händer igen! Förstått!
Jag nickade. Äntligen släppte han taget om mig. Han smekte min kind, men jag vred bort ansiktet. Jag ville inte ha med honom att göra. Jag önskade att planet kunde störta. Då skulle allt va över. Gud så skönt om allt bara kunde gå över...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja vi får väl se hur det går ..
Kommentera ;)
Han svarade mig inte. Jag la mig ner i soffan och drog en filt över mig sedan somnade jag..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade av att mobilen ringde. Jag hade ställt den på alarm. Jag gäspade och sträckte på mig. Sedan gick jag upp och drog på mig kläder. Klockan var 11.47. Jag gick in i köket och plockade fram en skål. Jag hällde upp flingor och lite mjölk i den och så satte jag mig vid bordet. Jag såg mig omkring i köket. Snart skulle jag vara hemma, då skulle allt bli som vanligt. Inget av det här skulle på något sätt kännas realistiskt. Tänk om Justin glömde bort mig. Han skulle säkert möta en mycket snyggare och känd tjej som han skulle älska. Jag kunde inte veta säkert. Det ända jag visste var att jag aldrig skulle glömma Justin. Jag skulle aldrig glömma de stunder vi haft tillsammans. Jag älskade honom fortfarande, det kunde jag inte förneka. Men det var bäst om vi kom över varandra. Det var meningen att han skulle va ihop med en annan kändis, så var det bara. Inte en vanlig tjej som jag.
Jag satte in sakerna i diskmaskinen när jag var klar. sedan packade jag ner mina saker i resväskan och suckade. Mobilen höll jag i handen. Jag gick upp till Justins rum. Jag ville inte gå in. Risken fanns att jag skulle sakna honom för mycket om jag såg honom ligga där med rufsigt hår, nyvaken. Jag knackade istället på dörren.
- Justin.. Jag åker nu.. Jag tror det blir bäst såhär, jag var aldrig värd dig ändå.
Jag visste inte om han lyssnade eller inte. Jag såg att klockan började bli mycket.
- Förväl..
Tårarna rann längs mina kinder och jag lät dem rinna. Det var ingen ide att stryka bort dem. Jag ville att alla skulle se hur sårad jag var, kanske skulle någon stoppa mig då..
Jag bad en av livvakterna att köra mig till flygplatsen.
- Ska du någonstans? Vart är Justin?
Han såg förvirrad ut.
- Jag ska hem. Justin är och surar på sitt rum.
Han sa inget mer. Jag tror han förstod. Han bad mig hoppa in i limousinen, jag hoppade in och där inne bröt jag ihop. Tårarna rann och rann. Jag skrek och slog vilt omkring mig. Jag tror jag somnade där för jag vaknade av att livvakten skakade mig. Jag steg ur limmon och kollade runt omkring mig. klockan var prick 13.00.
- Här är mitt nummer, sa livvakten och räckte mig en plastbricka.
- Jag hörde att du och Justin hade blivit jagade av paparazzis. Har du några problem så är det bara att ringa. Jag log tacksamt mot honom sedan tog jag upp en lapp ur fickan. Jag vet inte varför jag hade gjort det. Jag kunde väl helt enkelt inte släppa taget helt.
- Du.. Här är mitt nummer och min adress ifall Justin frågar.
Jag såg blygt på honom. Han tog emot lappen och stoppade den i fickan. Sedan gav han mig en kram och så åkte han iväg.
- Sara!
Jag vände mig om och där stod Jonte. Det kändes konstigt att se honom. Det ar bara några dagar sedan jag såg honom sist, men det kändes som en evighet. Han kramade mig hårt när han väl nådde fram till mig. Jag kramade honom smått tillbaka. Jag kände ingenting. Inga fjärilar som flög runt i magen inte. Allt jag kunde tänka på var Justin. Vi gick bort till vår gate där vårt plan skulle stå och vänta. När vi väl kom fram kunde vi inte se något plan. Jonte gick och frågade en tant som jobbade på flygplatsen. Hon berättade att flyget var försenat en halvtimme. Vi satte oss ner och väntade, väntade. Vi pratade inte om någonting. Vi hade ingenting gemensamt han och jag. Han höll mig inte i handen. Han var inte Justin.
------------------------
Ur Justin's synvinkel
------------------------
Jag kunde inte tro att det var sant. Hade hon gått bakom min rygg hela tiden. Hon som alltid var så oskyldig.
Nu skulle hon bort föralltid, försvinna ur mitt liv. Jag blundade hårt. Alla de stunder vi hade haft tillsammans de verkade så äkta. Hennes känslor för mig. Var dem äkta? Den där Jonte. Hur bra kunde han vara om hon lämnade honom sådär? Fast jag ångrade mig direkt för hon hade ju precis lämnat mig. Vems fel var det egentligen? Hade vi kunnat prata om det här om jag inte hade skrikit åt henne. Jag gnuggade min panna. Det var alldeles för många tankar på en och samma gång. Jag tänkte på gårkvällen med henne. När vi hade legat där på filten. När hon kysste mig kändes det så verklig. Som om jag kunde ta på hennes känslor. Hon var så speciell. Älskade mig för den jag var. Inte för vad jag var. När jag var med henne var jag bara Justin. Jag tänkte på när hon hade sin hand innanför mina kalsonger. Det hade varit så underbart. Jag undrar hur långt vi hade gått om de där jävla paparazzisarna aldrig hade dykt upp. Då kanske hon skulle ligga här med mig nu. Jag skulle kunna hålla om henne, älska henne. Jag slog upp ögonen. Jag skulle inte förlora henne så lätt
Jag flög upp ur sängen och ner till nedervåningen. Jag bad Dylan, min livvakt att berätta vart han hade kört Sara. Han gav mig adressen till flygplatsen och en liten lapp med hennes telefonnummer på. Jag tog mina bilnycklar och sprang ut till bilen. Jag vred om nyckeln och satte gasen i bottnen. Jag tänkte inte förlora henne!
Det tog en stund att komma till flygplatsen. Jag sprang bort till den stora skärmen där man kunde se var flygen skulle. Jag letade upp ett plan som skulle till Sverige. Jag läste vad där stod. Avgång 13.20. Jag kollade på min klocka. 13.46. Helvete! Jag hade missat henne. Jag läste igen och då såg jag, Försenat till 13.50. Jag såg ner på min klocka. Shit! 3 min! Jag sprang för allt vad jag var värd bort till hennes gate. Där stog människor i kö som väntade på att få komma ombord. Men ingen av dem var Sara. Jag smög mig fram bakom dem och när jag kom längst fram i ledet slängde jag mig förbi dem och sprang för livet. Jag hörde hur folk började springa efter mig. Antagligen polisen. När jag kom ut till där var planet stod såg jag henne. Lika vacker som alltid. Hon var på väg mot flygplanets trappa.
- SARA!!
Jag skrek hennes namn så högt jag kunde och väntade på hennes reaktion.
------------------------
Ur Sara's synvinkel
------------------------
Först trodde jag att jag inbillade mig men när han ropade på mig igen vände jag mig om. Där stod han så vacker, anfådd som han var. Han hade nog sprungit en lång bit den stackarn. Jag kunde inte kontrollera mig själv. Jag slängde resväskan ifrån mig och sprang fram till honom. Jag flög i hans armar och han kramade mig hårt.
- Jag låter dig aldrig gå, viskade han.
Jag släppte taget om honom och backade ett par steg. Jag såg ner i marken sedan såg jag allvarligt på honom.
- Nej Justin! Jag måste ta det här planet.
- Vad menar du? Han såg snopet på mig.
- Du kan inte bara komma hitspringandes och tro att allt ska bli bra igen
- Sara, efter allt jag har gjort för dig. Snälla lämna mig inte.
Han såg nervöst på mig.
- Justin, jag älskar dig över allt annat men det blir bäst såhär tro mig.
- Hur fan kan detta vara det bästa alternativet!? Snälla, vi kan väl prata om det? Jag är säker på att vi kan komma fram till något mycket bättre.
- Nej, Justin. Det är bäst så, om vi bara kommer över varandra. Jag förtjänar inte dig.
- Men jag kan inte komma över dig, jag vill inte komma över dig!
- Justin, Jonte han..
- Han vadå? Du älskar honom inte ens! Och han älskar inte dig heller! Inte så som jag gör! Vad är det för kille som inte väntar på sin tjej när man stiger på planet! Han letar inte ens efter dig!
Justins ord värkte. Det var sant alltihop. Jag älskade inte Jonte längre, jag älskade Justin. Men det kvittade. För jag var tvungen att lämna honom hur som helst. Jag såg honom länge i ögonen.
- SARA!
Det var Jonte som ropade ifrån planet. Jag började backa från Justin. Han såg så hjälplös ut.
- Snälla lämna mig inte här!
Två säkerhetsvakter kom springandes bakom Justin.
- Förlåt.. sa jag lågt.
Jag vände mig om.
- JAG ÄLSKAR JU DIG!
Justin hade börjat gråta nu. Jag sprang därifrån, ville inte se honom. Det gjorde alldeles för ont i mig. Han började springa efter mig men säkerhetsvakterna var honom hack i häl. De nådde fram till honom och höll fast honom. Han försökte vrida sig ur deras grepp men dem var för starka. Han skrek efter mig för full hals.
- SARA!!
Var det sista jag hörde innan flygvärdinnan stängde planets dörr och jag gick och satte mig bredvid Jonte. Jag såg ut genom fönstret. Vakterna hade brottat ner Justin till marken. Han låg där hjälplös och stirrade tomt framför sig. Det såg ut som han var död.
Tårarna rullade längs kinderna. Jag kunde inte hjälpa det. Jag gömde händerna i ansiktet och bröt ihop. Jonte tröstade mig inte. Han satt bara bredvid mig och tittade stelt framför sig. När jag lugnat ner mig tittade han äntligen på mig. Men inte med sin vanliga mjuka blick. Hans ögon stirrade på mig. Genomborrade min själ och skavde ett stort hål på mitt hjärta. Jag såg hjälplöst på honom men fick inget stöd.
- Tro inte att jag inte vet vad du har hållit på med dem senaste dagarna
Han såg hatiskt på mig och jag sa ingenting.
- Kan du förklara det här?
Han gav mig en utriven bit från en tidning. Det var jag och Justin på bilden. Jag låg ovanpå honom i jeans och bh. Han låg under i bara kalsonger på den rödarutiga filten. Han blundade och hade munnen halvöppen. Han lutade sitt huvud bakåt och jag kysste honom på halsen. Min hand var innanför hans kalsonger. Fotografen hade verkligen fångat rätt ögonblick. Jag blundade hårt och slängde ifrån mig lappen.
- Nå?
Hans röst var riktigt irriterad. Plötsligt tog han ett kraftigt tag i mitt hår och tvingade mig att titta på honom. Hans grepp om mig värkte och tårar rann frå mina ögon.
- Sluta lipa! Vill du att jag ska slå till dig eller?
Han viskade så lågt att endast jag kunde höra vad han sa. Jag skakade sakta på huvudet.
- Nu vill jag att du lovar mig att det här aldrig händer igen! Förstått!
Jag nickade. Äntligen släppte han taget om mig. Han smekte min kind, men jag vred bort ansiktet. Jag ville inte ha med honom att göra. Jag önskade att planet kunde störta. Då skulle allt va över. Gud så skönt om allt bara kunde gå över...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Ja vi får väl se hur det går ..
Kommentera ;)
You him and me - episode 10
Plötsligt slutade han kyssen och såg busigt på mig.
- Jag har en överraskning till dig, sa han och log hemlighetsfullt...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Justin tog med mig ut. Tiden hade gått svindlande fort och det var bäckmörkt ute. Jag måste erkänna att jag är lite mörkrädd, så mitt tag runt Justins hand blev fastare och jag gick tätt inttill honom. Justin höll upp bil dörren till mig och jag satte mig i den och fnissade åt honom. Han var så gullig. Han hoppade in vid förarsätet och startade bilen. Vi körde ut i staden och parkerade på en liten allmän parkering. Justin drog huvan över sitt huvud och jag gjorde detsamma.
Vi gick längs en liten grusväg med endast små lycktor som lyste upp vägen för oss. Justin hade sin arm runt mig. Vi sa inte så mycket. Justin la sin hand för mina ögon. Jag kunde känna hans andetag vid min hals.
- Blunda, viskade han.
Jag rös till. Jag stängde mina ögon och Justin tog bort sin hand. Han tog istället mina händer och så ledde han mig en bit. Precis som när han skulle visa mig balkongen. Jag log vid tanken.
- Öppna ögonen
Jag gjorde som han sa och när jag öppnade ögonen kände jag hur tårarna brände bakom ögonlocken, det var så vackert. Vi hade kommit fram vid en sjö. Framför sjön låg en rutig filt. På filten stod två levande ljus och dansade. Under dem låg ett hav av godheter. Bakom sjön var det en stor stad. Ljuset ifrån husfönsterna och gatulycktorna speglade sig i vattnet och det var så romantiskt att en tår rann längs min kind. En lyckotår.
- Åhh , Justin, viskade jag
Han tog min hand och jag såg på honom. Han var den vackraste människan på hela jorden och jag var på världens vackraste plats med honom. Jag kunde inte hjälpa mig själv. Jag hoppade i hans famn. Kramade honom länge och hårt innan jag släppte taget. Han tog min hand och såg mig i ögonen.
- Du är det finaste jag vet, viskade han. Jag var tvungen att sätta mig ner på filten annars hade jag börjat storböla. Justin tog av sig sin munktröja innan han satte sig ner på filten.
