You him and me - episode 27

- You might puke
- Oh no..

---------------------------------------------------------------------------------------------------------






Jag satt som på nålar hela vägen. Jag ville veta vart vi skulle. Justin bara skrattade åt mig. Jag försökte ivrigt se ut genom bilrutorna vart vi var på väg, men till ingen nytta. Det var för mörkt. Jag märkte att Justin följde mig med blicken. Han iakttog varenda liten rörelse jag gjorde och hela tiden log han stort. Jag stannade plötsligt upp och såg in i hans välbekanta ögon. Jag log smått mot honom. Han kom närmre mig och kysste mig kärleksfullt. Jag besvarade hans kyss och lät handen försiktigt smeka hans nacke. Hans händer rörde sig försiktigt längs med min kropp. Han var så härlig. Aldrig att han skulle behandla mig illa. Han var liksom så mjuk. Så trygg. Plötsligt stannade bilen och Justin avslutade kyssen. Han öppnade sakta ögonen och log riktigt stort. Han tog på sig ett par solglasögon och drog huvan över sin keps. Så såg han på mig igen. Jag kunde nästan urskilja hans glittriga ögon bakom de svarta glasögonen.

- It's showtime!

Jag såg oförstående på honom och han skrattade. I Bakgrunden kunde jag urskilja svag musik. Dunkande fartfylld. Justin hoppade ur bilen och likaså jag. Jag bara gapade när jag fick se vad som väntade. Sedan log jag stort och skrattade lyckligt. Han la sin arm runt mig och viskade i mitt öra.

- Jag vet att allt kring mig är lite onormalt, så för en gångs skull tänkte jag att vi kunde få vara lite normala ungar.

Det var ett tivoli. Karuseller körde hit och dit i full fart och överallt blinkade små lampor i olika nyanser och färger. Musiken dundrade och Justin dansade löjligt i takt med musiken. Jag skrattade åt honom. Han tog mina händer och vi började dansa tillsammans. Våra skratt ekade i kvällsmörkret. Tivolit låg en liten bit bort. Justin och jag sprang hand i hand över ängen som vi hade dansat rundor på. Vi ställde oss i biljettkön och fnissade högljudt. Jag var orolig att någon skulle komma på oss, men ingen verkade märka något. När vi väl hade köpt biljetter drog Justin iväg med mig direkt. Han tog med mig till en berg och dalbana. En STOR berg och dalbana!

- Vågar du åka den? frågade han utmanande.

Jag sneglade på den en gång till. Magen var i uppror, men det struntade jag i. Jag hade ju trots allt hoppat bungyjump med Justin. Klarade jag det, klarar jag allt!

- Klart att jag gör! Gör du?

Han log stort och bet sig i läppen. Han kikade upp på den en gång till.

- Ja, om du lovar att hålla min hand om jag blir rädd?

Han mesade till sin röst och tittade försiktigt på mig. Jag skrattade åt honom och pussade honom på kinden. Klart jag skulle, haha.

Kvällen var otrolig. Efter berg och dalbanan, som inte alls var så läskig utan riktigt rolig faktiskt, så gick vi och köpte sockervadd. Vi delade på en sockervadd. Justin envisades med att han skulle mata mig med sockervadden. Jag skrattade åt honom men lät honom stoppa det rosa fluffet i min mun. Jag skrattade så jag fick ont i magen när Justin skulle ta ett bett av sin sockervadd och hela vadden åkte av pinnen. Det såg ut som om han hade rosa skägg. Han skrattade samtidigt som han försökte proppa in allt sockervadd i munnen. Jag hjälpte honom att äta upp lite.

Efter sockervadden ville jag åka parisehjulet. Det var mycket större än de vi har i Sverige. Nästan kusligt mycket större. Vi hoppade in i en vagn och Justin sträckte på sig och "råkade" lägga sin arm runt mig. Jag log och kröp upp i hans famn. Jag smög min hand i hans och han flätade samman sina fingrar med mina. Plötsligt surrade det till i den stora maskinen och hjulet började snurra. Det var faktiskt inte så värst kyligt, men man säger inte nej till en varm och mysig kille att gosa med, särskilt inte om killen heter Justin Bieber. Det lät konstigt i mitt huvud när jag tänkte på hela hans namn. För mig var han bara Justin, men för världen var han Justin Bieber. Det var bara så konstigt att jag blev matt av att tänka på det. Så många människor som älskade eller hatade honom. Så få som verkligen kände honom. Jag vet inte varför, men jag viskade hans namn. Kanske det skulle låta bättre om jag sa det högt.
- Justin Bieber, viskade jag.
- Vill du ha en autograf eller?

