you him and me - episode 2
För er som läst första inlägget innan, så har jag gjort några få ändringar, så ni vet ;)
Han mumlade något men jag kunde inte uppfatta ett endaste ord.
- Hjälp, nästan viskade jag sedan blev allt mörkt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det första jag la märke till var huvudvärken. Det dunkade hårt, precis som om någon stod och sköt en boll gång på gång i mitt bakhuvud. Jag öppnade försiktigt ögonen och först trodde jag att jag var i himmelen. Ljuset gjorde ont i mina ögon och jag fick blinka några gånger innan jag kunde se någonting. Jonte satt framför mig i en stol och sov. Jag såg inte hans ansikte riktigt för luggen dolde det. Jag tog hans hand och så började jag att gråta.
Killen, som inte alls var Jonte kollade frågande på mig. Jag kände hur röd jag blev i hela ansiktet och drog snabbt tillbaka min hand.
- Hej där, sa han och log stort.
- Hon har vaknat nu! ropade han till någon
- Okej bra, få i henne något då! Hördes som svar från rummet intill.
Jag var helt säker på att jag kände igen personen som satt framför mig men jag kunde liksom inte placera honom någonstans.
- Vart är jag? sa jag och kollade mig omkring. Det snurrade i huvudet av så många frågor.
- På ett hotell, svarade han.
- Hur kom jag hit då? svarade jag nästan lite irriterat.
- Vi körde dig hit såklart, sa killen och flinade.
- Jaha, och vem är du då? sa jag
- Seriöst!? han kollade på mig som om jag kom ifrån en annan planet.
- Hur illa mår du egentligen?Han log igen.
- Jag heter Justin, du vet Justin Bieber, han log retfullt och jag fattade att han tyckte att jag var hur trög som helst. Det var klart att jag visste vem han var, jag hade bara lite svårt att samla hop mina tankar.
- Visst ja, sa jag och gnuggade min panna.
- Vänta lite, sa han och reste sig upp. Han gick ut ur rummet och jag suckade. Det där var ju inte lite pinsamt, tänkte jag för mig själv. Jag satt i en väldigt bekväm soffa och på mig hade jag ett par svarta mjukisbyxor och en för stor huvtröja. Runt mig hade jag en varm filt och lite längre bort i rummet stod min resväska. Jag hoppade till när Justin kom in i rummet igen och han skrattade tyst för sig själv åt mig. Han bar på två muggar och jag kände hur det kurrade i magen.
- Här sa han och räckte mig den ena. Jag tog den snabbt och började dricka. Det var varm choklad och det var skitvarmt så och jag brände mig såklart. Jag gnydde till av smärta och Justin kollade konstigt på mig.
- Så vad var det som hände igår egentligen, sa han och såg undrande på mig.
Jag såg ner i min kopp och vägrade att svara. Gråten fastnade i halsen
- Okej..., sa han och slutade äntligen att stirra på mig. Han rörde om i sin kopp innan han frågade mig igen.
-Får man fråga vad du heter?
- Sara, svarade jag och drack försiktigt ur koppen.
- Så vart kommer du ifrån?
Nu kunde jag se på honom igen och våra blickar möttes. Han hade mörkbruna, väldigt fina, ögon.
- Sverige, sa jag och smålog.
- Sverige, coolt.. Där har jag inte varit ännu hur är det?
Jag kollade lite frågande på honom för o se om han skojjade med mig men han såg riktigt allvarlig ut så jag började berätta.
Tiden gick fort och vi hade riktigt trevligt faktiskt, vi pratade om allt mellan himmel och jord och jag skrattade mer och mer. Att en person man aldrig mött förut kan förändra hur man mår så snabbt var helt otroligt. Justin fick mig att glömma alla bekymmer. När jag snackade med honom var det som att jag var någon annan, jag levde ett annat liv, ett mer glädjefyllt liv.
Med ens tog Justin min hand
- Kom jag vill att du ska träffa dem andra, han log återigen och på något konstigt vis pirrade det till lite i magen när han tog min hand. Han var varm och höll min hand på ett vänligt, mjukt sätt. Jag följde med honom in i det andra rummet och där inne mötte jag två stora männ, antagligen dem jag hade sett kvällen innan. Dem vände sig om och hälsade glatt på mig och jag på dem. Justin höll fortfarande min hand och jag kände hur det hettade i kinderna av pinsamhet, men Justin verkade inte märka något. Han gav mig en busig blick och log smått.
- Kom jag ska visa dig något, sa han och innan jag hade hunnit svara drog han lurigt iväg med mig igen..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P Vad tror du händer här näst :3
Han mumlade något men jag kunde inte uppfatta ett endaste ord.