Han satte sig framför mig och hällde upp cider till oss båda. Vi pratade om allt mellan himmel och jord medans vi tuggade i oss och våra skratt ekade i natten. Allt var som en dröm. Plötsligt blev vi helt tysta, båda två. Vi satt och tittade på varandra länge. Sen blåste Justin ut ljuset och allt blev mörkt. Jag hörde hur han fnissade och jag försökte få mina ögon att vänja sig vid mörkret men inte en chans att jag kunde se honom. Han strök bort mitt hår och kysste mig på halsen. Han satt bakom mig och jag kunde känna hans andetag mot min nacke. Jag stönade lågt och kände hur Justins händer smekte mig försiktigt. Jag vände mig om och kysste honom på munnen. Vi la oss ner på filten och Justin tog av sig sin t-shirt. Han smekte av mig min huvtröja och jag tog själv av mig linnet. Den svala kvällsvinden svepte om oss. Jag kände Justins varma kropp mot min och hur hans hjärta slog i takt. Vi snurrade runt så att jag nu låg över honom. Han tog av sig sina byxor och låg nu i bara kalsonger. Jag kysste honom på halsen och han stönade av välbehag. Jag kysste honom längre ner på bröstet och kände hur han fick stånd. Den här gången avslutade jag ingenting. Jag älskade honom. Jag ville ha honom. Bara honom.. Jag smekte honom på magen och vid kanten av hans kalsonger. Han såg plågat på mig och jag skrattade åt honom. Jag smög försiktigt in handen under hans kalsonger och tog tag i den. Justin stönade högt.
Då hände det som inte fick hända! En blixt lyste upp oss där vi låg och ett klickande ljud fick mig att snabbt dra upp handen igen. En blixt till och en blixt till. Det var någon som fotade oss. Justin svor högt och jag hoppade skrämt av honom. Jag skyndade mig att ta på mig linnet igen. Sedan tog jag tjocktröjan under armen. Justin tog min hand och så sprang vi som galningar. Vi slängde oss in i bilen och sedan körde Justin iväg som en galning. De få folk vi mötte tutade argt på oss. När vi äntligen var framme vid huset stannade Justin bilen. Han drämde sin knutna hand hårt i ratten ett antal gånger. Han svor gång på gång och skrek. Jag satt bara och såg ner i mitt knä. Tårarna rann. Jag kunde inte hjälpa det. Jag snyftade till ett antal gånger och äntligen slutade Justin med sitt raseri anfall. Han såg oroligt på mig och la en hand mot min kind. Jag såg sorgset på honom och han hade också tårar i ögonen.
- Förlåt mig, snälla.. Jag.. snälla gråt inte..
Hans röst var konstig. Det hördes att han var på väg att gråta.
- Förlåt för att jag förstör din karriär
Jag började gråta på riktigt, kunde inte hålla det inne. Justin såg oförstående på mig.
- Vad pratar du om?! Sluta! Du förstör ingenting, jag älskar dig det är mycket viktigare än någon karriär!
Han hade höjt sin röst och av ren reflex höjde jag min oxå.
- FATTAR DU INGENTING! DINA FANS KOMMER FÅ REDA PÅ ALLT!
Jag skrek på honom. Jag var så rädd.
- Snälla Sara skrik inte på mig
Han hade börjat gråta på riktigt nu. Tårar rullade längs hans kinder och det gjorde ont i mig att se honom så men jag var så rädd.
- ALLT ÄR MITT FEL! DEM KOMMER HATA MIG ALLIHOP! DIN FAMILJ, ALLA KOMMER HATA MIG!
- Snälla Sara lugna ner dig!
Han tog min hand men jag drog den bara till mig igen. Jag öppnade bildörren och klev ur. Jag började springa längs med gatan, jag sprang för livet. Ville bara bort, bort från allt! Justin var strax efter mig. Han var snabbare än mig och hann ikapp mig på nolltid. Han höll om mig och jag fösökte vrida mig ur hans grepp men han höll fast mig. Jag började sparka och slå och han släppte mig.
- Snälla, gör inte såhär mot mig!
Han var så otroligt sårad. Han försökte krama mig igen men jag knuffade bort honom.
- Älskar du mig inte? grät han. Han såg så ynklig ut där han stod i bara sina kalsonger.
- Nej! Jag älskar Jonte!
Justin stannade upp.
- VEM FAN ÄR DET!? HA!?
Han skrek på mig nu. Jag blev nästan rädd för honom.
- Det är min pojkvän.. nu låg jag illa till.
Justin bara såg sårat på mig, skakade sakta på sitt huvud.
- Du ljuger, sa han lågt
- Nej, det är sant! Jag älskar honom! Inte dig! Och jag ska åka hem till Sverige med honom nu!
Justin såg på mig länge. Hans ansikte var helt uttryckslöst, helt dött.
- Åk då.. sa han sedan.
- ÄK DU MED DIN JÄVLA KILLE TILL SVERIGE OM DU VILL! JAG BRYR MIG FAN INTE! OM HAN NU ÄR SÅ JÄVLA MYCKET BÄTTRE ÄN MIG SÅ STICK!
Han såg helt vild ut och hela tiden rullade tårar längs hans kinder. Jag ville bara hålla om honom och säga att allt skulle bli okej igen. Han satte sig ner på gatan och la ansiktet i händerna han grät så han skakade. Jag gick fram till honom.
- Förlåt.. viskade jag. Sen gick jag till bilen och tog mina saker. Säkerhetsvakten släppte in mig utan att säga ett ord men jag märkte att han stirrade på mig. Jag var för trött för att bry mig. Jag gick in i huset och tog upp min mobil. Jag skrev till Jonte att han skulle möta mig vid närmaste flygplats. Han svarade "okej, va där vid 1 Puss<3".
Jag tog av mig byxorna och satte på mig ett par shorts istället. Dörren öppnades och in steg Justin. Han kollade på mig en lång stund. Våra blickar möttes. Jag saknade honom redan. Han var så nära men samtidigt så långt bort. Han hade tagit på sig byxorna igen och höll sina tröjor under armen. Han började gå mot trappan.
- Godnatt, sa jag lågt.
Han svarade mig inte. Jag la mig ner i soffan och drog en filt över mig sedan somnade jag..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
isch isch! vad tror ni händer? ;P
Långt kapitel ;)
Kommentera ;)
- Jag har en överraskning till dig, sa han och log hemlighetsfullt...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Justin tog med mig ut. Tiden hade gått svindlande fort och det var bäckmörkt ute. Jag måste erkänna att jag är lite mörkrädd, så mitt tag runt Justins hand blev fastare och jag gick tätt inttill honom. Justin höll upp bil dörren till mig och jag satte mig i den och fnissade åt honom. Han var så gullig. Han hoppade in vid förarsätet och startade bilen. Vi körde ut i staden och parkerade på en liten allmän parkering. Justin drog huvan över sitt huvud och jag gjorde detsamma.
Vi gick längs en liten grusväg med endast små lycktor som lyste upp vägen för oss. Justin hade sin arm runt mig. Vi sa inte så mycket. Justin la sin hand för mina ögon. Jag kunde känna hans andetag vid min hals.
- Blunda, viskade han.
Jag rös till. Jag stängde mina ögon och Justin tog bort sin hand. Han tog istället mina händer och så ledde han mig en bit. Precis som när han skulle visa mig balkongen. Jag log vid tanken.
- Öppna ögonen
Jag gjorde som han sa och när jag öppnade ögonen kände jag hur tårarna brände bakom ögonlocken, det var så vackert. Vi hade kommit fram vid en sjö. Framför sjön låg en rutig filt. På filten stod två levande ljus och dansade. Under dem låg ett hav av godheter. Bakom sjön var det en stor stad. Ljuset ifrån husfönsterna och gatulycktorna speglade sig i vattnet och det var så romantiskt att en tår rann längs min kind. En lyckotår.
- Åhh , Justin, viskade jag
Han tog min hand och jag såg på honom. Han var den vackraste människan på hela jorden och jag var på världens vackraste plats med honom. Jag kunde inte hjälpa mig själv. Jag hoppade i hans famn. Kramade honom länge och hårt innan jag släppte taget. Han tog min hand och såg mig i ögonen.
- Du är det finaste jag vet, viskade han. Jag var tvungen att sätta mig ner på filten annars hade jag börjat storböla. Justin tog av sig sin munktröja innan han satte sig ner på filten.
Han satte sig framför mig och hällde upp cider till oss båda. Vi pratade om allt mellan himmel och jord medans vi tuggade i oss och våra skratt ekade i natten. Allt var som en dröm. Plötsligt blev vi helt tysta, båda två. Vi satt och tittade på varandra länge. Sen blåste Justin ut ljuset och allt blev mörkt. Jag hörde hur han fnissade och jag försökte få mina ögon att vänja sig vid mörkret men inte en chans att jag kunde se honom. Han strök bort mitt hår och kysste mig på halsen. Han satt bakom mig och jag kunde känna hans andetag mot min nacke. Jag stönade lågt och kände hur Justins händer smekte mig försiktigt. Jag vände mig om och kysste honom på munnen. Vi la oss ner på filten och Justin tog av sig sin t-shirt. Han smekte av mig min huvtröja och jag tog själv av mig linnet. Den svala kvällsvinden svepte om oss. Jag kände Justins varma kropp mot min och hur hans hjärta slog i takt. Vi snurrade runt så att jag nu låg över honom. Han tog av sig sina byxor och låg nu i bara kalsonger. Jag kysste honom på halsen och han stönade av välbehag. Jag kysste honom längre ner på bröstet och kände hur han fick stånd. Den här gången avslutade jag ingenting. Jag älskade honom. Jag ville ha honom. Bara honom.. Jag smekte honom på magen och vid kanten av hans kalsonger. Han såg plågat på mig och jag skrattade åt honom. Jag smög försiktigt in handen under hans kalsonger och tog tag i den. Justin stönade högt.
Då hände det som inte fick hända! En blixt lyste upp oss där vi låg och ett klickande ljud fick mig att snabbt dra upp handen igen. En blixt till och en blixt till. Det var någon som fotade oss. Justin svor högt och jag hoppade skrämt av honom. Jag skyndade mig att ta på mig linnet igen. Sedan tog jag tjocktröjan under armen. Justin tog min hand och så sprang vi som galningar. Vi slängde oss in i bilen och sedan körde Justin iväg som en galning. De få folk vi mötte tutade argt på oss. När vi äntligen var framme vid huset stannade Justin bilen. Han drämde sin knutna hand hårt i ratten ett antal gånger. Han svor gång på gång och skrek. Jag satt bara och såg ner i mitt knä. Tårarna rann. Jag kunde inte hjälpa det. Jag snyftade till ett antal gånger och äntligen slutade Justin med sitt raseri anfall. Han såg oroligt på mig och la en hand mot min kind. Jag såg sorgset på honom och han hade också tårar i ögonen.
- Förlåt mig, snälla.. Jag.. snälla gråt inte..
Hans röst var konstig. Det hördes att han var på väg att gråta.
- Förlåt för att jag förstör din karriär
Jag började gråta på riktigt, kunde inte hålla det inne. Justin såg oförstående på mig.
- Vad pratar du om?! Sluta! Du förstör ingenting, jag älskar dig det är mycket viktigare än någon karriär!
Han hade höjt sin röst och av ren reflex höjde jag min oxå.
- FATTAR DU INGENTING! DINA FANS KOMMER FÅ REDA PÅ ALLT!
Jag skrek på honom. Jag var så rädd.
- Snälla Sara skrik inte på mig
Han hade börjat gråta på riktigt nu. Tårar rullade längs hans kinder och det gjorde ont i mig att se honom så men jag var så rädd.
- ALLT ÄR MITT FEL! DEM KOMMER HATA MIG ALLIHOP! DIN FAMILJ, ALLA KOMMER HATA MIG!
- Snälla Sara lugna ner dig!
Han tog min hand men jag drog den bara till mig igen. Jag öppnade bildörren och klev ur. Jag började springa längs med gatan, jag sprang för livet. Ville bara bort, bort från allt! Justin var strax efter mig. Han var snabbare än mig och hann ikapp mig på nolltid. Han höll om mig och jag fösökte vrida mig ur hans grepp men han höll fast mig. Jag började sparka och slå och han släppte mig.
- Snälla, gör inte såhär mot mig!
Han var så otroligt sårad. Han försökte krama mig igen men jag knuffade bort honom.
- Älskar du mig inte? grät han. Han såg så ynklig ut där han stod i bara sina kalsonger.
- Nej! Jag älskar Jonte!
Justin stannade upp.
- VEM FAN ÄR DET!? HA!?
Han skrek på mig nu. Jag blev nästan rädd för honom.
- Det är min pojkvän.. nu låg jag illa till.
Justin bara såg sårat på mig, skakade sakta på sitt huvud.
- Du ljuger, sa han lågt
- Nej, det är sant! Jag älskar honom! Inte dig! Och jag ska åka hem till Sverige med honom nu!
Justin såg på mig länge. Hans ansikte var helt uttryckslöst, helt dött.
- Åk då.. sa han sedan.
- ÄK DU MED DIN JÄVLA KILLE TILL SVERIGE OM DU VILL! JAG BRYR MIG FAN INTE! OM HAN NU ÄR SÅ JÄVLA MYCKET BÄTTRE ÄN MIG SÅ STICK!
Han såg helt vild ut och hela tiden rullade tårar längs hans kinder. Jag ville bara hålla om honom och säga att allt skulle bli okej igen. Han satte sig ner på gatan och la ansiktet i händerna han grät så han skakade. Jag gick fram till honom.
- Förlåt.. viskade jag. Sen gick jag till bilen och tog mina saker. Säkerhetsvakten släppte in mig utan att säga ett ord men jag märkte att han stirrade på mig. Jag var för trött för att bry mig. Jag gick in i huset och tog upp min mobil. Jag skrev till Jonte att han skulle möta mig vid närmaste flygplats. Han svarade "okej, va där vid 1 Puss<3".
Jag tog av mig byxorna och satte på mig ett par shorts istället. Dörren öppnades och in steg Justin. Han kollade på mig en lång stund. Våra blickar möttes. Jag saknade honom redan. Han var så nära men samtidigt så långt bort. Han hade tagit på sig byxorna igen och höll sina tröjor under armen. Han började gå mot trappan.
- Godnatt, sa jag lågt.