Han log mot mig och jag skrattade.

- Förlåt, det var inte meningen att förstöra det hela. Jag bara tänkte lite för mycket.
- Förstöra vadå?
- Men du vet.. Det här med att vi skulle få vara som alla andra ungar för en kväll, det var inte meningen att förstöra det. 
- Vadå? Så du får inte säga mitt namn?

Jag blev lite rädd att han skulle bli sur men han log bara stort när jag tittade på honom.

- Haha! Du är allt lite knäpp du. Det är väl klart att du får säga mitt namn. Det är ju inte precis någon hemlighet vad jag heter. Vet du vad, jag skulle kunna skrika över hela tivolit vad jag heter. Jag bryr mig inte. Jag bryr mig inte om vad jag är, utan vem jag är och vad jag har. Jag har dig och jag kunde vara mer tacksam.

Han hade tagit av sig sina solglasögon och jag mina. Jag log mot honom och kramade honom hårt. Aldrig att jag ville förlora honom. Han hade så rätt. Jag betydde för honom vad han betydde för mig, och det var så härligt. Jag slet blicken från honom och tittade ut över landskapet under oss. Parisehjulet var verkligen stort. Man såg hur långt som helst. Nedanför oss blinkade tivolits lampor i olika färger och nyanser. Tittade man längre ut blev det istället till ett hav av vitt glitter. Jag sneglade på Justin. Glittret spelade i hans ögon och han hade en lugn men samtidigt busig blick. Jag kunde skymta romantiken i hans ögon. Det kanske låter konstigt, men det var första gången någonsin som jag förstod att killar faktiskt kan vara romantiska. I skolan är ju killarna bara dryga och störda, förutom Markus då. Man tappar nästan lite tron på romantiken. Justin är helt annorlunda. Allt han gör är så himla mjukt på något sätt. Varenda rörelse är liksom perfekt. Nu låter det kanske som om han vore någon slags gud. Men det är inte så jag menar. Alla människor har ju brister. Det jag menade var att han liksom hade det.

Han märkte att jag tittade på honom. Han log lite smått mot mig och jag log tillbaka. Vi såg varandra i ögonen en stund innan han kysste mig. Hans händer smög sig sakta längs min kropp och jag skulle precis lägga armarna runt hans hals när jag plötsligt hoppade i luften av en stor smäll. Jag såg oförstående ut över glittret igen innan jag förstod vad som just hade hänt. Ett hav av fyrverkerier fyllde den mörka himlen. Jag såg fascinerat på fyrverkerierna. Jag hade aldrig sett något liknande. När raketerna smällde, såg inte alla ut som "vanliga" raketer. Vissa av dem formades som hjärtan och andra som stjärnor. Justin drog mig närmare till sig. Han lutade sig mot mig och jag kunde känna hans andetag i nacken. Han kysste mig försiktigt på halsen och jag slöt ögonen. Jag vände mig mot honom och kysste honom.

Vi åkte några attraktioner till innan tivolit stängde. Det blev allt mindre folk på tivolit och luften blev kallare. Jag gick tätt intill Justin för att bli varm. Trots det skakade jag. Justin tog av sig sin hoodie och hängde den på mina axlar. Jag drog den tacksamt om mig men tittade oroligt på honom. Frös han inte? Som om han kunde läsa mina tankar svarade han mig.
- Det är lugnt, jag klarar mig, jag är ju inte så klen som vissa andra.
Han log retfullt mot mig och jag knuffade till honom. Sedan la jag armarna runt hans midja och kysste honom passionerat. Han blev lite överraskad först men sedan la han sina händer på min midja och kysste mig tillbaka. När det väl hettade till drog jag mig undan och skrattade.
- Sisten till lyktstolpen är en klenis!

Justin såg bara chockat på mig och jag skrattade samtidigt som jag började springa i full fart. Jag hörde hur Justin närmade sig bakom mig. Han var ju trots allt snabbare än mig. Jag trodde verkligen att jag skulle vinna, men plötsligt slog Justin sina armar runt mig och lyfte mig. Jag skrek till och tjöt av skratt. Han vände sig om och släppte ner mig innan han fortsatte till lyktstolpen. Jag försökte hinna ikapp honom men det var omöjligt.

- Fuuusk! Du fuskade, tjöt jag.
- Vadå fusk? Det ska ju komma ifrån dig!

Jag skrattade och la armarna om hans hals.

- Okej, vad önskar du dig då, vinnaren?