- Hjälp, nästan viskade jag sedan blev allt mörkt..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det första jag la märke till var huvudvärken. Det dunkade hårt, precis som om någon stod och sköt en boll gång på gång i mitt bakhuvud. Jag öppnade försiktigt ögonen och först trodde jag att jag var i himmelen. Ljuset gjorde ont i mina ögon och jag fick blinka några gånger innan jag kunde se någonting. Jonte satt framför mig i en stol och sov. Jag såg inte hans ansikte riktigt för luggen dolde det. Jag tog hans hand och så började jag att gråta.
Killen, som inte alls var Jonte kollade frågande på mig. Jag kände hur röd jag blev i hela ansiktet och drog snabbt tillbaka min hand.
- Hej där, sa han och log stort.
- Hon har vaknat nu! ropade han till någon
- Okej bra, få i henne något då! Hördes som svar från rummet intill.
Jag var helt säker på att jag kände igen personen som satt framför mig men jag kunde liksom inte placera honom någonstans.
- Vart är jag? sa jag och kollade mig omkring. Det snurrade i huvudet av så många frågor.
- På ett hotell, svarade han.
- Hur kom jag hit då? svarade jag nästan lite irriterat.
- Vi körde dig hit såklart, sa killen och flinade.
- Jaha, och vem är du då? sa jag
- Seriöst!? han kollade på mig som om jag kom ifrån en annan planet.
- Hur illa mår du egentligen?Han log igen.
- Jag heter Justin, du vet Justin Bieber, han log retfullt och jag fattade att han tyckte att jag var hur trög som helst. Det var klart att jag visste vem han var, jag hade bara lite svårt att samla hop mina tankar.
- Visst ja, sa jag och gnuggade min panna.
- Vänta lite, sa han och reste sig upp. Han gick ut ur rummet och jag suckade. Det där var ju inte lite pinsamt, tänkte jag för mig själv. Jag satt i en väldigt bekväm soffa och på mig hade jag ett par svarta mjukisbyxor och en för stor huvtröja. Runt mig hade jag en varm filt och lite längre bort i rummet stod min resväska. Jag hoppade till när Justin kom in i rummet igen och han skrattade tyst för sig själv åt mig. Han bar på två muggar och jag kände hur det kurrade i magen.
- Här sa han och räckte mig den ena. Jag tog den snabbt och började dricka. Det var varm choklad och det var skitvarmt så och jag brände mig såklart. Jag gnydde till av smärta och Justin kollade konstigt på mig.
- Så vad var det som hände igår egentligen, sa han och såg undrande på mig.
Jag såg ner i min kopp och vägrade att svara. Gråten fastnade i halsen
- Okej..., sa han och slutade äntligen att stirra på mig. Han rörde om i sin kopp innan han frågade mig igen.
-Får man fråga vad du heter?
- Sara, svarade jag och drack försiktigt ur koppen.
- Så vart kommer du ifrån?
Nu kunde jag se på honom igen och våra blickar möttes. Han hade mörkbruna, väldigt fina, ögon.
- Sverige, sa jag och smålog.
- Sverige, coolt.. Där har jag inte varit ännu hur är det?
Jag kollade lite frågande på honom för o se om han skojjade med mig men han såg riktigt allvarlig ut så jag började berätta.
Tiden gick fort och vi hade riktigt trevligt faktiskt, vi pratade om allt mellan himmel och jord och jag skrattade mer och mer. Att en person man aldrig mött förut kan förändra hur man mår så snabbt var helt otroligt. Justin fick mig att glömma alla bekymmer. När jag snackade med honom var det som att jag var någon annan, jag levde ett annat liv, ett mer glädjefyllt liv.
Med ens tog Justin min hand
- Kom jag vill att du ska träffa dem andra, han log återigen och på något konstigt vis pirrade det till lite i magen när han tog min hand. Han var varm och höll min hand på ett vänligt, mjukt sätt. Jag följde med honom in i det andra rummet och där inne mötte jag två stora männ, antagligen dem jag hade sett kvällen innan. Dem vände sig om och hälsade glatt på mig och jag på dem. Justin höll fortfarande min hand och jag kände hur det hettade i kinderna av pinsamhet, men Justin verkade inte märka något. Han gav mig en busig blick och log smått.
- Kom jag ska visa dig något, sa han och innan jag hade hunnit svara drog han lurigt iväg med mig igen..
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;P Vad tror du händer här näst :3
Kommentarer
Postat av: Hanna
hoppas Justin är som i dina noveller får han att verka :P fortsätt (Y)
Trackback