You him and me - episode 9

Plötsligt öppnades Justins dörr. Vi hade varit så upptagna av varandra att vi inte hade märkt att någon kommit upp för trappan. I dörröppningen stod nu fyra personer i vår egen ålder och stirrade på oss...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------





Jag släppte taget om Justin och såg generat ner i marken. Justin däremot sken upp som en sol. Han gick fram till dörröppningen och kramade om dem allihopa. Dem pratade i mun på varandra och skrattade gång på gång. Det verkade som om dem inte hade träffats på evigheter. Jag såg nyfiket upp på dem. Då kom Justin på att jag stod där. Han vände sig om och gick fram till mig och tog min hand.
- Det här är Sara
Justins kompisar blev tysta och stirrade på mig. Plötsligt kom en av killarna fram och hälsade på mig. Han log och sträckte fram sin hand, jag tog den och såg blygt på honom. Han var liten, mindre än mig. Hans namn var Christian och han var söt. Inte söt så som Justin, men som en lillebror liksom. De andra kom också fram och hälsade på mig. Det kändes lite bättre när jag hade hälsat på allihopa och Justin tog min hand igen.
- Så är hon din flickvän eller något, sa Ryan och såg på mig från topp till tå.
- Japp
Justin log och la sin arm om mig.
- Damn.. sa Ryan tyst för sig själv. Han såg fortfarande på mig, men sedan vek han av med blicken och gav Caitlin en konstig blick. Jag kunde inte läsa av vad han menade med den, men Caitlin vred på sig av obehag. Jag såg oroligt på Justin men han verkade inte märka något.
- Jaha, men vi skulle bara komma förbi och säga hej lite snabbt, vi måste dra igen. Hon började oroligt dra i Christians kläder för att få honom att skynda sig. Han kollade bara konstigt på henne.
- Vad babblar du om? Vi har massor av tid
Han gick fram till Justin och drog honom i armen.
- Kom, jag har tränat på det där spelet du vet, jag kommer blåsa skiten ur dig.
Han gav Justin en utmanande blick och Justin puttade undan honom retfullt.
- Vi får väl se! sa han
- Försten ner!
Alla killar började springa för full rulle nerför trappan. Jag kunde höra hur dem dundrade fram genom nedervåningen. Caitlin stod kvar i dörröppningen och skrattade åt dem. Då gick det upp för mig att det bara var hon och jag vid Justins rum. Det blev en pinsam tystnad och hon gav mig en kritisk blick. Sedan log hon smått.
- Du följer med ner va?
- Visst, svarade jag
- Haha, dem är inte lite galna! sa jag och skrattade
- Du skulle sett dem när de tävlade om vem som kunde äta flest daggmaskar, det var ingen vacker syn! Jag skrattade åt bilden jag fick i huvudet och så log jag mot Caitlin, hon log tillbaka. Hon var ju helt okej, tänkte jag.

När vi kom ner till nedervåningen satt killarna som trollbundna framför tvn. Jag stannade och kollade på Justin ett tag. Han bet sig i tungan, sådär som han gjorde när han var koncentrerad. De spelade något bilspel och Justin hde ledningen. Jag såg på honom länge, han var så vacker. Jag hade kunnat stå där och titta på honom hela kvällen om jag hade fått lov. Justin märkte att jag stirrade på honom. Han tittade på mig och hans blick fastnade. Han slutade spela och hans bil krockade in i ett träd. Christian hoppade upp i soffan och jublade. När han märkte att Justin inte såg på honom hoppade han på honom och brottade ner honom i soffan. De brottades en stund och jag skrattade åt dem. Justin reste sig sedan och gav sin kontroll till Ryan. Han kom fram till mig med rufsigt hår och busig blick. Jag skrattade åt honom och kysste honom. Han skulle precis kyssa mig tillbaka men Caitlin kom emellan och sa att hon skulle åka hem nu. Justin såg sorgset på henne och gav henne en stor kram.
- Du får komma snart igen, sa han och såg henne djupt i ögonen. Hon log. De kramades igen. Så försvann hon och dem andra genom dörren. Justin vände sig om och såg lurigt på mig.
- Vad? sa jag och skrattade
- Nå, vad tyckte du om dem då?
- Dem var supersnälla Justin
Jag tog tag i hans händer och såg på honom.
- Mm dem är dem bästa vänner man kan ha
- Är inte jag din bästa vän då?
Jag gjorde samma min som Justin gjort när jag höll i det gammla fotot på honom. Det funkade. Han skrattade åt mig.
- Nej, du är min bästa flickvän, sa han och så böjde han sig ner och kysste mig. Han smekte min arm försiktigt och jag rös. Plötsligt slutade han kyssen och såg busigt på mig.
- Jag har en överraskning till dig, sa han och log hemlighetsfullt...

---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Är det snö hos er också ? :3
Kommentera ;)

Kommentarer
Postat av: Julia

s-s-s-superbra (yyyy'

längtar tills nästa del kommer ;pp

2010-11-19 @ 20:29:26
URL: http://jjuliiiiaa.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0