Han svarade mig inte. Jag la mig ner i soffan och drog en filt över mig sedan somnade jag..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
isch isch! vad tror ni händer? ;P
Långt kapitel ;)
Kommentera ;)
You him and me - episode 9
Plötsligt öppnades Justins dörr. Vi hade varit så upptagna av varandra att vi inte hade märkt att någon kommit upp för trappan. I dörröppningen stod nu fyra personer i vår egen ålder och stirrade på oss...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag släppte taget om Justin och såg generat ner i marken. Justin däremot sken upp som en sol. Han gick fram till dörröppningen och kramade om dem allihopa. Dem pratade i mun på varandra och skrattade gång på gång. Det verkade som om dem inte hade träffats på evigheter. Jag såg nyfiket upp på dem. Då kom Justin på att jag stod där. Han vände sig om och gick fram till mig och tog min hand.
- Det här är Sara
Justins kompisar blev tysta och stirrade på mig. Plötsligt kom en av killarna fram och hälsade på mig. Han log och sträckte fram sin hand, jag tog den och såg blygt på honom. Han var liten, mindre än mig. Hans namn var Christian och han var söt. Inte söt så som Justin, men som en lillebror liksom. De andra kom också fram och hälsade på mig. Det kändes lite bättre när jag hade hälsat på allihopa och Justin tog min hand igen.
- Så är hon din flickvän eller något, sa Ryan och såg på mig från topp till tå.
- Japp
Justin log och la sin arm om mig.
- Damn.. sa Ryan tyst för sig själv. Han såg fortfarande på mig, men sedan vek han av med blicken och gav Caitlin en konstig blick. Jag kunde inte läsa av vad han menade med den, men Caitlin vred på sig av obehag. Jag såg oroligt på Justin men han verkade inte märka något.
- Jaha, men vi skulle bara komma förbi och säga hej lite snabbt, vi måste dra igen. Hon började oroligt dra i Christians kläder för att få honom att skynda sig. Han kollade bara konstigt på henne.
- Vad babblar du om? Vi har massor av tid
Han gick fram till Justin och drog honom i armen.
- Kom, jag har tränat på det där spelet du vet, jag kommer blåsa skiten ur dig.
Han gav Justin en utmanande blick och Justin puttade undan honom retfullt.
- Vi får väl se! sa han
- Försten ner!
Alla killar började springa för full rulle nerför trappan. Jag kunde höra hur dem dundrade fram genom nedervåningen. Caitlin stod kvar i dörröppningen och skrattade åt dem. Då gick det upp för mig att det bara var hon och jag vid Justins rum. Det blev en pinsam tystnad och hon gav mig en kritisk blick. Sedan log hon smått.
- Du följer med ner va?
- Visst, svarade jag
- Haha, dem är inte lite galna! sa jag och skrattade
- Du skulle sett dem när de tävlade om vem som kunde äta flest daggmaskar, det var ingen vacker syn! Jag skrattade åt bilden jag fick i huvudet och så log jag mot Caitlin, hon log tillbaka. Hon var ju helt okej, tänkte jag.
När vi kom ner till nedervåningen satt killarna som trollbundna framför tvn. Jag stannade och kollade på Justin ett tag. Han bet sig i tungan, sådär som han gjorde när han var koncentrerad. De spelade något bilspel och Justin hde ledningen. Jag såg på honom länge, han var så vacker. Jag hade kunnat stå där och titta på honom hela kvällen om jag hade fått lov. Justin märkte att jag stirrade på honom. Han tittade på mig och hans blick fastnade. Han slutade spela och hans bil krockade in i ett träd. Christian hoppade upp i soffan och jublade. När han märkte att Justin inte såg på honom hoppade han på honom och brottade ner honom i soffan. De brottades en stund och jag skrattade åt dem. Justin reste sig sedan och gav sin kontroll till Ryan. Han kom fram till mig med rufsigt hår och busig blick. Jag skrattade åt honom och kysste honom. Han skulle precis kyssa mig tillbaka men Caitlin kom emellan och sa att hon skulle åka hem nu. Justin såg sorgset på henne och gav henne en stor kram.
- Du får komma snart igen, sa han och såg henne djupt i ögonen. Hon log. De kramades igen. Så försvann hon och dem andra genom dörren. Justin vände sig om och såg lurigt på mig.
- Vad? sa jag och skrattade
- Nå, vad tyckte du om dem då?
- Dem var supersnälla Justin
Jag tog tag i hans händer och såg på honom.
- Mm dem är dem bästa vänner man kan ha
- Är inte jag din bästa vän då?
Jag gjorde samma min som Justin gjort när jag höll i det gammla fotot på honom. Det funkade. Han skrattade åt mig.
- Nej, du är min bästa flickvän, sa han och så böjde han sig ner och kysste mig. Han smekte min arm försiktigt och jag rös. Plötsligt slutade han kyssen och såg busigt på mig.
- Jag har en överraskning till dig, sa han och log hemlighetsfullt...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Är det snö hos er också ? :3
Kommentera ;)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag släppte taget om Justin och såg generat ner i marken. Justin däremot sken upp som en sol. Han gick fram till dörröppningen och kramade om dem allihopa. Dem pratade i mun på varandra och skrattade gång på gång. Det verkade som om dem inte hade träffats på evigheter. Jag såg nyfiket upp på dem. Då kom Justin på att jag stod där. Han vände sig om och gick fram till mig och tog min hand.
- Det här är Sara
Justins kompisar blev tysta och stirrade på mig. Plötsligt kom en av killarna fram och hälsade på mig. Han log och sträckte fram sin hand, jag tog den och såg blygt på honom. Han var liten, mindre än mig. Hans namn var Christian och han var söt. Inte söt så som Justin, men som en lillebror liksom. De andra kom också fram och hälsade på mig. Det kändes lite bättre när jag hade hälsat på allihopa och Justin tog min hand igen.
- Så är hon din flickvän eller något, sa Ryan och såg på mig från topp till tå.
- Japp
Justin log och la sin arm om mig.
- Damn.. sa Ryan tyst för sig själv. Han såg fortfarande på mig, men sedan vek han av med blicken och gav Caitlin en konstig blick. Jag kunde inte läsa av vad han menade med den, men Caitlin vred på sig av obehag. Jag såg oroligt på Justin men han verkade inte märka något.
- Jaha, men vi skulle bara komma förbi och säga hej lite snabbt, vi måste dra igen. Hon började oroligt dra i Christians kläder för att få honom att skynda sig. Han kollade bara konstigt på henne.
- Vad babblar du om? Vi har massor av tid
Han gick fram till Justin och drog honom i armen.
- Kom, jag har tränat på det där spelet du vet, jag kommer blåsa skiten ur dig.
Han gav Justin en utmanande blick och Justin puttade undan honom retfullt.
- Vi får väl se! sa han
- Försten ner!
Alla killar började springa för full rulle nerför trappan. Jag kunde höra hur dem dundrade fram genom nedervåningen. Caitlin stod kvar i dörröppningen och skrattade åt dem. Då gick det upp för mig att det bara var hon och jag vid Justins rum. Det blev en pinsam tystnad och hon gav mig en kritisk blick. Sedan log hon smått.
- Du följer med ner va?
- Visst, svarade jag
- Haha, dem är inte lite galna! sa jag och skrattade
- Du skulle sett dem när de tävlade om vem som kunde äta flest daggmaskar, det var ingen vacker syn! Jag skrattade åt bilden jag fick i huvudet och så log jag mot Caitlin, hon log tillbaka. Hon var ju helt okej, tänkte jag.
När vi kom ner till nedervåningen satt killarna som trollbundna framför tvn. Jag stannade och kollade på Justin ett tag. Han bet sig i tungan, sådär som han gjorde när han var koncentrerad. De spelade något bilspel och Justin hde ledningen. Jag såg på honom länge, han var så vacker. Jag hade kunnat stå där och titta på honom hela kvällen om jag hade fått lov. Justin märkte att jag stirrade på honom. Han tittade på mig och hans blick fastnade. Han slutade spela och hans bil krockade in i ett träd. Christian hoppade upp i soffan och jublade. När han märkte att Justin inte såg på honom hoppade han på honom och brottade ner honom i soffan. De brottades en stund och jag skrattade åt dem. Justin reste sig sedan och gav sin kontroll till Ryan. Han kom fram till mig med rufsigt hår och busig blick. Jag skrattade åt honom och kysste honom. Han skulle precis kyssa mig tillbaka men Caitlin kom emellan och sa att hon skulle åka hem nu. Justin såg sorgset på henne och gav henne en stor kram.
- Du får komma snart igen, sa han och såg henne djupt i ögonen. Hon log. De kramades igen. Så försvann hon och dem andra genom dörren. Justin vände sig om och såg lurigt på mig.
- Vad? sa jag och skrattade
- Nå, vad tyckte du om dem då?
- Dem var supersnälla Justin
Jag tog tag i hans händer och såg på honom.
- Mm dem är dem bästa vänner man kan ha
- Är inte jag din bästa vän då?
Jag gjorde samma min som Justin gjort när jag höll i det gammla fotot på honom. Det funkade. Han skrattade åt mig.
- Nej, du är min bästa flickvän, sa han och så böjde han sig ner och kysste mig. Han smekte min arm försiktigt och jag rös. Plötsligt slutade han kyssen och såg busigt på mig.
- Jag har en överraskning till dig, sa han och log hemlighetsfullt...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Är det snö hos er också ? :3
Kommentera ;)
you him and me - episode 8
Allt jag visste var att jag var i trubbel väldigt mycket trubbel!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi packade ihop våra saker och lämnade hotellrummet. När vi kom ner i lobbyn var det kaos. Justin drog tröjluvan över mitt huvud och höll sin arm om mig. Livvakterna höll undan alla papparazies medans jag och Justin skyndade oss förbi dem. Alltihop gjorde mig svimmfärdig. Jag blundade hårt och litade på att Justin skulle leda mig i säkerhet bort från de galna människorna. Kamerorna blixtrade och suset av alla deras röster malde i mitt huvud.
- Justin, jag mår inte så bra. Jag såg upp på honom och han såg orolig ut. Han började gå fortare och äntligen var vi framme vid dörren. Vi möttes av friskluft och jag slog äntligen upp mina ögon igen men det skulle jag inte ha gjort. Vi möttes av ännu fler folk där ute. Tusentals fans stod och hoppade upp och ner och skrek Justins namn. Han log och vinkade åt dem men han snabbade sig ändå att få in mig i limon som stod och väntade på oss. Vi hoppade snabbt in och Justin stängde dörren efter oss. Jag pustade ut och lutade huvudet mot ryggstödet. Justin kom närmare mig och tog min hand. Jag la mitt huvud mot hans bröst och han började nynna på Favorit Girl. " I always knew you where the best, the coolest girl I know. So prettier than all the rest, the star of the shooow... "
Jag vaknade av att Justin kysste mig lätt. Han log när jag öppnade ögonen och mitt hjärta smälte, han var så otroligt vacker. Jag kysste honom snabbt tillbaka.
- Nu är vi framme sötnos
- Var är vi?
- Hemma hos mig såklart, kom , Han tog min hand som vanligt och öppnade bildörren. När vi klev ut ur limmon möttes vi av två stora grindar. Ännu en säkerhetsvakt stod vid grinden och tog oss i hand. Justin gav honom en kram, han var så gullig. De öppnade grindarna och Justin blev ivrig på att få komma iväg. Huset var fint och riktigt stort. Jag undrade hur jag skulle hitta där inne. Mitt lokalsinne var ju inte det bästa. En kvinna klev ut ur huset och sträckte ut sina armar. Justin besvarade hennes kram. Jag gissade på att det var hans mamma. När jag kom närmre visade det sig att hon var väldigt. liten, mindre än mig faktiskt. Hon hade fullt upp med Justin att hon inte änns såg mig. Hon frågade honom hur det hade gått för honom och om han hade uppträtt mycket eller om han saknat henne. Justin bara skrattade till svars.
- Mamma, det här är min flickvän Sara
Justin tog min hand och log mot mig. Pattie, som det visade sig att Justin's mamma hette, hälsade vänligt på mig och bad oss att komma in och äta.
Efter middagen visade Justin sitt rum för mig. Det var lagom stort med mörka tapeter. Jag gick runt och kikade på hans rum. Jag stannade vid ett litet fotografi och tog försiktigt upp det. Det föreställde Justin när han var liten. Han hade en ishockey "dräckt" på sig och höll hjälmen under armen. Han log stort och det var så gulligt att jag log stort.
- Vad har du där?
Justin kom fram till mig och jag visade honom fotot. Han log och skrattade lite.
- Ja, de är minnen det...
- Vad söt du var
- Är jag inte söt nu då?
Han såg ut som en ledsen hundvalp när han tittade på mig. Jag började skratta åt honom, ibland var han bara för gullig.
- Nej, du är för sexig nu, sa jag med ett flin på läpparna och gick närmar honom. Han hade hela tiden blicken på mig. Jag kysste honom kärleksfullt och han kysste mig tillbaka. Jag drog fingrarna genom hans hår och han smekte mig över hela kroppen. Vi började sakta röra oss mot sängen. Jag blev allt mer och mer upphetsad och började smeka honom innanför tröjan. Han andetag blev tyngre och hans kyssar allt mer passionerade. Plötsligt öppnades Justins dörr. Vi hade varit så upptagna av varandra att vi inte hade märkt att någon kommit upp för trappan. I dörröppningen stod nu fyra personer i vår egen ålder och stirrade på oss...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vilka tror ni det är ;)
Vet att kapitlet blev kort, men jag är trött och vill sova ;P Ni får mer imorgon ;)
Kommentera :D
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vi packade ihop våra saker och lämnade hotellrummet. När vi kom ner i lobbyn var det kaos. Justin drog tröjluvan över mitt huvud och höll sin arm om mig. Livvakterna höll undan alla papparazies medans jag och Justin skyndade oss förbi dem. Alltihop gjorde mig svimmfärdig. Jag blundade hårt och litade på att Justin skulle leda mig i säkerhet bort från de galna människorna. Kamerorna blixtrade och suset av alla deras röster malde i mitt huvud.
