You him and me - episode 10
Plötsligt slutade han kyssen och såg busigt på mig.
- Jag har en överraskning till dig, sa han och log hemlighetsfullt...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Justin tog med mig ut. Tiden hade gått svindlande fort och det var bäckmörkt ute. Jag måste erkänna att jag är lite mörkrädd, så mitt tag runt Justins hand blev fastare och jag gick tätt inttill honom. Justin höll upp bil dörren till mig och jag satte mig i den och fnissade åt honom. Han var så gullig. Han hoppade in vid förarsätet och startade bilen. Vi körde ut i staden och parkerade på en liten allmän parkering. Justin drog huvan över sitt huvud och jag gjorde detsamma.
Vi gick längs en liten grusväg med endast små lycktor som lyste upp vägen för oss. Justin hade sin arm runt mig. Vi sa inte så mycket. Justin la sin hand för mina ögon. Jag kunde känna hans andetag vid min hals.
- Blunda, viskade han.
Jag rös till. Jag stängde mina ögon och Justin tog bort sin hand. Han tog istället mina händer och så ledde han mig en bit. Precis som när han skulle visa mig balkongen. Jag log vid tanken.
- Öppna ögonen
Jag gjorde som han sa och när jag öppnade ögonen kände jag hur tårarna brände bakom ögonlocken, det var så vackert. Vi hade kommit fram vid en sjö. Framför sjön låg en rutig filt. På filten stod två levande ljus och dansade. Under dem låg ett hav av godheter. Bakom sjön var det en stor stad. Ljuset ifrån husfönsterna och gatulycktorna speglade sig i vattnet och det var så romantiskt att en tår rann längs min kind. En lyckotår.
- Åhh , Justin, viskade jag
Han tog min hand och jag såg på honom. Han var den vackraste människan på hela jorden och jag var på världens vackraste plats med honom. Jag kunde inte hjälpa mig själv. Jag hoppade i hans famn. Kramade honom länge och hårt innan jag släppte taget. Han tog min hand och såg mig i ögonen.
- Du är det finaste jag vet, viskade han. Jag var tvungen att sätta mig ner på filten annars hade jag börjat storböla. Justin tog av sig sin munktröja innan han satte sig ner på filten.
Han satte sig framför mig och hällde upp cider till oss båda. Vi pratade om allt mellan himmel och jord medans vi tuggade i oss och våra skratt ekade i natten. Allt var som en dröm. Plötsligt blev vi helt tysta, båda två. Vi satt och tittade på varandra länge. Sen blåste Justin ut ljuset och allt blev mörkt. Jag hörde hur han fnissade och jag försökte få mina ögon att vänja sig vid mörkret men inte en chans att jag kunde se honom. Han strök bort mitt hår och kysste mig på halsen. Han satt bakom mig och jag kunde känna hans andetag mot min nacke. Jag stönade lågt och kände hur Justins händer smekte mig försiktigt. Jag vände mig om och kysste honom på munnen. Vi la oss ner på filten och Justin tog av sig sin t-shirt. Han smekte av mig min huvtröja och jag tog själv av mig linnet. Den svala kvällsvinden svepte om oss. Jag kände Justins varma kropp mot min och hur hans hjärta slog i takt. Vi snurrade runt så att jag nu låg över honom. Han tog av sig sina byxor och låg nu i bara kalsonger. Jag kysste honom på halsen och han stönade av välbehag. Jag kysste honom längre ner på bröstet och kände hur han fick stånd. Den här gången avslutade jag ingenting. Jag älskade honom. Jag ville ha honom. Bara honom.. Jag smekte honom på magen och vid kanten av hans kalsonger. Han såg plågat på mig och jag skrattade åt honom. Jag smög försiktigt in handen under hans kalsonger och tog tag i den. Justin stönade högt.
Då hände det som inte fick hända! En blixt lyste upp oss där vi låg och ett klickande ljud fick mig att snabbt dra upp handen igen. En blixt till och en blixt till. Det var någon som fotade oss. Justin svor högt och jag hoppade skrämt av honom. Jag skyndade mig att ta på mig linnet igen. Sedan tog jag tjocktröjan under armen. Justin tog min hand och så sprang vi som galningar. Vi slängde oss in i bilen och sedan körde Justin iväg som en galning. De få folk vi mötte tutade argt på oss. När vi äntligen var framme vid huset stannade Justin bilen. Han drämde sin knutna hand hårt i ratten ett antal gånger. Han svor gång på gång och skrek. Jag satt bara och såg ner i mitt knä. Tårarna rann. Jag kunde inte hjälpa det. Jag snyftade till ett antal gånger och äntligen slutade Justin med sitt raseri anfall. Han såg oroligt på mig och la en hand mot min kind. Jag såg sorgset på honom och han hade också tårar i ögonen.