Han såg fundersam ut innan han log.

- Suprise me!
Jag log.





Inte en enda människa hade kännt igen mig eller Justin på tivolit. Eller det trodde vi inte i alla fall. Vi hade inte märkt någonting. Jag vilade huvudet mot Justins bröst och han lekte med mitt hår. Jag lyfte mitt huvud tittade på honom. 
- Tack för en underbar kväll. Det var verkligen perfekt.
Han log.
- Åh, än är den inte över. 

Jag märkte hur hans hand la sig på min midja. Jag la min hand på hans kind och kysste honom. Hans händer smög sig plötsligt innanför min tröja. Jag rös. Jag satte mig gränsle över honom istället och smekte hans mage. Våra andetag var häftigare och jag blev allt mer upphetsad. Jag lät mina händer glida ner till hans byxkant. Han såg på mig och jag såg på honom. Jag skulle precis knäppa upp hans byxor när limmon plötsligt stannade. Jag hoppade snabbt av Justin när chauffören öppnade dörren till oss. Jag tittade generat upp på honom, men han log bara. Justin tog min hand och så gick vi hastigt fram till dörren. Han slet upp den och kastade sina skor av sig. Han ropade hej, och sa att vi var jättetrötta och skulle lägga oss till Pattie som var i köket. Han drog med mig upp till sitt rum och slängde mig på hans säng. Jag skrattade åt honom och han log stort innan han kysste mig. Vi blev plötsligt allvarliga igen. Han kysste mig på halsen och jag stönade lågt. Då drog han av sig sin tröja och jag njöt av utsikten. Han var verkligen vacker. Jag smekte över hans mage och lät sedan fingrarna glida över hans rygg ner till hans rumpa. Jag stoppade händerna innanför hans byxor och kysste honom på halsen. Han stönade lågt. Plötsligt öppnades dörren till Justins rum och han hoppade förskräckt av mig och drog täcket över bröstet. När han märkte att det var Pattie blev han arg. Pattie fnissade bara i dörröppningen och såg oskyldig ut.
- Mamma! Vet du inte hur man knackar på en dörr eller?
- Jag skulle bara säga hej till Sara, jag har ju knappt hunnit se henne eftersom du drog iväg med henne så snabbt.
Justin suckade och såg allmänt butter ut.
- Så hur är det Sara, att vara tillbaka i USA? Hade ni trevligt ikväll? Eller det behöver du kanske inte svara på, hon blinkade med ena ögat och skrattade.

Justin flög upp ur sängen och försökte stänga dörren.
- Uuuuuuuut!
Pattie bara skrattade och pratade på. Justin lyckades få henne att gå ut så han kunde stänga dörren. Sedan vände han sig mot mig.
- Nå vart var vi?
Dörren öppnades på glänt och Pattie kikade in igen.
- Det kan jag berätta, sa hon och fnissade högt. Justin knuffade ut henne igen och stängde dörren. Jag undrade verkligen vad Pattie hade druckit eller ätit ikväll. Hon var som en jobbig lillasyster. Jag fnissade åt Justin. Han kollade på mig.
- Och vad skrattar du åt?
- Nej inget särskilt, du ser bara väldigt sexig ut när du är arg.

Han log och bet sig i läppen.
- Jaså

Han gick fram till mig och kysste mig försiktigt.

- Du ser inte heller så dum ut, sa han och log.

Jag lät mina händer smeka hans nacke försiktigt och kysste honom. Han smekte av mig min tröja och jag knäppte upp hans byxor. Han drog dem snabbt av sig och knäppte sedan upp mina. Han var varm och mjuk, precis som han alltid var. Jag lät mina händer glida upp och ner längs hans mage ett antal gånger. Han bet sig i läppen och väntade otåligt på att jag skulle göra någonting, men jag gillade som alltid att reta honom. Jag fingrade några gånger på kalsongkanten men mer än så var det inte. Nästa gång som mina fingrar nådde kalsongkanten lät jag dem glida innanför. Han flämtade till och spände hela kroppen. Jag log och började föra min hand fram och tillbaka. Jag kysste honom på halsen och han stönade högt. Först blev jag lite orolig för att Pattie skulle höra oss men sedan blev jag för upphetsad för att bry mig. Jag ökade takten och han stönade av välbehag. Jag sträckte mig efter hans byrå och drog ut en låda. Precis som jag trodde hittade jag kondomer där. Jag slutade plötsligt upp och höll förpackningen framför honom och så log jag.

- It's showtime!

---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kommentera ;)

RSS 2.0