- Justin, jag mår inte så bra. Jag såg upp på honom och han såg orolig ut. Han började gå fortare och äntligen var vi framme vid dörren. Vi möttes av friskluft och jag slog äntligen upp mina ögon igen men det skulle jag inte ha gjort. Vi möttes av ännu fler folk där ute. Tusentals fans stod och hoppade upp och ner och skrek Justins namn. Han log och vinkade åt dem men han snabbade sig ändå att få in mig i limon som stod och väntade på oss. Vi hoppade snabbt in och Justin stängde dörren efter oss. Jag pustade ut och lutade huvudet mot ryggstödet. Justin kom närmare mig och tog min hand. Jag la mitt huvud mot hans bröst och han började nynna på Favorit Girl. " I always knew you where the best, the coolest girl I know. So prettier than all the rest, the star of the shooow... "
Jag vaknade av att Justin kysste mig lätt. Han log när jag öppnade ögonen och mitt hjärta smälte, han var så otroligt vacker. Jag kysste honom snabbt tillbaka.
- Nu är vi framme sötnos
- Var är vi?
- Hemma hos mig såklart, kom , Han tog min hand som vanligt och öppnade bildörren. När vi klev ut ur limmon möttes vi av två stora grindar. Ännu en säkerhetsvakt stod vid grinden och tog oss i hand. Justin gav honom en kram, han var så gullig. De öppnade grindarna och Justin blev ivrig på att få komma iväg. Huset var fint och riktigt stort. Jag undrade hur jag skulle hitta där inne. Mitt lokalsinne var ju inte det bästa. En kvinna klev ut ur huset och sträckte ut sina armar. Justin besvarade hennes kram. Jag gissade på att det var hans mamma. När jag kom närmre visade det sig att hon var väldigt. liten, mindre än mig faktiskt. Hon hade fullt upp med Justin att hon inte änns såg mig. Hon frågade honom hur det hade gått för honom och om han hade uppträtt mycket eller om han saknat henne. Justin bara skrattade till svars.
- Mamma, det här är min flickvän Sara
Justin tog min hand och log mot mig. Pattie, som det visade sig att Justin's mamma hette, hälsade vänligt på mig och bad oss att komma in och äta.
Efter middagen visade Justin sitt rum för mig. Det var lagom stort med mörka tapeter. Jag gick runt och kikade på hans rum. Jag stannade vid ett litet fotografi och tog försiktigt upp det. Det föreställde Justin när han var liten. Han hade en ishockey "dräckt" på sig och höll hjälmen under armen. Han log stort och det var så gulligt att jag log stort.
- Vad har du där?
Justin kom fram till mig och jag visade honom fotot. Han log och skrattade lite.
- Ja, de är minnen det...
- Vad söt du var
- Är jag inte söt nu då?
Han såg ut som en ledsen hundvalp när han tittade på mig. Jag började skratta åt honom, ibland var han bara för gullig.
- Nej, du är för sexig nu, sa jag med ett flin på läpparna och gick närmar honom. Han hade hela tiden blicken på mig. Jag kysste honom kärleksfullt och han kysste mig tillbaka. Jag drog fingrarna genom hans hår och han smekte mig över hela kroppen. Vi började sakta röra oss mot sängen. Jag blev allt mer och mer upphetsad och började smeka honom innanför tröjan. Han andetag blev tyngre och hans kyssar allt mer passionerade. Plötsligt öppnades Justins dörr. Vi hade varit så upptagna av varandra att vi inte hade märkt att någon kommit upp för trappan. I dörröppningen stod nu fyra personer i vår egen ålder och stirrade på oss...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vilka tror ni det är ;)
Vet att kapitlet blev kort, men jag är trött och vill sova ;P Ni får mer imorgon ;)
Kommentera :D
You him and me - episode 7
- Godnatt Justin, sa jag och log
- Godnatt älskling
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
När jag vaknade låg jag omfamnad av Justin. Han låg tätt intill mig och höll om mig. Jag blundade en stund till och njöt av att ha honom nära. Att höra hans hjärtslag slå sakta. Det gjorde mig lugn. Jag vände mig försiktigt om och såg på honom. Han var supersöt där han låg, med rufsigt hår och munnen halvöppen. Jag la mig återigen i hans armar. Han höll mig hårdare och sa något obegripligt i sömnen och jag fnissade tyst åt honom. Jag hade kunnat ligga där i resten av mitt liv. Skyddad i hans armar. Just då kändes det som om inget någonsin kunde komma åt att skada mig. Så trygg var jag. Han vaknade sakta till liv och jag vände mig om. Han såg ut som en trött liten unge där han låg, nyvaken. Jag log. Han log.
- Godmorgon
-Hej, sa jag och kysste honom. Han satte sig upp i sängen och sträckte på sig. Jag drog bort täcket och plockade upp mina mjukisbyxor ifrån golvet. Jag tog dem på mig, sedan vände jag mig om och såg på Justin. Precis som jag trodde så satt han och tittade på mig. Jag kollade på honom. Hela honom, och så gick jag fram till honom och såg honom djupt i ögonen. Vi var riktigt nära varandra nu. Justin satte sina händer vid mina sidor och smekte mig ömt. Jag blundade och kysste honom. Vi la oss ner i sängen, jag ovanpå honom, hans händer på min rumpa. Jag lekte med hans hår och kysste honom på halsen. Han stönade lågt och jag kysste honom längre ner på bröstet. Hans händer förflyttade sig upp längs med min kropp och jag rös. Hans nådde upp till mina bröst och jag kände hur den började resa sig där nere. Jag klev snabbt av honom och såg lite generat ner i golvet. Han var nog den som var mest generad ändå. Han låg kvar en stund på sängen innan han klev ur den. Han harklade sig och såg försiktigt på mig. Sedan började han byta om till ett par grå jeans en vit t-shirt och en röd munktröja. Jag satt bara tyst och såg ner i golvet. Vad fan höll jag på med...
Justin log och kysste mig nätt på munnen.
- Gå du och byt om så fixar jag lite frukost.
Han sa ingenting om vad som just hade hänt, vilket var skönt faktiskt. Jag tog upp ett par jeans, ett vitt linne och en tunn huvtröja med blixtlås ifrån väskan. En vibration fick mitt blod att frysa till is. Jag öppnade det lilla facket där min mobil låg. Den låg där och hånskrattade åt mig. Jag tog sakta upp mobilen och tog ett djupt andetag innan jag tittade på den. Ytterligare 25 sms ifrån Jonte. En massa oroliga,förlåt och jag älskar dig sms. Jag hade inte styrka nog att kolla igenom dem alla, men jag såg igenom några. Tydligen så hade han letat efter mig hela natten. Det knöt sig i magen. Hade han verkligen varit ute hela natten och letat, för min skull. En tår rann hånfullt längs med min kind. Jag strök ilsket bort den. Jag svarade honom. " Det är lugnt, var inte orolig. Jag är hos en gammal kompis bara. Kommer tillbaka när jag har lugnat ner mig lite. Älskar dig - Sara" Jag läste smsett om och om igen. Sedan klickade jag på skicka. Så la jag ner mobilen, tog mina saker och gick mot toaletten. Jag bytte om och satte upp mitt hår i en hästsvans och så såg jag mig i spegelen. Jag förstod inte vad Justin såg hos mig. Jag var ju precis som alla andra tjejer. Ingen speciell.
När jag kom ut i köket satt Justin där och hällde upp juice i ett glas. När han såg mig fastnade hans blick på mig och han hällde upp alldeles för mycket i glaset. Det rann över och jag ropade på honom och pekade på glaset. Äntligen kom Justin tillbaka till verkligheten och vinklade upp juice paketet igen. Han svor medans han torkade upp vad han hade spillt.
- Du missade lite där, sa jag och skrattade retsamt mot honom.
- Det är ditt fel, sa han
- Va! Hur kunde det där vara mitt fel! Jag såg oförstående på honom.
- Ja hade du inte vart så snygg hade min blick inte hakat upp sig på dig och då skulle det här aldrig hänt.
Mina kinder hettade.
- Äsch! din klantskalle, sa jag och skvätte vatten på honom med trasan som jag hade i handen. Oturligt nog fick han vattnet rakt i ansiktet. Jag vek mig av skratt.
- Haha! Mitt i prick. Justin torkade ansiktet med tröjarmen.
- Nä nu du! Han slängde ifrån sig sin trasa och så sprang han fram och började kittla mig.
- JUSTIN NEJ! skrek jag samtidigt som jag asgarvade. Han fortsatte kittla mig och jag gjorde allt för att komma ur hans grepp men utan resultat. Jag böjde mig fram och kysste honom. Då slutade han äntligen kittla mig. Istället smekte han mig på ryggen. När det hettade till puttade jag bort honom och hånlog.
- Nej nu får vi städa upp här, sa jag
Han såg oförstående på mig.
Vi skurade bordet och skvätte vatten på varandra då och då. Plötsligt kom en av livvakterna in och såg allvarligt, först på Justin och sedan på mig. Jag såg att han undrade vad vi höll på med, men han sa inget. Inget om det i alla fall.
- Justin, vi måste åka nu.
- Redan?! sa han oförstående.
- Ja, papparazies har hittat till hotellet.
Justin såg ner i marken och jag såg hur ilskan steg inom honom. Jag tog tröstande hans hand och livvkten kollade konstigt på mig.
- Är du fortfarande här? sa han och tittade på mig från topp till tå.
- Hur länge hade du tänkt stanna då?
Jag såg ner i marken.
- Öhhm.. Jo..
- Hon är min flickvän och hon stannar så länge hon vill, svarade Justin honom.
- Okej då förstår jag, sa vakten och log mot Justin men fortfarande gav han mig obehagliga blickar som om han ville att jag bara skulle sjunka genom jorden. Det snurrade runt i mitt huvud av tankar. Hade Justin just kallat mig hans flickvän? Eller jag kanske hade hört fel? Fast vi var ihop eller? Men kan man ha två pojkvänner samtidigt? Kan man älska två personer samtidigt? Allt jag visste var att jag var i trubbel väldigt mycket trubbel!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P
- Godnatt älskling
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
När jag vaknade låg jag omfamnad av Justin. Han låg tätt intill mig och höll om mig. Jag blundade en stund till och njöt av att ha honom nära. Att höra hans hjärtslag slå sakta. Det gjorde mig lugn. Jag vände mig försiktigt om och såg på honom. Han var supersöt där han låg, med rufsigt hår och munnen halvöppen. Jag la mig återigen i hans armar. Han höll mig hårdare och sa något obegripligt i sömnen och jag fnissade tyst åt honom. Jag hade kunnat ligga där i resten av mitt liv. Skyddad i hans armar. Just då kändes det som om inget någonsin kunde komma åt att skada mig. Så trygg var jag. Han vaknade sakta till liv och jag vände mig om. Han såg ut som en trött liten unge där han låg, nyvaken. Jag log. Han log.
- Godmorgon
-Hej, sa jag och kysste honom. Han satte sig upp i sängen och sträckte på sig. Jag drog bort täcket och plockade upp mina mjukisbyxor ifrån golvet. Jag tog dem på mig, sedan vände jag mig om och såg på Justin. Precis som jag trodde så satt han och tittade på mig. Jag kollade på honom. Hela honom, och så gick jag fram till honom och såg honom djupt i ögonen. Vi var riktigt nära varandra nu. Justin satte sina händer vid mina sidor och smekte mig ömt. Jag blundade och kysste honom. Vi la oss ner i sängen, jag ovanpå honom, hans händer på min rumpa. Jag lekte med hans hår och kysste honom på halsen. Han stönade lågt och jag kysste honom längre ner på bröstet. Hans händer förflyttade sig upp längs med min kropp och jag rös. Hans nådde upp till mina bröst och jag kände hur den började resa sig där nere. Jag klev snabbt av honom och såg lite generat ner i golvet. Han var nog den som var mest generad ändå. Han låg kvar en stund på sängen innan han klev ur den. Han harklade sig och såg försiktigt på mig. Sedan började han byta om till ett par grå jeans en vit t-shirt och en röd munktröja. Jag satt bara tyst och såg ner i golvet. Vad fan höll jag på med...
Justin log och kysste mig nätt på munnen.
- Gå du och byt om så fixar jag lite frukost.
Han sa ingenting om vad som just hade hänt, vilket var skönt faktiskt. Jag tog upp ett par jeans, ett vitt linne och en tunn huvtröja med blixtlås ifrån väskan. En vibration fick mitt blod att frysa till is. Jag öppnade det lilla facket där min mobil låg. Den låg där och hånskrattade åt mig. Jag tog sakta upp mobilen och tog ett djupt andetag innan jag tittade på den. Ytterligare 25 sms ifrån Jonte. En massa oroliga,förlåt och jag älskar dig sms. Jag hade inte styrka nog att kolla igenom dem alla, men jag såg igenom några. Tydligen så hade han letat efter mig hela natten. Det knöt sig i magen. Hade han verkligen varit ute hela natten och letat, för min skull. En tår rann hånfullt längs med min kind. Jag strök ilsket bort den. Jag svarade honom. " Det är lugnt, var inte orolig. Jag är hos en gammal kompis bara. Kommer tillbaka när jag har lugnat ner mig lite. Älskar dig - Sara" Jag läste smsett om och om igen. Sedan klickade jag på skicka. Så la jag ner mobilen, tog mina saker och gick mot toaletten. Jag bytte om och satte upp mitt hår i en hästsvans och så såg jag mig i spegelen. Jag förstod inte vad Justin såg hos mig. Jag var ju precis som alla andra tjejer. Ingen speciell.
När jag kom ut i köket satt Justin där och hällde upp juice i ett glas. När han såg mig fastnade hans blick på mig och han hällde upp alldeles för mycket i glaset. Det rann över och jag ropade på honom och pekade på glaset. Äntligen kom Justin tillbaka till verkligheten och vinklade upp juice paketet igen. Han svor medans han torkade upp vad han hade spillt.
- Du missade lite där, sa jag och skrattade retsamt mot honom.
- Det är ditt fel, sa han
- Va! Hur kunde det där vara mitt fel! Jag såg oförstående på honom.
- Ja hade du inte vart så snygg hade min blick inte hakat upp sig på dig och då skulle det här aldrig hänt.