- Förlåt mig, snälla.. Jag.. snälla gråt inte..
Hans röst var konstig. Det hördes att han var på väg att gråta.
- Förlåt för att jag förstör din karriär
Jag började gråta på riktigt, kunde inte hålla det inne. Justin såg oförstående på mig.
- Vad pratar du om?! Sluta! Du förstör ingenting, jag älskar dig det är mycket viktigare än någon karriär!
Han hade höjt sin röst och av ren reflex höjde jag min oxå.
- FATTAR DU INGENTING! DINA FANS KOMMER FÅ REDA PÅ ALLT!
Jag skrek på honom. Jag var så rädd.
- Snälla Sara skrik inte på mig
Han hade börjat gråta på riktigt nu. Tårar rullade längs hans kinder och det gjorde ont i mig att se honom så men jag var så rädd.
- ALLT ÄR MITT FEL! DEM KOMMER HATA MIG ALLIHOP! DIN FAMILJ, ALLA KOMMER HATA MIG!
- Snälla Sara lugna ner dig!
Han tog min hand men jag drog den bara till mig igen. Jag öppnade bildörren och klev ur. Jag började springa längs med gatan, jag sprang för livet. Ville bara bort, bort från allt! Justin var strax efter mig. Han var snabbare än mig och hann ikapp mig på nolltid. Han höll om mig och jag fösökte vrida mig ur hans grepp men han höll fast mig. Jag började sparka och slå och han släppte mig.
- Snälla, gör inte såhär mot mig!
Han var så otroligt sårad. Han försökte krama mig igen men jag knuffade bort honom.
- Älskar du mig inte? grät han. Han såg så ynklig ut där han stod i bara sina kalsonger.
- Nej! Jag älskar Jonte!
Justin stannade upp.
- VEM FAN ÄR DET!? HA!?
Han skrek på mig nu. Jag blev nästan rädd för honom.
- Det är min pojkvän.. nu låg jag illa till.
Justin bara såg sårat på mig, skakade sakta på sitt huvud.
- Du ljuger, sa han lågt
- Nej, det är sant! Jag älskar honom! Inte dig! Och jag ska åka hem till Sverige med honom nu!
Justin såg på mig länge. Hans ansikte var helt uttryckslöst, helt dött.
- Åk då.. sa han sedan.
- ÄK DU MED DIN JÄVLA KILLE TILL SVERIGE OM DU VILL! JAG BRYR MIG FAN INTE! OM HAN NU ÄR SÅ JÄVLA MYCKET BÄTTRE ÄN MIG SÅ STICK!
Han såg helt vild ut och hela tiden rullade tårar längs hans kinder. Jag ville bara hålla om honom och säga att allt skulle bli okej igen. Han satte sig ner på gatan och la ansiktet i händerna han grät så han skakade. Jag gick fram till honom.
- Förlåt.. viskade jag. Sen gick jag till bilen och tog mina saker. Säkerhetsvakten släppte in mig utan att säga ett ord men jag märkte att han stirrade på mig. Jag var för trött för att bry mig. Jag gick in i huset och tog upp min mobil. Jag skrev till Jonte att han skulle möta mig vid närmaste flygplats. Han svarade "okej, va där vid 1 Puss<3".
Jag tog av mig byxorna och satte på mig ett par shorts istället. Dörren öppnades och in steg Justin. Han kollade på mig en lång stund. Våra blickar möttes. Jag saknade honom redan. Han var så nära men samtidigt så långt bort. Han hade tagit på sig byxorna igen och höll sina tröjor under armen. Han började gå mot trappan.
- Godnatt, sa jag lågt.