Mina kinder hettade.
- Äsch! din klantskalle, sa jag och skvätte vatten på honom med trasan som jag hade i handen. Oturligt nog fick han vattnet rakt i ansiktet. Jag vek mig av skratt.
- Haha! Mitt i prick. Justin torkade ansiktet med tröjarmen.
- Nä nu du! Han slängde ifrån sig sin trasa och så sprang han fram och började kittla mig.
- JUSTIN NEJ! skrek jag samtidigt som jag asgarvade. Han fortsatte kittla mig och jag gjorde allt för att komma ur hans grepp men utan resultat. Jag böjde mig fram och kysste honom. Då slutade han äntligen kittla mig. Istället smekte han mig på ryggen. När det hettade till puttade jag bort honom och hånlog.
- Nej nu får vi städa upp här, sa jag
Han såg oförstående på mig.
Vi skurade bordet och skvätte vatten på varandra då och då. Plötsligt kom en av livvakterna in och såg allvarligt, först på Justin och sedan på mig. Jag såg att han undrade vad vi höll på med, men han sa inget. Inget om det i alla fall.
- Justin, vi måste åka nu.
- Redan?! sa han oförstående.
- Ja, papparazies har hittat till hotellet.
Justin såg ner i marken och jag såg hur ilskan steg inom honom. Jag tog tröstande hans hand och livvkten kollade konstigt på mig.
- Är du fortfarande här? sa han och tittade på mig från topp till tå.
- Hur länge hade du tänkt stanna då?
Jag såg ner i marken.
- Öhhm.. Jo..
- Hon är min flickvän och hon stannar så länge hon vill, svarade Justin honom.
- Okej då förstår jag, sa vakten och log mot Justin men fortfarande gav han mig obehagliga blickar som om han ville att jag bara skulle sjunka genom jorden. Det snurrade runt i mitt huvud av tankar. Hade Justin just kallat mig hans flickvän? Eller jag kanske hade hört fel? Fast vi var ihop eller? Men kan man ha två pojkvänner samtidigt? Kan man älska två personer samtidigt? Allt jag visste var att jag var i trubbel väldigt mycket trubbel!
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P
you him and me - episode 6
Jag log och kände hur varm jag blev i hela kroppen. Han tog min hand och såg länge på mig. Jag såg upp på honom och in i hans mörka ögon. Han kom närmare och så kysstes vi..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Allt runt omkring försvann. Det var bara jag och han. Han hade sina händer vid min midja och jag mina runt hans hals. Jag ställde mig närmare honom och drog fingrarna genom hans hår. När vi slutade såg vi bara på varandra länge innan Justin tog min hand och så bar det av igen. Jag skrattade.
- Jaha så vart ska vi nu då?
- Jag tänkte att vi kanske kunde hyra en film, han log.
Jag småfnissade och pussade honom på kinden. Då log han ännu större.
Vi såg igenom en massa olika filmer och bestämde oss för en komedi och en drama. Justin plockade en påse godis till oss båda också. Vi skulle just betala och stod framför den uttryckslöse mannen i kassan då ett klickande ljud fick Justin att hoppa till av oro. Där stod helt plötsligt mycket fler folk än tidigare i butiken och de flesta av dem bar stora svarta kameror som gång på gång blixtrade oss rakt upp i ansiktena. Jag såg oroligt på Justin som gav mig en sorglig blick.
- Förlåt.. viskade han så bara jag kunde höra vad han sa. Han drog till sig påsen med våra filmer i och sedan drog han med mig förbi alla papparazzis. Dem knuffade och trängde sig runt oss. Jag kände mig instängd och skräcken växte inom mig.
- Flytta på er! röt Justin och la en beskyddande arm runt mig. När vi äntligen kommit utanför affären började vi springa som galningar. Hand i hand. Papparazzierna stod vid affärens ingång och fotade oss där vi sprang för våra liv. Några försökte springa efter oss men gav upp. Vi slutade inte springa förens vi var framme vid hotellets ingång. Vi böjde oss och flåsade som galningar. Justin såg så arg och plågad ut att det skavde i mig någonstans långt in.
HELVETE! Han drämde näven i väggen och sparkade till den. Sedan gömde han ansiktet i händerna och suckade djupt. Jag gick fram till honom och la en tröstande hand på hans axel. Han vände sig om och såg på mig.
- Förlåt, jag är så ledsen för det där. Dem ska alltid förstöra allting!
Jag tog hans hand.
- Du det gör inget, jag lovar. Han såg på mig.
- Kom nu, sa jag och så gick vi in i hotellet igen.
Vi ställde fram två stora skålar på tv bordet. Den ena full med popcorn och den andra med godis. Justin kom bärandes på två ljus som han satte på bordet.
-Sådär! Han såg stolt ner på vårt lilla "mästerverk". Jag fnissade och gav honom en puss på kinden. Han såg på mig och log det där leendet som fick mig alldeles varm inombords.
- Jag ska bara byta till något mysigare. Jag gick bort till min väska och tog fram ett par mysbyxor och en stor tröja. Jag började gå mot toaletten. ustin satt på soffan och såg på mig.
- Du får gärna byta om här ute, det gör inte mig något. Det syntes att han försökte se allvarlig ut men istället sprack han upp i ett stort leende.
- Visst, sa jag och ryckte på axlarna. Man såg på honom att han inte trodde mig, så han blev ju ganska förvånad när jag drog ner byxorna och började byta om. Han stirrade på mig och jag började nästan ångra vad jag gjort. Jag såg på honom.
- Justin. Äntligen tittade han på mitt ansikte igen. Jag gjorde en cirkel med handen, vilket symboliserad att han skulle vända sig om. Han suckade och så vände han sig om. Han fnissade då och då, och jag försökte hålla koll på honom samtidigt som jag bytte om. Jag var nästan helt säker på att han kikade någon gång men jag sa inget. Jag slängde bort de kläder jag hade haft på mig tidigare.
- Klar! sa jag och hoppade upp i soffan. Jag satt mig nära honom och han klickade på play. Vi började med att kolla på drama filmen. En typisk drama film. Två personer blir kära och måste genomgå en massa hinder innan dem i till slut får varandra. Justin gäspade och sträckte på sig. Smidigt la han sin arm om mig och drog mig till honom. När paret i filmen kysste varandra märkte jag att Justin tittade på mig. Jag såg upp på honom. På hans underbara ögon och de kyssvänliga,mjuka läpparna. Han slickade sig runt munnen och kom allt närmare mig. Han kysste mig och jag kysste honom tillbaks. Han la en hand på mig rygg, den andra höll han på soffans ryggstöd. Jag lutade mig sakta bakåt och vi låg nu ner i soffan istället. Han kysste mig försiktigt och smekte mig nätt längs med mina höfter. Kyssen blev allt med passionerad och Justins rörelser blev hastigare och hårdare. Plötsligt kom den gamla skräcken tillbaka. Jonte poppade upp i mitt huvud. Hans hårda grepp om mig och när han drämde till mig i ansiktet. Jag kunde känna slaget igen. Jag puttade hastigt bort Justin och var helt säker på att han skulle hålla fast mig och slå mig, men han flyttade sig direkt och såg oroligt på mig. Jag såg på hans oskyldiga vackra ansikte och kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Justin var så otroligt fin. Aldrig att en kille hade behandlat mig såhär innan. Absolut inte Jonte..
- Vad är det? Gjorde jag något fel? Han såg så sorgen och generad ut att jag var tvungen att fnissa lite åt honom.
-Nejdå, det har inte med dig att göra Justin, jag har bara en dålig erfarenhet av det här. Jag vek av med blicken och såg skamset ner i marken. Justin tog ett mjukt tag om min haka och förde försiktigt upp mitt ansikte. Jag såg honom rakt i ögonen.
- Om du inte har märkt det tidigare så säger jag det nu. Jag gillar dig! Jag gillar dig mycket! Han stannade upp lite. Jag har väldigt speciela känslor för dig Sara. Nu vill jag veta hur du känner för mig.
Jag vet inte varför jag sa det. Kanske för allt det fina han precis sagt. Kanske var det för de levande ljusen eller kanske för att det var sant. Hur som helst slank det bara ur mig. jag hann inte tänka efter.
-Jag älskar dig..
Hans sårade min sprack upp till det största leende jag någonsin sett. Han såg så lycklig ut att jag skrattade åt honom. Han kysste mig snabbt sedan kramade han mig hårt.
- Jag älskar dig med, viskade han.
Filmen var inte slut ännu men ingen av oss orkade se klart den. Så vi stoppade den och så tog Justin min hand och ledde in mig i hans sovrum. Jag kröp ner i sängen. Den var mycket bekvämare än soffan. Jag gäspade stort och kände hur trött jag verkligen var. Justin kröp in intill mig och kysste mig på halsen. Jag rös, snurrade runt och såg på honom. Han hade bara shorts på sig och jag kunde inte hjälpa att min blick hela tiden ramlade tillbaka på hans sjukt snygga mage. Jag kände att jag var kanske lite väl varm så jag drog av mig mjukisbyxorna. Justin såg på mig med stora ögon.
- Godnatt Justin, sa jag och log
- Godnatt älskling
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack för alla fina kommentarer :) Ska försöka lägga in lite fler kapitel oftare ;)
Kommentera;P
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Allt runt omkring försvann. Det var bara jag och han. Han hade sina händer vid min midja och jag mina runt hans hals. Jag ställde mig närmare honom och drog fingrarna genom hans hår. När vi slutade såg vi bara på varandra länge innan Justin tog min hand och så bar det av igen. Jag skrattade.
- Jaha så vart ska vi nu då?
- Jag tänkte att vi kanske kunde hyra en film, han log.
Jag småfnissade och pussade honom på kinden. Då log han ännu större.
Vi såg igenom en massa olika filmer och bestämde oss för en komedi och en drama. Justin plockade en påse godis till oss båda också. Vi skulle just betala och stod framför den uttryckslöse mannen i kassan då ett klickande ljud fick Justin att hoppa till av oro. Där stod helt plötsligt mycket fler folk än tidigare i butiken och de flesta av dem bar stora svarta kameror som gång på gång blixtrade oss rakt upp i ansiktena. Jag såg oroligt på Justin som gav mig en sorglig blick.
- Förlåt.. viskade han så bara jag kunde höra vad han sa. Han drog till sig påsen med våra filmer i och sedan drog han med mig förbi alla papparazzis. Dem knuffade och trängde sig runt oss. Jag kände mig instängd och skräcken växte inom mig.
- Flytta på er! röt Justin och la en beskyddande arm runt mig. När vi äntligen kommit utanför affären började vi springa som galningar. Hand i hand. Papparazzierna stod vid affärens ingång och fotade oss där vi sprang för våra liv. Några försökte springa efter oss men gav upp. Vi slutade inte springa förens vi var framme vid hotellets ingång. Vi böjde oss och flåsade som galningar. Justin såg så arg och plågad ut att det skavde i mig någonstans långt in.
HELVETE! Han drämde näven i väggen och sparkade till den. Sedan gömde han ansiktet i händerna och suckade djupt. Jag gick fram till honom och la en tröstande hand på hans axel. Han vände sig om och såg på mig.
- Förlåt, jag är så ledsen för det där. Dem ska alltid förstöra allting!
Jag tog hans hand.
- Du det gör inget, jag lovar. Han såg på mig.
- Kom nu, sa jag och så gick vi in i hotellet igen.
Vi ställde fram två stora skålar på tv bordet. Den ena full med popcorn och den andra med godis. Justin kom bärandes på två ljus som han satte på bordet.
-Sådär! Han såg stolt ner på vårt lilla "mästerverk". Jag fnissade och gav honom en puss på kinden. Han såg på mig och log det där leendet som fick mig alldeles varm inombords.
- Jag ska bara byta till något mysigare. Jag gick bort till min väska och tog fram ett par mysbyxor och en stor tröja. Jag började gå mot toaletten. ustin satt på soffan och såg på mig.
- Du får gärna byta om här ute, det gör inte mig något. Det syntes att han försökte se allvarlig ut men istället sprack han upp i ett stort leende.
- Visst, sa jag och ryckte på axlarna. Man såg på honom att han inte trodde mig, så han blev ju ganska förvånad när jag drog ner byxorna och började byta om. Han stirrade på mig och jag började nästan ångra vad jag gjort. Jag såg på honom.
- Justin. Äntligen tittade han på mitt ansikte igen. Jag gjorde en cirkel med handen, vilket symboliserad att han skulle vända sig om. Han suckade och så vände han sig om. Han fnissade då och då, och jag försökte hålla koll på honom samtidigt som jag bytte om. Jag var nästan helt säker på att han kikade någon gång men jag sa inget. Jag slängde bort de kläder jag hade haft på mig tidigare.
- Klar! sa jag och hoppade upp i soffan. Jag satt mig nära honom och han klickade på play. Vi började med att kolla på drama filmen. En typisk drama film. Två personer blir kära och måste genomgå en massa hinder innan dem i till slut får varandra. Justin gäspade och sträckte på sig. Smidigt la han sin arm om mig och drog mig till honom. När paret i filmen kysste varandra märkte jag att Justin tittade på mig. Jag såg upp på honom. På hans underbara ögon och de kyssvänliga,mjuka läpparna. Han slickade sig runt munnen och kom allt närmare mig. Han kysste mig och jag kysste honom tillbaks. Han la en hand på mig rygg, den andra höll han på soffans ryggstöd. Jag lutade mig sakta bakåt och vi låg nu ner i soffan istället. Han kysste mig försiktigt och smekte mig nätt längs med mina höfter. Kyssen blev allt med passionerad och Justins rörelser blev hastigare och hårdare. Plötsligt kom den gamla skräcken tillbaka. Jonte poppade upp i mitt huvud. Hans hårda grepp om mig och när han drämde till mig i ansiktet. Jag kunde känna slaget igen. Jag puttade hastigt bort Justin och var helt säker på att han skulle hålla fast mig och slå mig, men han flyttade sig direkt och såg oroligt på mig. Jag såg på hans oskyldiga vackra ansikte och kände hur tårarna brände bakom ögonlocken. Justin var så otroligt fin. Aldrig att en kille hade behandlat mig såhär innan. Absolut inte Jonte..
- Vad är det? Gjorde jag något fel? Han såg så sorgen och generad ut att jag var tvungen att fnissa lite åt honom.
-Nejdå, det har inte med dig att göra Justin, jag har bara en dålig erfarenhet av det här. Jag vek av med blicken och såg skamset ner i marken. Justin tog ett mjukt tag om min haka och förde försiktigt upp mitt ansikte. Jag såg honom rakt i ögonen.
- Om du inte har märkt det tidigare så säger jag det nu. Jag gillar dig! Jag gillar dig mycket! Han stannade upp lite. Jag har väldigt speciela känslor för dig Sara. Nu vill jag veta hur du känner för mig.
Jag vet inte varför jag sa det. Kanske för allt det fina han precis sagt. Kanske var det för de levande ljusen eller kanske för att det var sant. Hur som helst slank det bara ur mig. jag hann inte tänka efter.
-Jag älskar dig..
Hans sårade min sprack upp till det största leende jag någonsin sett. Han såg så lycklig ut att jag skrattade åt honom. Han kysste mig snabbt sedan kramade han mig hårt.
- Jag älskar dig med, viskade han.
Filmen var inte slut ännu men ingen av oss orkade se klart den. Så vi stoppade den och så tog Justin min hand och ledde in mig i hans sovrum. Jag kröp ner i sängen. Den var mycket bekvämare än soffan. Jag gäspade stort och kände hur trött jag verkligen var. Justin kröp in intill mig och kysste mig på halsen. Jag rös, snurrade runt och såg på honom. Han hade bara shorts på sig och jag kunde inte hjälpa att min blick hela tiden ramlade tillbaka på hans sjukt snygga mage. Jag kände att jag var kanske lite väl varm så jag drog av mig mjukisbyxorna. Justin såg på mig med stora ögon.
- Godnatt Justin, sa jag och log
- Godnatt älskling
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack för alla fina kommentarer :) Ska försöka lägga in lite fler kapitel oftare ;)
Kommentera;P
you him and me - episode 5
Jag blev så lättad att jag sjönk ner i soffan och la mitt huvud i Justins knä. Han strök mig försiktigt över håret och började nynna på en sång. Jag slappnade av mer och mer och sedan föll jag sakta in i drömmarnas värld..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade av att någon skakade mig försiktigt och när jag öppnade ögonen så stod han där och såg på mig
- Waiky Waiky!
Jag gav ifrån mig ett trött hummande och satte mig upp i soffan.
- Jag är vaken
Vi sa inte så mycket utan såg bara på varandra en lång stund.
- Skynda dig nu och gör dig i ordning, sa han.
- Jag har en överraskning till dig. Han log och sedan försvann han i rummet intill.
Jag reste mig ifrån soffan och gick fram till min väska. Jag skulle precis öppna den när jag såg min mobil ligga på golvet en bit därifrån. Jag måste ha slängt den när jag bröt ihop igår kväll. Jag blängde surt på den men sedan tog jag upp den. Jag orkade inte med att se om jag hade fått några sms så jag la bara ner den i facket igen och så suckade jag.
Jag tog fram ett par jeans, en snygg top och min necessär, sedan letade jag runt i hotellrummet tills jag hittade första toalett. Jag gick in och bytte snabbt om. Jag såg mig sedan i speglen och iakttog det bekanda ansiktet som stirrade tillbaka på mig. Jag borstade mitt hår och sminkade mig.
Jag la ner mina saker i väskan igen och letade reda på Justin. Jag öppnade en dörr på glänt och där stod han med bar överkropp och jeans. Jag kom på mig själv med att stirra på hans vältränade mage. Han drog på sig en t-shirt och sedan fick han syn på mig.
- Oj förlåt!
Jag rodnade och var på väg att stänga dörren.
- Nej det gör inget, sa han.
- Kom in
Jag gick försiktigt in i rummet och satte mig ner på sängen som stod där. Den var obäddad och jag gissade på att det var där han hade sovit.
Han gick fram till mig och tog min hand.
- Kom, sa han.
Jag reste mig upp och vi gick hand i hand ut genom hotellrummet och ut i den långa korridoren. Vi gick förbi hissarna och jag sneglade på Justin.
- Jag har fobi för trånga utrymmen, sa han ursäktande. Vi tog trapporna ner till lobbyn och så lämnade vi hotellet.
- Vart är vi på väg Justin? Jag fnissade och såg frågande på honom.
- Det får du väl se när vi kommer dit. Han log retsamt och hemlighetsfullt.
Vi gick längs med gatan och till slut stannade Justin.
- Då vart vi framme!
Vi stod utanför en riktigt lyxig resturang och jag blev lite orolig faktiskt.
- Inte en chans att jag har råd med det där Justin.
- Men kom jag bjuder. Han drog i mig men jag följde inte med.
- Nej Justin jag kan inte låta dig göra det. Jag gav honom en lång blick men han vinkade bara bort mig.
- Äsch, kom nu. Det är okej! Jag lovar.
Jag följde lite motvilligt med honom in på resturangen. Vi satte oss ned vid ett bord för två och det kom genast en kypare till oss och frågade vad vi ville ha. Jag såg oförstående ner på menyn. Resturanger skulle alltid döpa sina maträtter till det mest avancerade genom tiderna. Jag beställde spaghetti bolognese eftersom det var det ända jag var säker på vad det var för något. Justin log mot mig.
- Jag tar samma som henne sa han.
Det kändes väldigt lustigt att sitta på en lyxig resturang och äta spaghetti bolognese till frukost (xD). Jag märkte att Justin tittade på mig så jag såg på honom och våra blickar möttes. Han var faktiskt riktigt vacker. Nästan vackrare än Jonte...
- Så berätta lite mer om dig själv då, sa han medans han tuggade i sig sin spaghetti.
- Jag är minimalt klaustrofobisk, lila är min favoritfärg, jag älskar djur och natur fast jag är livrädd för daggmaskar. Jag älskar att stå på scen, men hatar att sjunga inför andra. Jag hatar när folk tycker att jag är hopplös och jag hatar att bråka. Också har jag pojkvän.
Det där sista sa jag aldrig men jag tänkte det.
- Du då?
- Jag älskar djur och min favoritfärg är blå. Jag hatar papparazzis och folk som rycker ner andra. Jag älskar att uppträda och att spela ishockey.
Vi fortsatte att prata med varandra under tiden som vi åt och då gick det upp för mig. Jag var på dejt med Justin Bieber. Det som alla tjejer drömmer om, sitter jag här och upplever och jag hade inte ens bett om det. Aldrig att jag hade fantiserat om Justin som de flesta tjejerna i min klass. Jag lyssnade såklart på hans låtar och så men jag var ingen kändisfreak. Jag var inte den som visste allt om alla kändisar eller den som stod och dräglade över dem. Det var musiken jag var ute efter, inget annat. Men Justin var så vacker! Jag kunde nu förstå tjejerna i min klass när dem på rasterna satt och suckade över någon poster med honom på. Han var underbar.
- Vad tittar du på? Justin log.
Jag vaknade upp ur mina tankar.
- ehum.. nej jag tänkte bara.
- På vad? Han gav sig verkligen inte.
- Nej men inget speciellt. Han tittade misstänksamt på mig och jag kände hur kinderna hettade till.
- Kom, jag har en sak till att visa dig.
Jag skrattade, hans överaskningar verkade aldrig ta slut. Justin betalade för maten och sedan reste vi oss upp. Han tog min hand och ledde mig som vanligt. Vi gick en ganska lång promenad längs med den vackra staden. Vi stannade utanför en gokart bana och Justin log lurigt.
- Vill du åka? Han gjorde sin hairflipp som jag hade hört tjejerna i klassen sucka om och ärligt, jag kände hur svag jag blev i benen.
- Visst, sa jag och log stort.
- Kom
Vi gick in genom en dörr och där inne mötte vi en rätt så ung man. Han log när han såg oss komma in.
- Är ni sugna på lite gokart? Han log mot oss.
- Om vi är? sa Justin och skrattade.
Mannen hjälpte oss att prova ut hjälmar och sedan gick vi ut på banan. Justin hade kört många gånger innan men det var första gången för mig, så mannen fick visa mig hur jag skulle göra. Han räknade ner från tre och sedan körde Justin iväg med gasen i botten. Jag försökte hänga efter men fö mig gick det betydligt saktare och Justin skrattade högt när han efter ett varv kom jämnsides med mig. Han saktade in i min fart och sträckte ut sin hand och petade mig retfullt på axeln. Jag skrattade men sen gav jag honom en utmanande blick. Nu hade jag fått bättre kontroll på min gokart så jag satte gasen i botten och körde ifrån honom. Vi tävlade nu och det gick bara fortare och fortare. Vi skrattade och hade riktigt roligt. Mannen vinkade in oss och vår körtid var slut.
Jag tog av mig hjälmen och gav den till mannen. Justin log mot mig.
- Sexig hjälmfrilla, sa han och skrattade. Jag puttade till honom lätt och skrattade jag med.
- Du var ju riktigt bra på slutet! Jag fick verkligen kämpa för att hänga med.
Jag log och kände hur varm jag blev i hela kroppen. Han tog min hand och såg länge på mig. Jag såg upp på honom och in i hans mörka ögon. Han kom närmare och så kysstes vi..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag vaknade av att någon skakade mig försiktigt och när jag öppnade ögonen så stod han där och såg på mig
- Waiky Waiky!
Jag gav ifrån mig ett trött hummande och satte mig upp i soffan.
- Jag är vaken
Vi sa inte så mycket utan såg bara på varandra en lång stund.
- Skynda dig nu och gör dig i ordning, sa han.
- Jag har en överraskning till dig. Han log och sedan försvann han i rummet intill.
Jag reste mig ifrån soffan och gick fram till min väska. Jag skulle precis öppna den när jag såg min mobil ligga på golvet en bit därifrån. Jag måste ha slängt den när jag bröt ihop igår kväll. Jag blängde surt på den men sedan tog jag upp den. Jag orkade inte med att se om jag hade fått några sms så jag la bara ner den i facket igen och så suckade jag.
Jag tog fram ett par jeans, en snygg top och min necessär, sedan letade jag runt i hotellrummet tills jag hittade första toalett. Jag gick in och bytte snabbt om. Jag såg mig sedan i speglen och iakttog det bekanda ansiktet som stirrade tillbaka på mig. Jag borstade mitt hår och sminkade mig.
Jag la ner mina saker i väskan igen och letade reda på Justin. Jag öppnade en dörr på glänt och där stod han med bar överkropp och jeans. Jag kom på mig själv med att stirra på hans vältränade mage. Han drog på sig en t-shirt och sedan fick han syn på mig.
- Oj förlåt!
Jag rodnade och var på väg att stänga dörren.
- Nej det gör inget, sa han.
- Kom in
Jag gick försiktigt in i rummet och satte mig ner på sängen som stod där. Den var obäddad och jag gissade på att det var där han hade sovit.
Han gick fram till mig och tog min hand.
- Kom, sa han.
Jag reste mig upp och vi gick hand i hand ut genom hotellrummet och ut i den långa korridoren. Vi gick förbi hissarna och jag sneglade på Justin.
- Jag har fobi för trånga utrymmen, sa han ursäktande. Vi tog trapporna ner till lobbyn och så lämnade vi hotellet.
- Vart är vi på väg Justin? Jag fnissade och såg frågande på honom.
- Det får du väl se när vi kommer dit. Han log retsamt och hemlighetsfullt.
Vi gick längs med gatan och till slut stannade Justin.
- Då vart vi framme!
Vi stod utanför en riktigt lyxig resturang och jag blev lite orolig faktiskt.
- Inte en chans att jag har råd med det där Justin.
- Men kom jag bjuder. Han drog i mig men jag följde inte med.
- Nej Justin jag kan inte låta dig göra det. Jag gav honom en lång blick men han vinkade bara bort mig.
- Äsch, kom nu. Det är okej! Jag lovar.
Jag följde lite motvilligt med honom in på resturangen. Vi satte oss ned vid ett bord för två och det kom genast en kypare till oss och frågade vad vi ville ha. Jag såg oförstående ner på menyn. Resturanger skulle alltid döpa sina maträtter till det mest avancerade genom tiderna. Jag beställde spaghetti bolognese eftersom det var det ända jag var säker på vad det var för något. Justin log mot mig.
- Jag tar samma som henne sa han.
Det kändes väldigt lustigt att sitta på en lyxig resturang och äta spaghetti bolognese till frukost (xD). Jag märkte att Justin tittade på mig så jag såg på honom och våra blickar möttes. Han var faktiskt riktigt vacker. Nästan vackrare än Jonte...
- Så berätta lite mer om dig själv då, sa han medans han tuggade i sig sin spaghetti.
- Jag är minimalt klaustrofobisk, lila är min favoritfärg, jag älskar djur och natur fast jag är livrädd för daggmaskar. Jag älskar att stå på scen, men hatar att sjunga inför andra. Jag hatar när folk tycker att jag är hopplös och jag hatar att bråka. Också har jag pojkvän.
Det där sista sa jag aldrig men jag tänkte det.
- Du då?
- Jag älskar djur och min favoritfärg är blå. Jag hatar papparazzis och folk som rycker ner andra. Jag älskar att uppträda och att spela ishockey.
Vi fortsatte att prata med varandra under tiden som vi åt och då gick det upp för mig. Jag var på dejt med Justin Bieber. Det som alla tjejer drömmer om, sitter jag här och upplever och jag hade inte ens bett om det. Aldrig att jag hade fantiserat om Justin som de flesta tjejerna i min klass. Jag lyssnade såklart på hans låtar och så men jag var ingen kändisfreak. Jag var inte den som visste allt om alla kändisar eller den som stod och dräglade över dem. Det var musiken jag var ute efter, inget annat. Men Justin var så vacker! Jag kunde nu förstå tjejerna i min klass när dem på rasterna satt och suckade över någon poster med honom på. Han var underbar.