Han svarade mig inte. Jag la mig ner i soffan och drog en filt över mig sedan somnade jag..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
isch isch! vad tror ni händer? ;P
Långt kapitel ;)
Kommentera ;)
- Jag har en överraskning till dig, sa han och log hemlighetsfullt...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Justin tog med mig ut. Tiden hade gått svindlande fort och det var bäckmörkt ute. Jag måste erkänna att jag är lite mörkrädd, så mitt tag runt Justins hand blev fastare och jag gick tätt inttill honom. Justin höll upp bil dörren till mig och jag satte mig i den och fnissade åt honom. Han var så gullig. Han hoppade in vid förarsätet och startade bilen. Vi körde ut i staden och parkerade på en liten allmän parkering. Justin drog huvan över sitt huvud och jag gjorde detsamma.
Vi gick längs en liten grusväg med endast små lycktor som lyste upp vägen för oss. Justin hade sin arm runt mig. Vi sa inte så mycket. Justin la sin hand för mina ögon. Jag kunde känna hans andetag vid min hals.
- Blunda, viskade han.
Jag rös till. Jag stängde mina ögon och Justin tog bort sin hand. Han tog istället mina händer och så ledde han mig en bit. Precis som när han skulle visa mig balkongen. Jag log vid tanken.
- Öppna ögonen
Jag gjorde som han sa och när jag öppnade ögonen kände jag hur tårarna brände bakom ögonlocken, det var så vackert. Vi hade kommit fram vid en sjö. Framför sjön låg en rutig filt. På filten stod två levande ljus och dansade. Under dem låg ett hav av godheter. Bakom sjön var det en stor stad. Ljuset ifrån husfönsterna och gatulycktorna speglade sig i vattnet och det var så romantiskt att en tår rann längs min kind. En lyckotår.
- Åhh , Justin, viskade jag
Han tog min hand och jag såg på honom. Han var den vackraste människan på hela jorden och jag var på världens vackraste plats med honom. Jag kunde inte hjälpa mig själv. Jag hoppade i hans famn. Kramade honom länge och hårt innan jag släppte taget. Han tog min hand och såg mig i ögonen.
- Du är det finaste jag vet, viskade han. Jag var tvungen att sätta mig ner på filten annars hade jag börjat storböla. Justin tog av sig sin munktröja innan han satte sig ner på filten.
Han satte sig framför mig och hällde upp cider till oss båda. Vi pratade om allt mellan himmel och jord medans vi tuggade i oss och våra skratt ekade i natten. Allt var som en dröm. Plötsligt blev vi helt tysta, båda två. Vi satt och tittade på varandra länge. Sen blåste Justin ut ljuset och allt blev mörkt. Jag hörde hur han fnissade och jag försökte få mina ögon att vänja sig vid mörkret men inte en chans att jag kunde se honom. Han strök bort mitt hår och kysste mig på halsen. Han satt bakom mig och jag kunde känna hans andetag mot min nacke. Jag stönade lågt och kände hur Justins händer smekte mig försiktigt. Jag vände mig om och kysste honom på munnen. Vi la oss ner på filten och Justin tog av sig sin t-shirt. Han smekte av mig min huvtröja och jag tog själv av mig linnet. Den svala kvällsvinden svepte om oss. Jag kände Justins varma kropp mot min och hur hans hjärta slog i takt. Vi snurrade runt så att jag nu låg över honom. Han tog av sig sina byxor och låg nu i bara kalsonger. Jag kysste honom på halsen och han stönade av välbehag. Jag kysste honom längre ner på bröstet och kände hur han fick stånd. Den här gången avslutade jag ingenting. Jag älskade honom. Jag ville ha honom. Bara honom.. Jag smekte honom på magen och vid kanten av hans kalsonger. Han såg plågat på mig och jag skrattade åt honom. Jag smög försiktigt in handen under hans kalsonger och tog tag i den. Justin stönade högt.
Då hände det som inte fick hända! En blixt lyste upp oss där vi låg och ett klickande ljud fick mig att snabbt dra upp handen igen. En blixt till och en blixt till. Det var någon som fotade oss. Justin svor högt och jag hoppade skrämt av honom. Jag skyndade mig att ta på mig linnet igen. Sedan tog jag tjocktröjan under armen. Justin tog min hand och så sprang vi som galningar. Vi slängde oss in i bilen och sedan körde Justin iväg som en galning. De få folk vi mötte tutade argt på oss. När vi äntligen var framme vid huset stannade Justin bilen. Han drämde sin knutna hand hårt i ratten ett antal gånger. Han svor gång på gång och skrek. Jag satt bara och såg ner i mitt knä. Tårarna rann. Jag kunde inte hjälpa det. Jag snyftade till ett antal gånger och äntligen slutade Justin med sitt raseri anfall. Han såg oroligt på mig och la en hand mot min kind. Jag såg sorgset på honom och han hade också tårar i ögonen.
- Förlåt mig, snälla.. Jag.. snälla gråt inte..
Hans röst var konstig. Det hördes att han var på väg att gråta.
- Förlåt för att jag förstör din karriär
Jag började gråta på riktigt, kunde inte hålla det inne. Justin såg oförstående på mig.
- Vad pratar du om?! Sluta! Du förstör ingenting, jag älskar dig det är mycket viktigare än någon karriär!
Han hade höjt sin röst och av ren reflex höjde jag min oxå.
- FATTAR DU INGENTING! DINA FANS KOMMER FÅ REDA PÅ ALLT!
Jag skrek på honom. Jag var så rädd.
- Snälla Sara skrik inte på mig
Han hade börjat gråta på riktigt nu. Tårar rullade längs hans kinder och det gjorde ont i mig att se honom så men jag var så rädd.
- ALLT ÄR MITT FEL! DEM KOMMER HATA MIG ALLIHOP! DIN FAMILJ, ALLA KOMMER HATA MIG!
- Snälla Sara lugna ner dig!
Han tog min hand men jag drog den bara till mig igen. Jag öppnade bildörren och klev ur. Jag började springa längs med gatan, jag sprang för livet. Ville bara bort, bort från allt! Justin var strax efter mig. Han var snabbare än mig och hann ikapp mig på nolltid. Han höll om mig och jag fösökte vrida mig ur hans grepp men han höll fast mig. Jag började sparka och slå och han släppte mig.
- Snälla, gör inte såhär mot mig!
Han var så otroligt sårad. Han försökte krama mig igen men jag knuffade bort honom.
- Älskar du mig inte? grät han. Han såg så ynklig ut där han stod i bara sina kalsonger.
- Nej! Jag älskar Jonte!
Justin stannade upp.
- VEM FAN ÄR DET!? HA!?
Han skrek på mig nu. Jag blev nästan rädd för honom.
- Det är min pojkvän.. nu låg jag illa till.
Justin bara såg sårat på mig, skakade sakta på sitt huvud.
- Du ljuger, sa han lågt
- Nej, det är sant! Jag älskar honom! Inte dig! Och jag ska åka hem till Sverige med honom nu!
Justin såg på mig länge. Hans ansikte var helt uttryckslöst, helt dött.
- Åk då.. sa han sedan.
- ÄK DU MED DIN JÄVLA KILLE TILL SVERIGE OM DU VILL! JAG BRYR MIG FAN INTE! OM HAN NU ÄR SÅ JÄVLA MYCKET BÄTTRE ÄN MIG SÅ STICK!
Han såg helt vild ut och hela tiden rullade tårar längs hans kinder. Jag ville bara hålla om honom och säga att allt skulle bli okej igen. Han satte sig ner på gatan och la ansiktet i händerna han grät så han skakade. Jag gick fram till honom.
- Förlåt.. viskade jag. Sen gick jag till bilen och tog mina saker. Säkerhetsvakten släppte in mig utan att säga ett ord men jag märkte att han stirrade på mig. Jag var för trött för att bry mig. Jag gick in i huset och tog upp min mobil. Jag skrev till Jonte att han skulle möta mig vid närmaste flygplats. Han svarade "okej, va där vid 1 Puss<3".
Jag tog av mig byxorna och satte på mig ett par shorts istället. Dörren öppnades och in steg Justin. Han kollade på mig en lång stund. Våra blickar möttes. Jag saknade honom redan. Han var så nära men samtidigt så långt bort. Han hade tagit på sig byxorna igen och höll sina tröjor under armen. Han började gå mot trappan.
- Godnatt, sa jag lågt.
Han svarade mig inte. Jag la mig ner i soffan och drog en filt över mig sedan somnade jag..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
isch isch! vad tror ni händer? ;P
Långt kapitel ;)
Kommentera ;)
Kommentarer
Postat av: Julia
s-s-s-superbra (yyyy'
längtar tills nästa del kommer , och jag har inte vad som kommer hända nu ;pp <3
Postat av: amanda
MEEEEEER :D
Trackback