- Vad tittar du på? Justin log.
Jag vaknade upp ur mina tankar.
- ehum.. nej jag tänkte bara.
- På vad? Han gav sig verkligen inte.
- Nej men inget speciellt. Han tittade misstänksamt på mig och jag kände hur kinderna hettade till.
- Kom, jag har en sak till att visa dig.
Jag skrattade, hans överaskningar verkade aldrig ta slut. Justin betalade för maten och sedan reste vi oss upp. Han tog min hand och ledde mig som vanligt. Vi gick en ganska lång promenad längs med den vackra staden. Vi stannade utanför en gokart bana och Justin log lurigt.
- Vill du åka? Han gjorde sin hairflipp som jag hade hört tjejerna i klassen sucka om och ärligt, jag kände hur svag jag blev i benen.
- Visst, sa jag och log stort.
- Kom
Vi gick in genom en dörr och där inne mötte vi en rätt så ung man. Han log när han såg oss komma in.
- Är ni sugna på lite gokart? Han log mot oss.
- Om vi är? sa Justin och skrattade.
Mannen hjälpte oss att prova ut hjälmar och sedan gick vi ut på banan. Justin hade kört många gånger innan men det var första gången för mig, så mannen fick visa mig hur jag skulle göra. Han räknade ner från tre och sedan körde Justin iväg med gasen i botten. Jag försökte hänga efter men fö mig gick det betydligt saktare och Justin skrattade högt när han efter ett varv kom jämnsides med mig. Han saktade in i min fart och sträckte ut sin hand och petade mig retfullt på axeln. Jag skrattade men sen gav jag honom en utmanande blick. Nu hade jag fått bättre kontroll på min gokart så jag satte gasen i botten och körde ifrån honom. Vi tävlade nu och det gick bara fortare och fortare. Vi skrattade och hade riktigt roligt. Mannen vinkade in oss och vår körtid var slut.
Jag tog av mig hjälmen och gav den till mannen. Justin log mot mig.
- Sexig hjälmfrilla, sa han och skrattade. Jag puttade till honom lätt och skrattade jag med.
- Du var ju riktigt bra på slutet! Jag fick verkligen kämpa för att hänga med.
Jag log och kände hur varm jag blev i hela kroppen. Han tog min hand och såg länge på mig. Jag såg upp på honom och in i hans mörka ögon. Han kom närmare och så kysstes vi..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P
you him and me - episode 4
Jag stod helt stilla och kyssen var över lika snabbt som den hade börjat. Jag öppnade ögonen och där stod han med ett nöjt flin i ansiktet och innan jag själv visste vad jag höll på med sträckte jag på mig och kysste honom tillbaka...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad höll jag på med egentligen? Jonte då? Justin närmade sig mig igen men den här gången knuffade jag undan honom och stirrade stelt ner i marken. Han såg oroligt på mig.
- Förlåt
Jag såg upp på honom och det syntes att han var generad. Jag vände bort blicken och ryckte på axlarna, sedan gick jag förbi honom in i hotellrummet igen.
Jag drog upp dragkedjan till ett litet fack på min resväska och plockade upp min mobil. Jag hade 10 missade samtal och 23 olästa sms. Jag suckade och gick igenom alltihop. Allt var såklart ifrån Jonte och på smsen stod det ungefär "Förlåt mig, jag älskar dig" och "Var är du? Jag är så orolig kom tillbax!" Jag raderade dem allihop och kände hur tårarna började rinna längs mina kinder. Jag strök ilsket bort dem men till ingen nytta, för det kom hela tiden bara fler och fler. Jag hade inte märkt när han kom in så jag ryckte till lite smått när Justin la sin hand på min axel.
- Hey.. hur är det med dig egentligen?
Då kunde jag inte hjälpa mig själv längre. Jag började störtböla och Justin kramade om mig. Han strök sin hand längs med min rygg vilket gjorde mig lugn. Vi stod så ett bra tag tills jag nästan slutat gråta. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag ville absolut inte tillbaka till Jonte. Inte än.. Men att be om att få stanna med Justin, det var ju helt omöjligt. Jag kände honom knappt, hade bara umgåtts med honom en enda dag.
Justin tog mina händer.
- Kom, sa han och ledde bort mig till soffan som jag tidigare hade suttit på. Vi satte oss ner. Justin höll i mina händer och såg länge på mig innan han sa något.
- Jag vet att du inte känner mig så bra alls, men du vet, du kan alltid prata med mig om du behöver.
Jag såg på honom. Hur kunde han va så fin mot mig? Vad hade jag någonsin gjort honom?
- Varför är du så snäll mot mig Justin? Jag såg honom i ögonen. Han bet sig i läppen och tänkte efter. Sedan kollade han på mig länge innan han svarade.
- Du är annorlunda
- Vadå annorlunda? Vad är så speciellt med mig?
- Tja, t.ex när jag berättade vem jag var för dig. Du brydde dig knappt, som om jag var vem som helst.
Jag såg på honom.
- Men Justin, du är som vem som helst.
Jag ångrade mig i samma sekund som jag sa det. För han var inte som vem som helst. Han var så mycket mer. Sättet han behandlade mig på var så himla speciellt och charmigt. Jag kom på mig själv med att stirra på honom, jag kollade verkligen in honom, för det var först då jag såg honom, på riktigt.
Jag vände bort blicken.
- Jo jag.. jag har liksom ingenstans att ta vägen, sa jag lågt. Min kompis, som jag e här på semester med, vi har bråkat och jag vill helst inte tillbaks dit. Vi bråkade ganska hårt..
Justin började snubbla på orden. Han harklade sig något innan han sa det igen.
- Men det gör inget du kan ha semester med mig om du vill. Han smålog och såg en aning spänd ut.
- Säkert?
- Säkert!
Jag blev så lättad att jag sjönk ner i soffan och la mitt huvud i Justins knä. Han strök mig försiktigt över håret och började nynna på en sång. Jag slappnade av mer och mer och sedan föll jag sakta in i drömmarnas värld..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad höll jag på med egentligen? Jonte då? Justin närmade sig mig igen men den här gången knuffade jag undan honom och stirrade stelt ner i marken. Han såg oroligt på mig.
- Förlåt
Jag såg upp på honom och det syntes att han var generad. Jag vände bort blicken och ryckte på axlarna, sedan gick jag förbi honom in i hotellrummet igen.
Jag drog upp dragkedjan till ett litet fack på min resväska och plockade upp min mobil. Jag hade 10 missade samtal och 23 olästa sms. Jag suckade och gick igenom alltihop. Allt var såklart ifrån Jonte och på smsen stod det ungefär "Förlåt mig, jag älskar dig" och "Var är du? Jag är så orolig kom tillbax!" Jag raderade dem allihop och kände hur tårarna började rinna längs mina kinder. Jag strök ilsket bort dem men till ingen nytta, för det kom hela tiden bara fler och fler. Jag hade inte märkt när han kom in så jag ryckte till lite smått när Justin la sin hand på min axel.
- Hey.. hur är det med dig egentligen?
Då kunde jag inte hjälpa mig själv längre. Jag började störtböla och Justin kramade om mig. Han strök sin hand längs med min rygg vilket gjorde mig lugn. Vi stod så ett bra tag tills jag nästan slutat gråta. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till. Jag ville absolut inte tillbaka till Jonte. Inte än.. Men att be om att få stanna med Justin, det var ju helt omöjligt. Jag kände honom knappt, hade bara umgåtts med honom en enda dag.
Justin tog mina händer.
- Kom, sa han och ledde bort mig till soffan som jag tidigare hade suttit på. Vi satte oss ner. Justin höll i mina händer och såg länge på mig innan han sa något.
- Jag vet att du inte känner mig så bra alls, men du vet, du kan alltid prata med mig om du behöver.
Jag såg på honom. Hur kunde han va så fin mot mig? Vad hade jag någonsin gjort honom?
- Varför är du så snäll mot mig Justin? Jag såg honom i ögonen. Han bet sig i läppen och tänkte efter. Sedan kollade han på mig länge innan han svarade.
- Du är annorlunda
- Vadå annorlunda? Vad är så speciellt med mig?
- Tja, t.ex när jag berättade vem jag var för dig. Du brydde dig knappt, som om jag var vem som helst.
Jag såg på honom.
- Men Justin, du är som vem som helst.
Jag ångrade mig i samma sekund som jag sa det. För han var inte som vem som helst. Han var så mycket mer. Sättet han behandlade mig på var så himla speciellt och charmigt. Jag kom på mig själv med att stirra på honom, jag kollade verkligen in honom, för det var först då jag såg honom, på riktigt.
Jag vände bort blicken.
- Jo jag.. jag har liksom ingenstans att ta vägen, sa jag lågt. Min kompis, som jag e här på semester med, vi har bråkat och jag vill helst inte tillbaks dit. Vi bråkade ganska hårt..
Justin började snubbla på orden. Han harklade sig något innan han sa det igen.
- Men det gör inget du kan ha semester med mig om du vill. Han smålog och såg en aning spänd ut.
- Säkert?
- Säkert!
Jag blev så lättad att jag sjönk ner i soffan och la mitt huvud i Justins knä. Han strök mig försiktigt över håret och började nynna på en sång. Jag slappnade av mer och mer och sedan föll jag sakta in i drömmarnas värld..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
you him and me - episode 3
Han gav mig en busig blick och log smått.
- Kom jag ska visa dig något, sa han och innan jag hade hunnit svara drog han lurigt iväg med mig igen..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Justin drog med mig genom det gigantiska hotellrummet fram till en stor delad glasdörr. Innan jag hann kika ut satte han sin fria hand för mina ögon.
- Blunda, sa han.
- Men jag vet inte riktigt.. , sa jag osäkert.
- Lita på mig
Jag blundade försiktigt.
- Blundar du?
- Jaa.
-Bra!
Han tog bort sin hand från mina ögon men bad mig att fortsätta blunda. Jag gjorde som han sa och jag kunde höra att han öppnade dörren. Varm luft ångade i rummet utifrån. Justin tog min andra hand med och så började han gå sakta.
- Följ mig, sa han och återigen gjorde jag somm han sa. Blunda bara en lien stund till. Han släppte mina händer och backade några steg.
- Nu kan du öppna.
Jag öppnade mina ögon och där stod han med utbredda armar och log. Bakom honom var det en helt otrolig utsikt! Något liknande hade jag aldrig sett förut. Jag gick fram till räcket och la händerna på det.
- Woaah.. sa jag faccinerat.
- Jag vet, sa Justin till svar.
Jag märkte att han kom närmare mig och så stod han precis bakom mig. Jag kunde känna hans andetag i nacken. Han la sina händer ovanpå mina och la försiktigt sitt huvud på min axel. Så stod vi och såg ut över den underbart vackra platsen.
- Sara?
- Mmm, svarade jag
- Vänd dig om, jag har en sak till att visa dig. Jag vände mig om och möttes av hans bruna, fina ögon. Hans huvud var så nära mitt att om jag hade lutat mig en centimeter närmare hade våra näsor snuddats vid.
- Blunda sa han igen och log. Han hade fortfarande sina händer på räcket. Jag suckade lite smått men gjorde som han sa.
- Stå nu helt stilla
- Okej
Jag väntade på att han skulle säga åt mig att öppna ögonen men istället kände jag hur hans fuktiga läppar snuddade vid mina. Jag stod helt stilla och kyssen var över lika snabbt som den hade börjat. Jag öppnade ögonen och där stod han med ett nöjt flin i ansiktet och innan jag själv visste vad jag höll på med sträckte jag på mig och kysste honom tillbaka...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
- Kom jag ska visa dig något, sa han och innan jag hade hunnit svara drog han lurigt iväg med mig igen..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Justin drog med mig genom det gigantiska hotellrummet fram till en stor delad glasdörr. Innan jag hann kika ut satte han sin fria hand för mina ögon.
- Blunda, sa han.
- Men jag vet inte riktigt.. , sa jag osäkert.
- Lita på mig
Jag blundade försiktigt.
- Blundar du?
- Jaa.
-Bra!
Han tog bort sin hand från mina ögon men bad mig att fortsätta blunda. Jag gjorde som han sa och jag kunde höra att han öppnade dörren. Varm luft ångade i rummet utifrån. Justin tog min andra hand med och så började han gå sakta.
- Följ mig, sa han och återigen gjorde jag somm han sa. Blunda bara en lien stund till. Han släppte mina händer och backade några steg.
- Nu kan du öppna.
Jag öppnade mina ögon och där stod han med utbredda armar och log. Bakom honom var det en helt otrolig utsikt! Något liknande hade jag aldrig sett förut. Jag gick fram till räcket och la händerna på det.
- Woaah.. sa jag faccinerat.
- Jag vet, sa Justin till svar.
Jag märkte att han kom närmare mig och så stod han precis bakom mig. Jag kunde känna hans andetag i nacken. Han la sina händer ovanpå mina och la försiktigt sitt huvud på min axel. Så stod vi och såg ut över den underbart vackra platsen.
- Sara?
- Mmm, svarade jag
- Vänd dig om, jag har en sak till att visa dig. Jag vände mig om och möttes av hans bruna, fina ögon. Hans huvud var så nära mitt att om jag hade lutat mig en centimeter närmare hade våra näsor snuddats vid.
- Blunda sa han igen och log. Han hade fortfarande sina händer på räcket. Jag suckade lite smått men gjorde som han sa.
- Stå nu helt stilla
- Okej
Jag väntade på att han skulle säga åt mig att öppna ögonen men istället kände jag hur hans fuktiga läppar snuddade vid mina. Jag stod helt stilla och kyssen var över lika snabbt som den hade börjat. Jag öppnade ögonen och där stod han med ett nöjt flin i ansiktet och innan jag själv visste vad jag höll på med sträckte jag på mig och kysste honom tillbaka...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)
you him and me - episode 2
För er som läst första inlägget innan, så har jag gjort några få ändringar, så ni vet ;)
Han mumlade något men jag kunde inte uppfatta ett endaste ord.
- Hjälp, nästan viskade jag sedan blev allt mörkt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det första jag la märke till var huvudvärken. Det dunkade hårt, precis som om någon stod och sköt en boll gång på gång i mitt bakhuvud. Jag öppnade försiktigt ögonen och först trodde jag att jag var i himmelen. Ljuset gjorde ont i mina ögon och jag fick blinka några gånger innan jag kunde se någonting. Jonte satt framför mig i en stol och sov. Jag såg inte hans ansikte riktigt för luggen dolde det. Jag tog hans hand och så började jag att gråta.
Killen, som inte alls var Jonte kollade frågande på mig. Jag kände hur röd jag blev i hela ansiktet och drog snabbt tillbaka min hand.
- Hej där, sa han och log stort.
- Hon har vaknat nu! ropade han till någon
- Okej bra, få i henne något då! Hördes som svar från rummet intill.
Jag var helt säker på att jag kände igen personen som satt framför mig men jag kunde liksom inte placera honom någonstans.
- Vart är jag? sa jag och kollade mig omkring. Det snurrade i huvudet av så många frågor.
- På ett hotell, svarade han.
- Hur kom jag hit då? svarade jag nästan lite irriterat.
- Vi körde dig hit såklart, sa killen och flinade.
- Jaha, och vem är du då? sa jag
- Seriöst!? han kollade på mig som om jag kom ifrån en annan planet.
- Hur illa mår du egentligen?Han log igen.
- Jag heter Justin, du vet Justin Bieber, han log retfullt och jag fattade att han tyckte att jag var hur trög som helst. Det var klart att jag visste vem han var, jag hade bara lite svårt att samla hop mina tankar.
- Visst ja, sa jag och gnuggade min panna.
- Vänta lite, sa han och reste sig upp. Han gick ut ur rummet och jag suckade. Det där var ju inte lite pinsamt, tänkte jag för mig själv. Jag satt i en väldigt bekväm soffa och på mig hade jag ett par svarta mjukisbyxor och en för stor huvtröja. Runt mig hade jag en varm filt och lite längre bort i rummet stod min resväska. Jag hoppade till när Justin kom in i rummet igen och han skrattade tyst för sig själv åt mig. Han bar på två muggar och jag kände hur det kurrade i magen.
- Här sa han och räckte mig den ena. Jag tog den snabbt och började dricka. Det var varm choklad och det var skitvarmt så och jag brände mig såklart. Jag gnydde till av smärta och Justin kollade konstigt på mig.
- Så vad var det som hände igår egentligen, sa han och såg undrande på mig.
Jag såg ner i min kopp och vägrade att svara. Gråten fastnade i halsen
- Okej..., sa han och slutade äntligen att stirra på mig. Han rörde om i sin kopp innan han frågade mig igen.
-Får man fråga vad du heter?
- Sara, svarade jag och drack försiktigt ur koppen.
- Så vart kommer du ifrån?
Nu kunde jag se på honom igen och våra blickar möttes. Han hade mörkbruna, väldigt fina, ögon.
- Sverige, sa jag och smålog.
- Sverige, coolt.. Där har jag inte varit ännu hur är det?
Jag kollade lite frågande på honom för o se om han skojjade med mig men han såg riktigt allvarlig ut så jag började berätta.
Tiden gick fort och vi hade riktigt trevligt faktiskt, vi pratade om allt mellan himmel och jord och jag skrattade mer och mer. Att en person man aldrig mött förut kan förändra hur man mår så snabbt var helt otroligt. Justin fick mig att glömma alla bekymmer. När jag snackade med honom var det som att jag var någon annan, jag levde ett annat liv, ett mer glädjefyllt liv.
Med ens tog Justin min hand
- Kom jag vill att du ska träffa dem andra, han log återigen och på något konstigt vis pirrade det till lite i magen när han tog min hand. Han var varm och höll min hand på ett vänligt, mjukt sätt. Jag följde med honom in i det andra rummet och där inne mötte jag två stora männ, antagligen dem jag hade sett kvällen innan. Dem vände sig om och hälsade glatt på mig och jag på dem. Justin höll fortfarande min hand och jag kände hur det hettade i kinderna av pinsamhet, men Justin verkade inte märka något. Han gav mig en busig blick och log smått.
- Kom jag ska visa dig något, sa han och innan jag hade hunnit svara drog han lurigt iväg med mig igen..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P Vad tror du händer här näst :3
Han mumlade något men jag kunde inte uppfatta ett endaste ord.
- Hjälp, nästan viskade jag sedan blev allt mörkt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det första jag la märke till var huvudvärken. Det dunkade hårt, precis som om någon stod och sköt en boll gång på gång i mitt bakhuvud. Jag öppnade försiktigt ögonen och först trodde jag att jag var i himmelen. Ljuset gjorde ont i mina ögon och jag fick blinka några gånger innan jag kunde se någonting. Jonte satt framför mig i en stol och sov. Jag såg inte hans ansikte riktigt för luggen dolde det. Jag tog hans hand och så började jag att gråta.
Killen, som inte alls var Jonte kollade frågande på mig. Jag kände hur röd jag blev i hela ansiktet och drog snabbt tillbaka min hand.
- Hej där, sa han och log stort.
- Hon har vaknat nu! ropade han till någon
- Okej bra, få i henne något då! Hördes som svar från rummet intill.
Jag var helt säker på att jag kände igen personen som satt framför mig men jag kunde liksom inte placera honom någonstans.
- Vart är jag? sa jag och kollade mig omkring. Det snurrade i huvudet av så många frågor.
- På ett hotell, svarade han.
- Hur kom jag hit då? svarade jag nästan lite irriterat.
- Vi körde dig hit såklart, sa killen och flinade.
- Jaha, och vem är du då? sa jag
- Seriöst!? han kollade på mig som om jag kom ifrån en annan planet.
- Hur illa mår du egentligen?Han log igen.
- Jag heter Justin, du vet Justin Bieber, han log retfullt och jag fattade att han tyckte att jag var hur trög som helst. Det var klart att jag visste vem han var, jag hade bara lite svårt att samla hop mina tankar.
- Visst ja, sa jag och gnuggade min panna.
- Vänta lite, sa han och reste sig upp. Han gick ut ur rummet och jag suckade. Det där var ju inte lite pinsamt, tänkte jag för mig själv. Jag satt i en väldigt bekväm soffa och på mig hade jag ett par svarta mjukisbyxor och en för stor huvtröja. Runt mig hade jag en varm filt och lite längre bort i rummet stod min resväska. Jag hoppade till när Justin kom in i rummet igen och han skrattade tyst för sig själv åt mig. Han bar på två muggar och jag kände hur det kurrade i magen.
- Här sa han och räckte mig den ena. Jag tog den snabbt och började dricka. Det var varm choklad och det var skitvarmt så och jag brände mig såklart. Jag gnydde till av smärta och Justin kollade konstigt på mig.
- Så vad var det som hände igår egentligen, sa han och såg undrande på mig.
Jag såg ner i min kopp och vägrade att svara. Gråten fastnade i halsen
- Okej..., sa han och slutade äntligen att stirra på mig. Han rörde om i sin kopp innan han frågade mig igen.
-Får man fråga vad du heter?
- Sara, svarade jag och drack försiktigt ur koppen.
- Så vart kommer du ifrån?
Nu kunde jag se på honom igen och våra blickar möttes. Han hade mörkbruna, väldigt fina, ögon.
- Sverige, sa jag och smålog.
- Sverige, coolt.. Där har jag inte varit ännu hur är det?
Jag kollade lite frågande på honom för o se om han skojjade med mig men han såg riktigt allvarlig ut så jag började berätta.
Tiden gick fort och vi hade riktigt trevligt faktiskt, vi pratade om allt mellan himmel och jord och jag skrattade mer och mer. Att en person man aldrig mött förut kan förändra hur man mår så snabbt var helt otroligt. Justin fick mig att glömma alla bekymmer. När jag snackade med honom var det som att jag var någon annan, jag levde ett annat liv, ett mer glädjefyllt liv.
Med ens tog Justin min hand
- Kom jag vill att du ska träffa dem andra, han log återigen och på något konstigt vis pirrade det till lite i magen när han tog min hand. Han var varm och höll min hand på ett vänligt, mjukt sätt. Jag följde med honom in i det andra rummet och där inne mötte jag två stora männ, antagligen dem jag hade sett kvällen innan. Dem vände sig om och hälsade glatt på mig och jag på dem. Justin höll fortfarande min hand och jag kände hur det hettade i kinderna av pinsamhet, men Justin verkade inte märka något. Han gav mig en busig blick och log smått.
- Kom jag ska visa dig något, sa han och innan jag hade hunnit svara drog han lurigt iväg med mig igen..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P Vad tror du händer här näst :3
You him and me - episode 1
Ditt namn är Sara och du bor i Sverige. Du och din kille ska åka till USA tillsammans för första gången någonsin. Din kille heter Jonathan men kallas för Jonte. Du ska dit med Jonte och hans killkompis som är ett x antal år äldre än er.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
När jag satt där på planet och tittade ut på de fluffiga molnen under oss gick det fram för mig att jag faktiskt skulle till USA, att jag vart på väg dit just nu! Jag såg upp på min kille som satt bredvid mig. Han hade mörkbrunt hår som gick honom halvvägs ner till ögonen.
Han vilade sitt vackra huvud mot flygplansstolen och snarkade lågt. Jag såg på honom länge och kunde knappt fatta att det faktiskt var vi två. Att han den vackraste killen på jorden var min. Vi hade dock våra mindre vackra stunder, men dem försökte jag bara glömma, vad som än hände, älskade jag honom ändå. Det sprakade till i flygplanets högtalare och det var piloten som sa åt oss att spänna fast oss eftersom vi snart skulle landa.
- Jonte?
Jag skakade honom försiktigt och till slut vaknade han, han kisade mot mig samtidigt som han sträckte på sig. Han såg frågande på mig med trötta ögon. Som om han undrade varför jag väckte honom när han sov så gott. Hans ögon är egentligen kristallblå men det mörka håret får dem ibland att verka bruna. Så var det nu, hans ibland så blåa ögon skimrade i brunt.
- Hej där vacker, sa han och pussade mig nätt på munnen. Jag log.
- Vi landar snart sa jag och såg ut genom det lilla fönstret, marken kom sakta närmare och närmare.
Allt hade gått så väldigt snabbt på flygplatsen och vi var redan framme vid hotellet, när Jonte öppnade dörren till vårt rum slängde jag resväskan ifrån mig och hoppade rakt på sängen där jag bredde ut mig bäst jag kunde.
- Pax för den här,sa jag och rullade över på mage. Jag gav honom en retfull blick och smilade ondskefullt, jag såg hur han laddade för att komma mot mig.
Jag tänkte precis flytta på mig, men var för seg och han landade över mig och började kittla mig direkt. Jag skrek och försökte vrida mig ur hans grepp. Jag snurrade runt och låg nu på rygg och stirrade upp i hans blå ögon. Han slutade kittla mig och såg mig nu istället djupt in i ögonen, sedan böjde han sig ner och kysste mig. Jag kysste honom tillbaka och kände hur det pirrade till i hela kroppen. Kyssen blev allt mer intensivare och hans grepp om mig blev hårdare, plötsligt var det inte alls lika mysigt längre. Jag försökte knuffa undan honom men han höll ner mig mot sängen. Jag vred bort mitt ansikte och skrek åt honom att släppa mig. Han smällde till mig på kinden och sa åt mig att knipa igen. Då klarade jag det inte mer, tårarna rann längs med mina kinder och jag kände hur han sakta släppte taget om mig. Jag reste mig snabbt och backade undan ifrån honom. Det här problemet hade vi haft länge och jag blev lika rädd varje gång.
Han såg ner i marken och det märktes att han skämdes, ordentligt.
- Sara snälla förlåt.., sa han och tog ett steg mot mig.
- Kom inte hit!! skrek jag på honom.
Varför gjorde han alltid såhär? Varför skulle han jämnt förstöra?
- Snälla jag menade inget illa jag bara..
Han gick fram och tog tag i min hand. Jag drog den snabbt till mig.
- RÖR MIG INTE! skrek jag JAG HATAR DIG!
Jag började springa och greppade tag i min resväska och så försvann jag ut ur rummet ut ur hotellet, bort från honom, bort från allt. Vi hade landat på kvällen och det var riktigt mörkt och kallt ute, men just då var jag för arg och ledsen för att bry mig.
Jag sprang bort till en väldigt mörk gränd där jag satte mig ner och grät, jag grät så att hela jag skakade och det kvittade om jag torkade tårarna det kom bara fler hela tiden.Jag vet inte hur länge jag satt där men det hade nog gått åtminstonde ett par timmar. Ljudet av avlägsen musik fick mig att slappna av lite och jag blev lite lugnare. Jag grät inte alls lika farligt längre men tårarna rann fortfarande. Jag frös, jag frös som bara den! Mina fingrar var så kalla att det gjorde ont när jag rörde på dem och jag kunde knappt känna mina tår längre, med ens blev jag rädd. Vad tänkte jag med egentligen jag skulle ju frysa ihjäl om jag inte kom härifrån, NU!
Jag hoppade till av rädsla när en dörr till vänster om mig öppnades. Ut steg två kraftiga svartklädda män och en pojke. Pojken hade solglasögon och det var riktigt mörkt så jag kunde inte se vem han var. Just då brydde jag mig inte om att jag inte kände människorna, jag var iskall och kunde knappt röra på mig.
-Hjälp! Hjälp!
Mitt hjärta slog allt fortare och fortare och paniken var nära, min syn blev sämre och sämre, hörde dåligt gjorde jag också, Pojken, eller ja jag tror det var han, kom fram till mig och hukade sig framför mig. Jag kunde inte se hans ansikte utan såg bara en suddig prick med glasögon. Han mumlade något men jag kunde inte uppfatta ett endaste ord.
- Hjälp, nästan viskade jag sedan blev allt mörkt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sry att det inte är så mycket Justin i det här kapitlett men det kommer mycket mer, jag lovar ;P
Kommentera ;)
